tag:blogger.com,1999:blog-11005477109752216092024-03-12T20:38:01.121-07:00the textඉන්දියන් සාගරයේ (අ)මුතු ඇටය ගැන...the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.comBlogger45125tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-79102911993191717082021-06-24T01:33:00.002-07:002021-06-24T01:36:57.561-07:00ආතති මුක්තය<p> "මට ජීවත් වෙන්න තරම් විශේෂ හේතුවකුත් නැහැ" </p><p>===========================================</p><p><br /></p><p>ආතති මුක්තය </p><p>RELEASE OF TENSION </p><p>-------------------------</p><p><br /></p><p>හොඳට වතුර සහ පොහොර දාල තමන්ගේ ගෙදර හදන මල් පෝච්චිය විතරක්ම රැකගන්නට උත්සාහ කරන හුදී ජනයාට තම මල් පෝච්චිය කුඩුවෙන්නට පොළවේ ගසන්නට කියා ප්රගීත් රත්නායක විසින් කරන අහිංසක පොඩි චිත්රමය ආරාධනාවක්...</p><p>===========================================</p><p><br /></p><p>"කෝටි සංඛ්යාත ජනතාවගේ ලජ්ජාශීලී වහල්භාවය ගැන සිතමින් පෙචෝරියන් ඉස්සර සිතින් දුක් වින්දේය. කල් යත් යත්ම ඔහු ඔහුගේ උදාර හැගීම් හදවත තුල වළලා දමා වේදනාව දෙස උදාසීන ලෙස බැලීමට උගත්තේය. ඉක්බිතිව කිසිම දෙයක් විශ්වාස නොකිරීමටත්, කිසිවක් කෙරෙහි බලාපොරොත්තු නොතැබීමටත් ඔහු අනුක්රමයෙන් උගත්තේය. ඔහු ගැනම ඔහු කියන පරිදි අධ්යාත්මික අබ්බගාතයෙක් බවට ඔහු පත්විය. මෙන්න මේ අබ්බගාතයා ලේමර්න්තව් අපේ කාලයේ වීරයා ලෙස හඳුන්වයි" </p><p><br /></p><p> මිහයිල් ලේමර්න්තව් </p><p>අපේ කාලයේ වීරයෙක් </p><p>----------------------</p><p><br /></p><p>මීට ටික කලකට පෙර මගේ ළඟම මිතුරෙක් මට දුරකතනයෙන් කතා කරලා කිව්වා "මචං සාලිය, මට උඹව ඉක්මනට හමුවෙන්න ඕනා" කියල. මම ඒ වෙලාවේ හිටියේ ටිකක් දුර බැහැරක නිසා මම කිව්වා, මට ඉක්මනට නම් හමුවෙන්න බැහැ මම ඉන්නේ ගොඩාක් දුරක කියල. ඊට පස්සේ මගේ මිතුරා කිව්වා උඹට මාව ඉක්මනට හමුවෙන්න බැරි වුනොත් උඹට ආයේ මාව දකින්න හමුවෙන්නේ නැහැ කියල. මම "අනේ පලයන් යන්න බං" කියල මම ඇහුව්වා "ඇයි උඹ මේ ඉක්මනට මැරෙනවද" කියල. මම ආයේ ඇහුව්වා "ඇයි උඹට මැරෙන්න මොකක් හරි හේතුවක් තියනවද" කියල. මට ඌ කිව්වා "සාලිය මචං, මට ජීවත් වෙන්න තරම් විශේෂ හේතුවකුත් නැහැ" කියල. මම "අනේ පලයන් බං යන්න කියල, මම කිව්වා "මම ඉක්මනට උඹව හමුවෙන්න එන්නම්, මම උඹට පස්සේ කතා කරන්නම්" කියල මම ෆෝන් එක තිබ්බා. </p><p>මම ගෙදර ආවේ ඊට දවස් අටකට විතර පස්සේ, ඒ ඇවිත් මම පහුවදාම මගේ මිතුරාට කෝල් එකක් ගත්තා. මම කීප සැරයක්ම කෝල් කලත් ප්රතිචාරයක් ලැබුනේ නැති නිසා මම ආයේ දවසක ගන්නවා කියල හිතා ගත්තා. ඊට පසුදා මට කෝල් එකක් ආවා. </p><p> ඔයා සාලිය නේද ? </p><p> මම ඔව් කිව්වා </p><p> මම X ගේ GIRL FRIEND </p><p> ආ...ඇත්තද , කෝ X </p><p> මම ඇහුව්වා </p><p> එයා මීට ටික දවසකට කලින් SUICIDE</p><p> කරගත්තා </p><p>එහෙම කියල එයා තව මොන මොනවාද කියාගෙන ගියා. මට එයා ඊට පස්සේ කියපු දේවල් අහන්න තරම් හිත සන්සුන් කරගන්න බැරිව ගියා. එයා ඒ කියපු සියලුම දේවල් ඇතුලෙන් මට ඇහුනේ මගේ යාලුවා අන්තිමටම කියපු වචන ටික විතරයි. </p><p> " සාලිය මචං, මට ජීවත් වෙන්න තරම් විශේෂ හේතුවකුත් නැහැ" </p><p>ඇත්තටම මේ සමාජය තුල සිදුවෙන සිදුවීම් සහ දිනපතා ඇසෙන දකින දේවල් සහ අත්දකින අමිහිරි අත්දැකීම් නිසා මට මගේ මිය ගිය හිත මිතුරා මට අවසාන වතාවට කියපු වචන ටික මට හැම විටම සිතේ රැව් දෙනවා. හද කම්පා වෙනවා. මේ සිද්ධියත් එක්ක මට මතක් වෙන්නේ අශෝක හඳගමගේ 'දියකැට පහන' ටෙලිනාට්යයේ දෙබස් ඛාණ්ඩයක් සහ 'පිටස්තරයා' පොතේ දෙබස් ඛාණ්ඩ කීපයක්. </p><p><br /></p><p>උඹ අයිති කොහාටද? මේ ලෝකෙටද? සුර ලෝකෙටද? යම ලෝකෙටද? බඹ ලෝකෙටද? කාලයක් උඹ ගමෙන් නගරයට විසි වුනා. ආයෙත් නගරයෙන් ගමට. ඒත් උඹ කොහාටද අයිති......උත්සාහ කරලා බලපන් ....කකුල් දෙකෙන් හිටගන්න පුලුවන්ද කියල</p><p> දියකැට පහන </p><p> -------</p><p>" මේ කළුගල් වේදනාවෙන් තෙත් වෙලා-ඒක පෙන්න තියනවා-ඒවා දිහා මම කවදාවත් දුකෙන් තොරව බැලුවේ නැහැ-ඔබලා අතරින් ඉතා කාලකන්ණි අයගෙන් උනත්-අන්ධකාර හදවත් තුලින් දෙවියන්ගේ ආලෝකය මතු වුනා-මම දන්නවා-මම ඔබෙන් ඉල්ලනවා-මේ පිළිරුව දිහා බලන්න කියල-</p><p>"මාව ටිකක් පණ ගැන්වුණා වගේ මට දැනුනා-මාස ගණනක් තිස්සේ මම මේ බිත්ති දිහා බලාගෙන උන්නා-ලෝකේ කිසිම දෙයක් වත්, කිසිම කෙනෙක්වත් මං මෙච්චර හොඳට අඳුනන්නේ නැහැ-මම හිතන හැටියට දැන් හුඟ කාලයක් වෙනවා-මේ බිත්ති ඇතුලේ මං මුණක් හොයන්ඩ වෙලා-ඒ මුණේ තිබුනේ ඉරේ පාටයි-රාගේ දැල්ලයි-ඒ තමා මරීගේ මුහුණ- මං ඒක දහ අතේ හෙව්වා-දැන් හමාරයි-මේ ගල්වල තෙතමනයක් මං දැක්කේ නැහැ-</p><p> පිටස්තරයා </p><p> -------</p><p>ඔබ සිතයි ඇයි මම ප්රගීත් ගේ මේ "ආතති මුක්තය RELEASE OF TENSION" කියන මේ චිත්ර ගැන කතා කරන්නේ නැතිව, චිත්රයට කිසිසේත් අදාළ නොවන දෙයක් ගැන කතා කරන්නේ කියල. ඇත්තටම මම මේ කතා කරන්නේ ප්රගීත් ගේ චිත්ර ගැන කතාකරන්න තියන හොඳම විදිය. මේ මොහොතේ කවුරු හරි කෙනෙක් කලාත්මක භාවිතාවන්වල නිරත වෙලා එහි සෞන්දර්යාත්මක මානයන් ගැන තම කලාත්මක කෘති වලින් ප්රකාශ කරන්න උත්සාහ කරනවානම්, ඔවුන් ඇත්තටම මේ මොහොතේ පවතින සමාජ දේශපාලනය ගැන සවිඥානිකත්වයක් තියන අය නෙමේ. මේ සමාජ සන්දර්භය ඒ විලසින්ම පවත්වාගෙනයාමට සෘජුව හෝ වක්රව අනුබල දෙන තවත් අදේශපාලනික පිරිසක් පමණී. කලාකරුවෙකුට පවතින සමාජ සන්දර්භය තුල ක්රියාත්මක වන අගතීන් ගැන හෘද සාක්ෂියක් ඇතිවෙන්නේ නැතිනම්, ඔහු හෝ ඇය සැබෑ කලාකරුවෙකු නොවේ කිසිසේත්ම. සමාජය ගැන යම් කිසි දේශපාලන සවිඥානිකත්වයක් තියන කලාකරුවන් අතලොස්සක් අතරින් ප්රගීත් රත්නායක කියන්නේ , ඒ කීප දෙනා අතරින් එක්කෙනෙක්. ඔහුට තියනවා සමාජය ගැන කියවීමක්. ඒ කියවීම දේශපාලනිකයි. ප්රගීත් ඒ සමාජ දේශපාලනය ගැන ඔහු කියවන විදිය ඔහුගේ කලාත්මක ප්රකාශනය වන චිත්ර කලාව හරහා ඔහු උත්සාහ කරනවා ඒක කැන්වසයක් මතට ගෙන්න.</p><p>මේ "ආතති මුක්තය" චිත්රමය ප්රකාශනය සමාජයක් හැටියට අපි මේ මොහොතේ අත්විඳිමින් ඉන්න සමාජ අගතියෙ කැඩපතයි. මම චිත්රයේ ආකෘතිය හා අන්තර්ගතය ගැන වෙනමම කතා කලේ නැත්තේ, මම ඉහතින් සඳහන් කල පිටස්තර සාන්දෘෂ්ටික සංසිද්ධීන් ප්රගීත් ගේ මේ ආතති මුක්තය හරහා හොඳටම ප්රකාශමාන වන නිසයි. සමාජයේ පවතින අගතීන්වල ආතතිය ප්රගීත් කැන්වසයක් හරහා මුදාහැරලා තියන ආකාරය හරිම දේශපාලනිකයි. පොඩ්ඩක් හිතන්න මගේ මියගිය මිතුරාගේ ප්රකාශය අතර තියන ආත්මීය වේදනාව ගැන ...</p><p><br /></p><p> "සාලිය මචං, මට ජීවත් වෙන්න තරම් විශේෂ හේතුවක් නැහැ බං"</p><p> ------------------------------------------------------</p><p><br /></p><p> සාලිය ඉඳුරුවිතාන</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSoo3_V6cSP25G6pAUEw1HunrJqalvSvnsiV2CRs31SFm4CT5qiyK-tdYf28bUADJQogscS9AZMTkScz3QA_VkkX-7hbdYTIadXnkW_aD9dTi7_YoReXa0yP5aUCIZ074qaWOXDPoAHeo/s1804/198096140_205544241431843_5373347801858916646_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1497" data-original-width="1804" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSoo3_V6cSP25G6pAUEw1HunrJqalvSvnsiV2CRs31SFm4CT5qiyK-tdYf28bUADJQogscS9AZMTkScz3QA_VkkX-7hbdYTIadXnkW_aD9dTi7_YoReXa0yP5aUCIZ074qaWOXDPoAHeo/s320/198096140_205544241431843_5373347801858916646_n.jpg" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPkkugR8p0ywPNaA_S7BdFZHmX4kjGL5SUhHDSSHpnF2RVJ-LyDJpdAGexW7EQ29XVuRCAsSfv0ddBtdXtqCB8isXzAhX0foxTzn77a4VC9v7GiykDWViAt2RymP-bpFOhR4yUSIPo-y4/s1280/WhatsApp+Image+2021-06-24+at+13.46.47.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1280" data-original-width="979" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPkkugR8p0ywPNaA_S7BdFZHmX4kjGL5SUhHDSSHpnF2RVJ-LyDJpdAGexW7EQ29XVuRCAsSfv0ddBtdXtqCB8isXzAhX0foxTzn77a4VC9v7GiykDWViAt2RymP-bpFOhR4yUSIPo-y4/s320/WhatsApp+Image+2021-06-24+at+13.46.47.jpeg" /></a></div><br /><p style="text-align: center;"><br /></p>the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-55947460331348460552021-04-05T21:29:00.001-07:002021-04-08T01:40:29.514-07:00කලාව හෙජමොනියෙන් ස්වායත්තතාවට<p> </p><p><br /></p><h3 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 22px; line-height: 30px; margin: 27px 0px 17px; text-transform: uppercase;"><span style="box-sizing: border-box; color: blue;"><span style="box-sizing: border-box; color: red;">”මට නම් ඒකෙ කිසිම ප්රහේලිකාවක්, නොතේරෙන සංකීර්ණභාවයක්, අමුතු මනෝ විශ්ලේෂණ න්යායක්, දුරවබෝධ දර්ශනයක් නැහැ. මං ඉතා ප්රසිද්ධ මෝඩ මිනිහෙක්. පණ්ඩිතයන් මට මෝඩයෙකු කියන එකට මං හරි කැමතියි. මං කැමතියි මේ සමාජයේ සාමාන්ය මිනිසුන් අතරින් එකෙකු වෙන්න. මොකද මං ඔය බොහෝ දෙනාට වඩා උපන් ගෙයි පිටස්තරයෙක්. මට අරගලය තියෙන්නෙ ඇතුළෙ ඉඳන් එළියට යන්නට නෙමෙයි. ඇතුළට එන්නටයි.”- <span style="box-sizing: border-box; color: black;"><strong style="box-sizing: border-box;">PROF</strong>. </span></span></span>අජිත් පැරකුම් ජයසිංහ.</h3><h1 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 32px; line-height: 40px; margin: 33px 0px 23px; text-transform: uppercase;"><span style="box-sizing: border-box; color: blue;">කලා කෘතියකට තිබිය යුත්තේ, ආකෘතියක් පමණකැයි මම යළිත් පවසමි. සාහිත්යය හෝ සිනමා හෝ නාට්යය හෝ කවර කලා නිර්මාණයක් වුව ද එහි අන්තර්ගතය අනුව විමසීමෙන් එහි කලාත්මක භාවිතාව පමණක් නොව දේශපාලනික අර්ථය ද ඇඟිලි අතරින් ගිලිහී යනු ඇත. අනෙක් අතට, අදාළ කලා කෘතිය පිළිබඳ කියවීමක දී න්යායික ප්රවේශයක් ගත නොහැකි නම් එය විචාරකයාගේ දාර්ශනික දුගී බව සේම කලා කෘතිය ද ප්රාමාණික නොවන බව විශද කරයි.</span></h1><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> ”ඇන්ටික් කඩයක මරණයක්” නාට්යය කෙරේ වන මාගේ ප්රවේශය යට කී ප්රවාදය සමඟ ගැට ගැසෙන බව සැබෑ ය. එහෙත්, සමකාලීන කලාකරුවාගේ සේම කලාවේ ද වෙනස් වීම සලකුණු නොකර මේ ප්රවේශය ගත නොහැකිය. <span style="box-sizing: border-box; color: red;">එය හෙජමොනිය/ ස්වායත්තතාව පිළිබඳ ප්රතිපක්ෂය නැවත කියවයි.</span> <em style="box-sizing: border-box;"><span style="box-sizing: border-box; color: #666699;">සරලව කිවහොත්, කලාව සහ කලාකරුවා හෙජමොනියෙන් ස්වායත්තතාවට මාරු වී ඇත.</span> </em>නිදසුනක් ලෙස, අතීත (නූතනවාදී) කලාකරුවා විඳි සාමූහික අත්දැකීම සමකාලීන කලාකරුවා (පසු නූතන) විෂයෙහි පුද්ගල අත්දැකීමක් බවට විතැන් වී ඇත. කෙටියෙන් කිවහොත්, සමකාලීන කලාකරුවා කලාවේ නිදහස ලෙස දකින්නේ තම කේවල නිදහසයි.</h2><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #222222; font-family: "Open Sans"; font-size: 17px; line-height: 31px; margin-bottom: 26px; margin-top: 0px; overflow-wrap: break-word;"><a href="http://3mana.com/%e0%b6%9a%e0%b6%bd%e0%b7%8f%e0%b7%80-%e0%b7%84%e0%b7%99%e0%b6%a2%e0%b6%b8%e0%b7%9c%e0%b6%b1%e0%b7%92%e0%b6%ba%e0%b7%99%e0%b6%b1%e0%b7%8a-%e0%b7%83%e0%b7%8a%e0%b7%80%e0%b7%8f%e0%b6%ba%e0%b6%ad%e0%b7%8a/saman-4/" rel="attachment wp-att-21121" style="background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: #f4511e; text-decoration-line: none;"><img alt="" class="aligncenter size-large wp-image-21121 td-animation-stack-type0-2" height="392" loading="lazy" sizes="(max-width: 696px) 100vw, 696px" src="http://3mana.com/wp-content/uploads/2021/04/saman-1024x576.jpg" srcset="http://3mana.com/wp-content/uploads/2021/04/saman-1024x576.jpg 1024w, http://3mana.com/wp-content/uploads/2021/04/saman-300x169.jpg 300w, http://3mana.com/wp-content/uploads/2021/04/saman-768x432.jpg 768w, http://3mana.com/wp-content/uploads/2021/04/saman-696x392.jpg 696w, http://3mana.com/wp-content/uploads/2021/04/saman-1068x601.jpg 1068w, http://3mana.com/wp-content/uploads/2021/04/saman-747x420.jpg 747w, http://3mana.com/wp-content/uploads/2021/04/saman.jpg 1280w" style="border: 0px; box-sizing: border-box; clear: both; display: block; height: auto; margin: 6px auto 21px; max-width: 100%; opacity: 0; text-align: center; transition: opacity 0.3s cubic-bezier(0.39, 0.76, 0.51, 0.56) 0s;" width="696" />S</a><strong style="box-sizing: border-box;">aman</strong></p><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> බටහිර රටවල දී කලාකරුවන්ට ඇති තෝරා ගැනීමේ නිදහස ධනවාදයේ එක් මාදිලියකි. මුල යුගයේ කලාකරුවා තුළ සාමූහිකත්වය තිබුනත් ධනවාදය වැඩීමත් සමඟ හෙජමොනිය අභිබවා ස්වායත්ත බවට (AUTONOMY) ප්රමුඛ වී ඇත. එනම්, කලාකරුවා කරන්නේ තමාට වුවමනා දේය. හඳගමට කලින් සිටි නාට්යකරුවන් (හෙන්රි ජයසේන, සුගතපාල ද සිල්වා, රංජිත් ධර්මකීර්ති වැනි අය) තම නාට්යය ඉදිරිපත් කළේ කිසියම් සංවිධානයක ධජයක් යටතේ ය. (නිදසුන් නම් – අපේ කට්ටිය, කලාපෙල, නව කැල) සුගතපාල ද සිල්වා තමාගේ පොතක් ප්රකාශයට පත් කළේ, අපේ කට්ටියගේ වැඩක් යැයි සඳහන් කරමිනි. ඔවුහු වැඩි දෙනෙකු මාක්ස්වාදීන් වූහ. සුගතපාල ද සිල්වා ඉදිරියේ ට්රොට්ස්කි විවේචනය කිරීම ඔහු කෝප ගැන්වීමට තරම් විය. මේ නිසා, කලාකරුවාට තමාට වුවමනා දේම කිරීමේ වල්බූරු නිදහසක් නොතිබිණි. කලා විචාරය අයාලේ ගිය එකක් නොව කිසියම් න්යායික ප්රවේශයක් සහිත කිසිවක් විය. මොනවා වුනත්, කලාවේ අරමුණ යථාර්ථය ඥානනය කිරීම යැයි ඇදහූ සුචරිත ගම්ලත් න්යායධරයෙකු විය. හංස විලක් චිත්රපටය එළිබට මොහොතේ ගුණසිරි සිල්වා වැනි අයට එය ආකෘතික හරඹයක් වද්දී සුචරිත එය හොඳ සිනමාවක් ලෙස දකින්නේ එබැවිනි. </h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> අද කාලයේ කලාකෘති නිර්මාණය කිරීම සේම රස විඳීම ද පුද්ගල භාවයට මාරු වී ඇත. අතීත කලාකරුවාගේ කලා කෘතිය සාමූහික අත්දැකීමක් වී තිබිණි. කලාකරුවා සේම විචාරකයා ද අද තමුන්ට අවශ්ය දේ කරමින් සිටිති. කිසිවෙකුට න්යායක් අවශ්ය නැත. තමාගේ නාට්යය ගැන කතා කරන්නේ කවරෙකු ද යන්න නාට්යකරුවාට වැදගත් නැත. හඳගම පමණක් නොව අද කලාකරුවන් කලාකෘතිය එළියට දමන්නේ විකිණීමටත් සමඟ ය. (ජෝශප්ගේ ඇන්ටික් කඩය මේ සමාජ කියවීමේ ප්රකාශය යි.) මේ නිසා, කලාකරුවා, විචාරකයා සහ ප්රේක්ෂකයා යන හැමෝම නාට්ය ශාලාවේ දීම විකිණේ.</h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> හඳගමගේ නාට්යය ගැන හැමෝම කතා කරති. කතා නොකර සිටීම මදිකමක් යැයි සිතෙන තරමට එය රෝගයක් වී ඇත. හඳගම මෙලෙස ආකර්ෂණය වන්නේ, තමාගේ රෝග ලක්ෂණය තමාගේ චරිත ලක්ෂණය කරගත් සමාජයකට ය. හැමෝම හඳගම සමඟ අනන්ය වීමට පොර අල්ලති. ”ඇන්ටික් කඩයක මරණයක්” පිළිබඳ මේ ප්රමාදව කියවීම සිදුවන්නේ, යට කී විදියේ සන්දර්භයක් තුළ ය.</h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> හඳගමගේ අලුත් නාට්යය පිළිබඳව ලියැවුණ විචාර (මේවා සියල්ලම පාහේ මුහුණුපොතේ හෝ වෙනත් වෙබ් අඩවිවල පළමු විචාරය) කියවීමේ දී මට හැඟී ගියේ, හඳගම එක්ක ඔවුන් නිරුත්තර කර (වචන අහිමි කර) ඇත. ඒ නිසා, නාට්යය නැරඹීමෙන් ලද කම්පනය ප්රකාශයට පත් වූයේ, අශ්ලීල වදන් වැලකිනි.) නැත්නම් තොරතෝංචියක් නැතුව නිරපරාදේ වචන වියදම් කිරීමට පොළඹවා ඇත. මේ සමහර කෙනෙකුට අනුව ඇන්ටික් කඩයක මරණයක් පිලුන වුණ සංකල්පයක් වූ ඊඩිපස් ප්රති රංග ගත කිරීමකි. <em style="box-sizing: border-box;">මේ කවර අදහසක් වුව කෙළවර වී තිබුණේ, මනෝවිශ්ලේෂණය යල් පැන ගොස් ඇතැයි යන අඳුරු අදේශපාලනික නිගමනයකිනි.</em></h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> අපට ඊඩිපස්ගෙන් ගැලවීමක් නැතැයි මේ මහත්වරු නොදනිති. එය පුරාණෝක්තික කතන්දරයකින් එළියට පැන අවුරුදු දහස් ගණනක් තිස්සේ අප ලුහුබඳිමින් සිටි. ඊඩිපස් සංකීර්ණය යනු, දරුවන් සහ දෙමව්පියන් අතර පවතින ආදරය හෝ වෛරය පිළිබඳ කතාන්දරයක් නොවේ ය. ජුවාන් ඩේවිඩ් නාසියෝට (JUAN DAVID NASIO) අනුව එය ලිංගිකය පිළිබඳ කතාවකි. එනම්, පිරිමැදීමෙන්, සිපගැනීමෙන්, එකිනෙකා සපා ගැනීමෙන්, එකිනෙකා දෙස බලා සිටීමෙන්, අනෙකා උදෙසා නිරුවත් වීමෙන් කෙටියෙන් කිවහොත්, තමාටම රිදවා ගැනීම තමාම ක්රියා කිරීමෙන් සතුට ලැබීම පිළිබඳ කතාවකි. ඊඩිපස් යනු, වනචර ආශාවක් සමාජකරණයට ලක් වූ ආශාවක් බවට, පිළිගැනීමක් බවට පත්කරන වතාවක පර්යාටනයකි. අපගේ ආශාව කිසිදිනෙක තෘප්තිමත් කළ නොහැකි කිසිවකි.</h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> හඳගමගේ නාට්යය විචාරයට ලක් කළ බොහෝ දෙනෙකුට තිබූ ප්රශ්නය නම් (ඔවුන්ට අනුව) විනෝද වීමට ඊඩිපස් වැනි බාධකයක් පැවතීම ය. ඇත්තටම නම් සිදුවන්නේ, බාධකය අප විසින්ම නිර්මාණය කර ගැනීම ය. එවිට, ඔවුහු තම තමා විසින්ම අදේශපාලනික කර ගනිති. නාට්යයේ දේශපාලනිකය ඇත්තේ, එහි ආකෘතික මෙහෙය වීම තුළ ය.</h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> ”ඇන්ටික් කඩයක මරණයක්” මනෝවිශ්ලේෂණය වේදිකාගත කරනවා තමයි. සමහරු කලබල වන්නේ, මෙහි විරුද්ධාභාසය වටහා නොගෙන ය. සැබවින්ම සිදු වන්නේ, මනෝවිශ්ලේෂණය පෙරදැරිව කලා නිර්මාණ බිහි වීම නොවේ. කලා නිර්මාණ කියවීම පිණිස භාවිතා කිරීම ය. එසේ නම්, හඳගම පිලුනු වූ න්යායක් සරණ ගොස් තිබේ යැයි ඔවුන් කියමින් සිටින්නේ ඇයි? ඇත්ත නම්, ඔවුන් මනෝ විශ්ලේෂණයට බිය වී සිටීමය. මනෝවිශ්ලේෂණය ගර්හිත විද්යාවකැයි කියන මහත්වරුන්ට කිව යුත්තේ, කරුණාකර ඔබේ පවුල දෙස හැරී බලන්න යනුවෙනි.</h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> තියඩෝර් ඇඩෝනෝට අනුව මනෝවිශ්ලේෂණයේ ඇති විශේෂත්වය නම්, එහි ඇති අතිශයෝක්තිය යි. ඇඩෝනෝ MINIMA MORALIA නමැති වියමනෙහි ලා එය මෙසේ ලියයි.</h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> <span style="box-sizing: border-box; color: #993366;"> IN PSYCHOANALYSIS NOTHING IS TRUE EXCEPT THE EXAGERATION. (49 පිටුව) </span></h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> </h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> සැබැවින්ම, මනෝවිශ්ලේෂණයේ යම් විශිෂ්ටත්වයක් වේ නම් එය තිබෙන්නේ, ඇඩෝනෝ උදීරණය කරන යට කී කාරණය තුළම ය. ”ඇන්ටික් කඩයක මරණයක්” මනෝවිශ්ලේෂණය තවරා ගන්නේ, එම අර්ථයෙනි. කෙනෙකු මනෝවිශ්ලේෂණයට අකමැති වන්නේ ම එමඟින් තමා නිරාවරණය වන බැවිනි. ඇසිය යුතු ප්රශ්නය නම් කෙනෙකුට නාට්යය මාර වී තිබිය දී මනෝවිශ්ලේෂණය පිලුනු වූ විෂයකැයි කීමට පෙළඹවීමක් ඇති වන්නේ, මක් නිසා ද යන්න ය. නාට්යයේ පෙළ මගින් කියවෙන්නා සේම ඇන්ටික් කඩයක මරණයක් අපට අපවම සම්මුඛ කරයි. එම සත්යයට මුහුණ දීමට අසමත් වන විට ඇඟේ හැපෙන්නේ මනෝවිශ්ලේෂණය යි.</h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> බැලූ බැල්මට, ඇන්ටික් කඩයක මරණයක් අක්ෂරය සිනමා පටයේ දිගුවකි. සිනමා පටයේ කොටස් තිරය මත දර්ශනය වෙද්දී ඒ දෙයම වේදිකාව මත යළි යළිත් රංග ගත වේ. හඳගම තම නාට්යයේ ආකෘතිය ලෙස තෝරා ගන්නේ, මේ පුනරාවර්තනය යි. මනෝවිශ්ලේෂණය එය පුනරාවර්තනීය අනිවාර්යතාව (REPETITIVE COMPULSION) ලෙස හඳුනා ගනී. ලැකාන් විස්තර කළ මනෝවිශ්ලේෂණයේ ප්රධාන සාධක හතරෙන් (FOUR FUNDAMENTAL CONCEPTS OF PSYCHOANALYSIS) එකක් වන්නේ, පුනරාවර්තනයයි. එනම්, එකම දේ යළි යළිත් සිදු වීම ය. අවසානයේදී සිදු වන්නේ, තමාට තමාම හමුවීම ය. මේ කාලයේ (හෝ වෙන කවර වූ කාලයක වුව) කලාකෘති තුළ පුනරාවර්තනය වීම හඳගමට සීමා වන්නක්වත් අහම්බයක්වත් නොවේ. එරික් ඉලියප්ආරච්චිගේ ”පේත”, ආරියරත්න ඇතුගලගේ ”සහෝ” නමැති නවකතාවල ආකෘතිය සැකසෙන්නේ පුනරාවර්තනීය පෙළ ගැස්මකිනි. එරික් විෂයෙහි නාට්යයේ ”බද්ධ දෘෂ්ටිය” (GAZE යන්නට ගම්ලත්ගේ ශබ්ද කෝෂයට අනුව සකසා ගත් වදනකි.) සින්තෝමය (SINTHOME) වීම අහම්බයක් නො වන්නේ එබැවිනි.</h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> සමකාලීන පශ්චාත් නූතන සමාජය තුළ වැදගත් වන්නේ, රෝග ලක්ෂණය නොවේ. ෆ්රොයිඩියානු මිනිසා තමා තුළ යම් (මානසික) රෝග ලක්ෂණයක් (SYMPTOM) වේ යැයි වටහා ගනිමින් වහාම මනෝ චිකිත්සකයෙකු වෙත යොමු විය. එහෙත් අද තිබෙන්නේ, රෝග ලක්ෂණය වින්දනය කරන සමාජයකි. අපි එය සින්තෝමය (SINTHOME) යනුවෙන් හඳුනා ගන්නෙමු. සමකාලීන සමාජයේ සින්තෝමය මේ පුනරාවර්තනය යි.</h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> ”ඇන්ටික් කඩයක මරණයක්” නාට්යයට ප්රස්තුත වන්නේ, වැරදීමකින් තම මව ඝාතනය කිරීමේ වරදට සිරගෙට ගිය දරුවෙක් තරුණයෙකු ලෙස ඉන් නිදහස්ව සමාජය වෙත පැමිණීම ය. එකී ප්රස්තුතය කේන්ද්රීයව ගනිමින් ගොඩනැගෙන නිල අඛ්යානය යටින් දිවෙන සින්තෝමයන් මඟින් එය සංගීත වියමනක් බවට පත් කරයි. නාට්යයේ දෘෂ්ය රටාවන් සේම ගීත, සංගීතය, ශබ්ද, දෙබස් ආදියෙන් එකී වියමන පරිසමාප්ත නිෂ්පාදනයක් ලෙස පෝෂණය වන බව සැබෑ ය. එහෙත්, එහි ආතතික ප්රබලත්වය (TENSILE STRENGTH) සපයා ගන්නේ, අර සින්තෝමයන්ගෙනි. විකල්ප ආඛ්යානික විභවයන් සහ සින්තෝමයන් අතර පුරුක එහි ඇත.</h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> ‘ජෝන් අර්වින්ගේ’ (JOHN IRVIN) ‘A WIDOW FOR ONE YEAR’ නම් නවකතාව ඇරඹෙන්නේ, අට හැවිරිදි දැරියක වූ රූත් මහ රෑ අවදිව තම මව වූ මේරියන්ගේ සුරතාන්ත කෙඳිරිලි හඬ අසන ආකාරය පිළිබඳ විස්තරයකිනි. මව වමනය කිරීමට සූදානම් වනවා යැයි සිතන දැරිය ඇගේ නිදන කාමරය වෙත යයි. ඇයට දක්නට ලැබෙන්නේ, ඔවුන්ගේ රියදුරා වූ ජොනී නමැති තරුණයා ඇඳ මත දණ ගසාගෙන සිටින තම මවගේ සිරුර මත නැඟී සිටින අයුරු ය. මෙම දර්ශනය හරිහැටි වටහා නොගැනීමෙන් රූත් හඬන්නට පටන් ගනී. මව මෙසේ තෙපළමින් දැරිය සැනසුවාය. “අඬන්න එපා රූත්, මේ මමයි ජොනියිනේ ඉන්නේ!” ඉන් අවුරුදු 30 කට පසු දීර්ඝ කාලයක් එකිනෙකා නොදැක සිටි මේරියන් සහ ජොනී යළි එකතුව සිටිය දී, රූත් හදිසියේම එතැනට පැමිණ නැවත හඬන්නට පටන් ගනී. එවිට, මේරියන් පෙර සඳහන් කළ වචනම යළි තෙපළයි. මේ ප්රකාශය වූ කලි පුනරාවර්තනය වීමට දීර්ඝ කාලයක් තිස්සේ බලා සිටි සින්තෝමයකි.</h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> අප අද දවසරින්නේ නරුමවාදී (CYNICAL) සමාජයක ය. එනම්, අනෙකා වැරදි බව දැන දැනම ඉවසා සිටීම ය. සමකාලීන දෘෂ්ටිවාදී සමාජය ඉන් සැකසෙයි. එහි ආකෘතිය වන්නේ, පුනරාවර්තනය යි. මේ පුනරාවර්තනයෙන් ගැලවීමට අපේ කාලයේ දාර්ශනිකයා යැයි කියන ස්ලාවෝජ් ජිජැක්ටවත් නොපිළිවන. ඔහුගේ ලියවිලි පීරා බලන කෙනෙකුට, කෙතෙක් නම් ඔහු එකම දේ යළි යළිත් කියා තිබේදැයි සොයා ගැනීම අපහසු නැත. මෙබඳු දෘෂ්ටිවාදී සමාජයක, කිසිවෙකුට පුනරාවර්තනයෙන් ගැලවීමක් නැත. කිසලොව්ස්කිගේ සිනමාපටවල එකක් පසුපස ඇදෙන පුනරාවර්තනයක් ජිජැක් සොයා ගනී.</h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> කිසලොව්ස්කිගේ ‘DECALOGUE 9’ හි ආරම්භයේ සිට එන චරිතයක් වූ රෝමාන් තමා සදහටම බෙලහීන වී ඇති බව දැන තම රථය අනතුරකට ලක් කිරීමට වෙර දරන්නේ, දිවිනසා ගැනීමේ පෙළඹවීමකිනි. යාන්තමින් ගැලවුන විනාශය ‘BLUE’ සිනමාපටය ආරම්භයේ දී ඇත්තටම සිදුවෙයි. රෝමාන්ගේ බෙලහීන බව සේම තම බිරිඳ ඇගේ පෙම්වතා මුණ ගැසෙන බව රහසින් නිරීක්ෂණය කිරීම ‘WHITE’ කරා විහිදේ. තම බිරිඳගේ දුරකථන සංවාද වලට රහසින් සවන් දීම ‘RED’ හි එන විනිසුරුවරයා රහසින් දුරකථන සංවාද වලට සවන් දීම පූර්වාපේක්ෂණය කරයි.</h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> අප ”ඇන්ටික් කඩයක මරණයක්” තුළ ද කිසලොව්ස්කි පන්නයේ පුනරාවර්තනයක් අත් දකින්නෙමු. ‘අක්ෂරය’ සිනමා පටයේ විනිසුරු පියාගේ ලිංගික බෙලහීන බව ‘ඇන්ටික් කඩයක මරණයක්’ හි පුතා දක්වා විහිදෙයි. ‘අක්ෂරය’ සිනමා පටයේ කටුගෙහි සිදු වූ කලබගෑනියේ දී තමා වෙත එල්ල වූ කුන්තය ජෝශප් ප්රේක්ෂකාගාරය වෙත දමා ගසයි.</h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> එහෙත්, මේ නාට්යයේ එන පුනරාවර්තනය වඩාත් හොඳින්ම දකින්නේ, මාක්ස්ය. ඉතිහාසය එකම දේ යළි යළිත් පුනරාවර්තනය කරන්නේ යැයි හේගල් කර තිබූ ප්රකාශය මාක්ස් දහ අට වැනි බ්රූමරයේදී (EIGHTEENTH BRUMAIRE) නිවැරදි කරන්නේ, මෙසේ ය. <em style="box-sizing: border-box;"><span style="box-sizing: border-box; color: maroon;">“ලෝකයේ සියලු මහා සිදුවීම් සහ චරිත දෙවරක් සිදු වන බව හේගල් කියා තිබෙනවා තමයි. එහෙත්, ඔහුට කීමට අමතක වූ දේ නම් පළමුව, එය සිදුවන්නේ ශෝකාන්තයක් ලෙස තවත් දෙවනුව, එය විගඩමක් බවත් ය”.</span> </em>‘අක්ෂරය’ චිත්රපටයේ දී වැරදීමකින් තම මව සිරියකින් ඇන මරා දැමීම ශෝකාන්තයක් නම් ඇන්ටික් කඩයක මරණයක් හි දී තම පෙම්වතිය සැතකින් ඇන මරා දැමීමෙන් එය පුනරාවර්තනය වීම විගඩමක් නොවන්නේ දැයි ඔබම විමසා බලන්න. එය විගඩමක් වන්නේ, නරුමවාදය දෘෂ්ටිවාදයක් වී ඇති සමාජයක ඛේදාන්ත කියා දෙයක් නො තිබෙන බැවිනි.</h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> යට කී ආකාරයේ ආකෘතික සන්දර්භයක, නාට්යයේ ආර්ථික තර්කනය කෙබඳු වේ දැයි සොයා බැලීම වටනේ ය. කටු ගෙයක මුරකරුවෙක් ඇන්ටික් වෙළෙන්දෙකු බවට රූපාන්තරණය වීම බොහෝ අයගේ අවධානය කඩාගත් සිදුවීමකි. ඇත්ත, මේ යුගයේ ආර්ථිකය සංස්කෘතකරණය වී තිබෙනවා තමයි. එහෙත්, මේ ඇන්ටික් කඩය තිබෙන්නේ, වේදිකාවේ පහළ තට්ටුවේ වන අතර බැලූ බැල්මට ඔවුන්ගේ අසංස්කෘතික නිවහන පිහිටන්නේ ඉහළිනි. පහළ තට්ටුවේ සිදුවන සංස්කෘතික වෙළදාම මුල් මාක්සියානු කියවීම් වලට අනුව අධෝ නිර්මිතයකි. හිංසනය, ව්යාභිචාරය, බෙලහීන බව, අශ්ලීල ජීවන පැවැත්මේ උපරි ව්යූහය කාලය සහ අවකාශමය වෙනස දරාගනිමින් ඉහළින් පවතී. මේ කාලයේ ආර්ථික පදනම නැති අධෝ නිර්මිතය (INFRASTRUCTURE) විසින් උපරි ව්යුහයට බලපෑම් කරනු ලබන්නේ, එපරිද්දෙනි. මේ රූපික ප්රකාශනය මෙලෙසින් ම සිනමාවට ගෙනා අවස්ථාවක් වූයේ, ප්රසන්න විතානගේ ගේ ‘<span style="box-sizing: border-box; color: teal;">ඔබ නැතුව ඔබ එක්ක’</span> සිනමා පටය යි. එහි පහළ තට්ටුව උකස් බඩු කඩයකි. ඉහළ මහල ඔවුන්ගේ සංස්කෘතික ජීවිතය විය. යට කඩේ උඩ ගෙදර යන්න අර්ථ ගැන්වෙන්නේ එලෙස ය.</h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"> මනෝවිශ්ලේෂණය අපට වැදගත් පාඩමක් උගන්වයි. ජීවිතයේ වටිනාම දේ එය කුණු ගොඩක් වීම ය.</h2><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Open Sans"; font-size: 27px; line-height: 38px; margin: 30px 0px 20px; text-transform: uppercase;"><span style="box-sizing: border-box; color: blue;">– සමන් වික්රමාරච්චි – </span></h2>the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-56820842661460580892021-02-24T05:57:00.003-08:002021-02-24T05:57:47.842-08:00හඳගම නම් නාට්යකරුවා නැවත සොයා ගැනීම - ලියනගේ අමරකීර්ති<p> </p><h3 class="post-title entry-title" itemprop="name" style="background-color: white; color: #d52a33; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 24.48px; font-stretch: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; font-weight: normal; line-height: normal; margin: 0px; position: relative;"><br /></h3><div class="post-header" style="background-color: white; color: #333333; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.84px; line-height: 1.6; margin: 0px 0px 1em;"><div class="post-header-line-1"></div></div><div class="post-body entry-content" id="post-body-7148459843188557330" itemprop="articleBody" style="background-color: white; color: #333333; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.84px; line-height: 1.3; position: relative; width: 338px;"><p class="MsoNormal" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;"><br /></span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;"></span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;"> </span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-tEBHrolNpD2IY8A2rlBp6mIRkPUU5IUwOmgpWqep5Jz_RlKV0n7X2Dwy-GeXkFIIe8MRCzYMn8bnPbt9wdNv9ZyVv3Pto-4_qN7NExOHe9N26LNWGotY4rk2-53LCUKnB4YND2kLPBc/s512/ashoka.jpg" style="color: #d52a33; text-decoration-line: none;"><img border="0" data-original-height="320" data-original-width="512" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-tEBHrolNpD2IY8A2rlBp6mIRkPUU5IUwOmgpWqep5Jz_RlKV0n7X2Dwy-GeXkFIIe8MRCzYMn8bnPbt9wdNv9ZyVv3Pto-4_qN7NExOHe9N26LNWGotY4rk2-53LCUKnB4YND2kLPBc/s280/ashoka.jpg" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; border-radius: 0px; border: 1px solid rgb(204, 204, 204); box-shadow: rgba(0, 0, 0, 0.2) 0px 0px 0px; box-sizing: border-box; max-width: 100%; padding: 8px; position: relative;" width="280" /></a></div><br /><p></p><p class="MsoNormal" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">අශෝක හඳගම ශ්රී ලංකා මහ බැංකුවෙහි ඉහළ තනතුරකින් විශ්රාම ගත් විට මම දුරකථන ඇමතුමක් දුන්නෙමි. එවැනි වරප්රසාදිත තනතුරකින් විශ්රාම ගන්නේ පූර්ණකාලීන වශයෙන් කලාවට කැපවීමට යැයි මට ආරංචි</span><span lang="SI-LK" style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"> </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">වූ බැවිනි. ඒ ඇමතුමේදී මට කියන්නට අමතක වූ දෙයක් තිබිණි. </span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">“</span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">ඔයා මහබැංකුවෙන් අවුරුදු හැටටත් කලින් විශ්රාම ගත්තට නාට්ය කලාවෙන් විශ්රාම ගත්තෙ තිහටත් කලින්. ඒක අපරාදෙ.</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">” </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">ඒ නිසා මෙම රචනය එය කීම වෙනුවෙන් කැප කරමි. ඔහුගේ ප්රධාන කලාව වන සිනමාව ගැන ලියන්නට සුදුස්සෝ බොහෝ දෙනෙක් සිටිති.</span></p><a name="more"></a><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span><p></p><p class="MsoNormal" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">හඳගම ඉතා තරුණ වියේදී නාට්ය කලාවෙන් කලාවට පිවිසි කෙනෙකි. ඒ නාට්යමය ස්වභාවය ඔහුගේ සිනමාම තුළද තිබිණි. ඔහු නාට්යමය සිනමාකරුවෙකියි කියන්නටද පුළුවන.</span><span lang="SI-LK" style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span></p><p class="MsoNormal" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">වේදිකාව අතනොහැර සිටියේ නම්</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">ඔහුගේ කලාකාර පරිණතවීම වේදිකාව තුළ සිදුවී නම් සුගතපාලද සිල්වා සහ රාජිත දිසානායක අතර තව ශක්තිමත් පුරුකක් ගොඩනැගෙන්නට ඉඩ තිබිණි. ඒ මෙම ඓතිහාසික මානය පැහැදිලි කරන්නට ගත් අහඹු නම් දෙකකි. හඳගම අඛණ්ඩව නාට්ය කලාවෙහි සිටියේ නම්</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">රාජිත දිසානායක</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">ජයලත් මනෝරත්න</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">අඛිල සපුමල්</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">චාමික හත්ලහවත්ත ආදීන් හා සමකාලිකව සම්බන්ධ කරන වැදගත් පුරුකක් සේ තමාටම ආවේණික නාට්ය කලාවක් සමග වැඩෙන්නට ඉඩ තිබිණි. ඓතිහාසිකව ගත්තත්</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">සමකාලිකව ගත්තත් හඳගම </span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">1990</span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;"> න් පසුව නාට්ය කලාවෙන් </span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">“</span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">සමුගැනීම</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">” </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">නිසා ඇති වූ හිඩැසක් තිබේ. එය තවමත් තිබෙන්නාක් වැනිය.</span><span lang="SI-LK" style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span></p><p class="MsoNormal" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">හඳගම නාට්ය කලාවෙහි සිටියේ නම් ස්වතන්ත්ර නාට්ය ලියන්නට ඉඩ තිබිණි. ඒ ඔස්සේ නාට්ය පිටපත නම් සාහිත්ය අංගයද වර්ධනය වන්නටද ඉඩ තිබිණි. ඔහු සිය සුවිශේෂ නාට්ය රචනා කුසලතාව රැගෙන ටෙලි නාට්යය වෙත ගියේය. නාට්ය කලාවෙන් ටෙලි නාට්ය වෙත ගොස් ඔහු කළ ප්රධාන ටෙලි නාට්යය වූ දියකැට පහණ තුළ මා දකින්නේ වේදකාවේ පැවතිය යුතු රචනා කෞශල්යයකි. සින්තටික් සිහින වැනි ටෙලි නාට්යයක් නරඹද්දී ටෙලි මාධ්යයෙහි සුවිශේෂ ලක්ෂණ සමග ගැලපී ගෙන ඒ මාධ්යයෙහි සීමාද තෙරපන රචකයෙකු පෙනුණත් දියකැට පහණෙහි පෙනෙන්නේ හඳගම හැර ආ කලාව හෙවත් වේදිකාවේ රචනා කෞශල්යයකි. දැන් මුහුකුරා ගිය ප්රවීණයෙකු වන ඔහු ආපසු වේදිකාවට පැමිණියහොත්</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">මාඝාත (</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">1990) </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">වෙතට ආපසු නොගොස් අඛිලලා</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">රාජිතලා</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">චාමිකලා</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">සිටින තැන සමග එක්වීමට හඳගමට හැකියාව ඇත. අනෙක</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">කලෙක නාට්ය කලාවෙහි නියුක්තව සිට දැන් එහි නියැලීමට නොහැකි අය මෙන් තරුණ නාට්යකරුවන්ට වෛර කිරීමේ ස්වභාවයක්ද හඳගම වෙතින් දක්නට නැත. ඔහු බොහෝ අවස්ථාවල මෑත කාලයෙහි නාට්ය කලාවෙහි නියුතු වූ අයගේ කලාව වෙනුවෙන් විවිධ තැන්වල පෙනී සිටියේය.</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span></p><p class="MsoNormal" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">අශෝක හඳගමගේ නාට්යවලින් මා නරඹා ඇත්තේ දෙකකි. ඒ අවුරුදු තිස් එකකට පෙර හෙණද සහ විසි නමයකට පෙර මාඝාතද වශයෙනි. එහෙත් මීට අවුරුදු කිහිපයකට පෙර උපුල් සන්නස්ගල ඔහු පළ කළ නාට්ය</span><span lang="SI-LK" style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"> </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">සහ ටෙලිනාට්ය පිටපත් තොගයක් මට ත්යාග කළේය. ඒ අතර හෙණ සහ මාඝාතද විය. මේ රචනය ඒවාද ඇසුරිනි.</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span></p><p class="MsoNormal" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">හඳගමගේ හෙණ නාට්යය මා නැරඹූවේ </span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">1989</span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;"> වර්ෂයේ මුලදී පමණය. තවත් දේශපාලන සගයෙකුද සමග ගොස් නැරඹූ ඒ නාට්යය මා තුළ විශාල උද්යෝගයක් ඇති කළේය. වැඩි දවසක් නොයා</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">දේශපාලන සගයා අත්අඩංගුවට පත් විය. ඉන් වසර දෙක තුනක් යන විටම එවැනි නාට්යයක දෘෂ්ටිය සහ සංකල්පය ගැන මා තුළ නොයෙක් සැක සංකා ඇති විය. එය අකමැත්තක් කරාද වර්ධනය විය. එහෙත් හෙණ පිටපත නැවත කියවන විට ඒ නාට්යයෙහි යම් යම් අංග ලක්ෂණ අද දවසේ දේශපාලනමය කලාවටද ප්රයෝජනවත් විය හැකි බව මට පෙනිණි.</span><span lang="SI-LK" style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span></p><p class="MsoNormal" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">හෙණ නාට්යයෙහි සිට මාඝාත කරා යන විට නාට්යකරුවෙකු ලෙස ඔහුගේ යම් මුහුකුරා යාමක් ඇති වී තිබිණි. ඒ මුහුකුරා යාම නිසා මාඝාත නාට්යයට එක් වූ ගුණය කුමක්ද යන්න ගැන යම් න්යායික ආවර්ජනයක් කිරීම උචිතය.</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span></p><p class="MsoNormal" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">හඳගම කවදත් දේශපාලන සවිඥානකත්වයක් සහිත කලකරුවෙකි. නාට්යකරුවෙකු ලෙස ඒ සවිඥානකත්වය වඩාත් ප්රකටය. හෙණ නාට්ය කළ </span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">1988</span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;"> වර්ෂයට වඩා අද වන විට සාහිත්ය කලා න්යාය ක්ෂේත්රයෙහි කලාව සහ දේශපාලනයත්</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">කලාව තුළ දේශපාලනයත් ගැන වඩා දියුණු න්යායික කතිකාවක් තිබේ. හෙණ නාට්යය බිහි වූ කාලය වන විට කලාවේ දේශපාලනය පැවතියේ ප්රතිනිර්මාණවාදී සම්ප්රදාය තුළය. ඉන් අදහස් වන්නේ බාහිර සමාජයෙහි පවත්නා සමාජ අසාධාරණ</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">පන්ති ගැටුම් ආදිය සාපේක්ෂ වශයෙන් යථාර්ථවාදී ස්වරූපයෙන් වේදිකාවේ( හෝ ලිඛිත ආඛ්යානයෙහි) පෙන්වීමය. ප්රතිනිර්මාණවාදී සම්ප්රදාය අනුකරණවාදී සම්ප්රදාය(පසපැඑසජ එර්ාසඑසදබ*</span><span lang="SI-LK" style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"> </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">යැයිද හැඳින්වේ. එවන් කලාවක අඩංගු වන්නේ කලාකරුවා විසින් බාහිර ලෝකයෙහි කරන ලද නිරීක්ෂණයක ප්රතිනිර්මාණයකි. එහිදී ඒ ප්රතිනිර්මිතය සහ බාහිර ලෝකය අතර විශ්වසනීය ගැලපීම අපේක්ෂා කරන ලදී. කලා කෘතියක අගය මනින සාධකයක් වූයේ කෘතියෙහි කලාත්මක සැකැස්ම බාහිර ලෝකය නමැති විමර්ශක කලාපය සමග ගැලපෙන්නේද යන්නයි. ඊට අමතරව</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">ඒ සම්ප්රදායේ තවත් ලක්ෂණ කිහිපයක් වූයේය. එවන් කලාකෘතිවල ඥානවිභාගමය කේන්ද්රය වූයේ කර්තෘය</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">; </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">නැති නම් කර්තෘගේ දෘෂ්ටියයි. එනම් කතුවරයාගේ දෘෂ්ටිවාදී ආධිපත්යය කෘතිය පුරාම පැතිරිණි. භාෂාව භාවිත වූයේ කතුවර දෘෂ්ටියක උපකරණ ලෙසය. භාෂාව පමණක් නොව කලාත්මක ප්රකාශනයට අදාළ අනෙක් අංග භාවිත වූයේත් එසේය. නාට්ය කලාවේදී නම්</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">රංගන</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">අංග රචන</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">ඇඳුම් ආදියටද මෙය අදාළය.</span><span lang="SI-LK" style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span></p><p class="MsoNormal" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">මෙම කලා සම්ප්රදායට එරෙහිව නූතනවාදී සම්ප්රදාය විසිවෙනි සියවස මුලදීම මතු විය. එහිදී ප්රතිනිර්මාණවාදී සම්ප්රදාය වෙනුවට බාහිර යථාර්ථය වෙනුවට කලාවෙහි අභ්යන්තරය වෙතම අවධානය යොමු කරන කලාවක් ඇති විය. කලා කෘතියක අගය මැනුණේ එය බාහිර යථාර්ථය නිරූපණය කරන තරමට නොව එය තමා දෙසටම(කෘතිය දෙසටම) අවධානය යොමු කරගන්නා තරම අනුවය. එය කලාවේ ස්වයංපරාවර්තනීයතාව(කලාව එයම පිළිබිඹු කිරීම) යැයිද හඳුන්වන්නට පුළුවන. අර මුලින් කී ප්රතිනිර්මාණවාදී සම්ප්රදාය සහ මෙම නූතනවාදී සම්ප්රදාය දෙක අතර පසමිතුරුතාව සහිත දශක කිහිපයක් ගෙවිණි. </span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">“</span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">ඒක නැත්නම් මේක</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">” </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">පන්නයේ විවාදයක් ඇති විය.</span><span lang="SI-LK" style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span></p><p class="MsoNormal" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">එහෙත් අද ඒ සම්ප්රදාය දෙක අතර </span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">“</span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">ඒක නැත්නම් මේක</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">” </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">යනුවෙන් එකකට එරෙහිව අනික පැවතීමට වඩා දැකිය හැක්කේ එකක් අනිකෙන් පෝෂණය වීමය. අද යම් කලාත්මක කුසලතා සහිත කෙනෙකු යථාර්ථවාදී ධාරාවේ( ප්රතිනිර්මාණවාදී ධාරාවේ) සිට නිර්මාණ කළත් ඒ නිර්මාණ තුළ අර නූතනවාදී කලාවේ ලක්ෂණ දකින්නට පුළුවන. ප්රතිනිර්මාණවාදයට යටවුණු වහල්භාවයෙන් කලාව මුදා ගැනීම යනුවෙන් ඡාක් හොන්සියෙ( න්්ජමැි ඍ්බජසැරු* හඳුන්වන්නේ මෙයයි. අද යම් විශිෂ්ටතාවක් පළ කරන්නා වූද</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">සාහිත්ය කලා න්යාය ගැන යම් අවබෝධයක් ඇත්තා වූද කලාකරුවන්ගේ නිර්මාණවල සියයට සියයක් ප්රතිනිර්මාණවාදී ලක්ෂණ දැකිය නොහැකිය. ඒ කලා කෘති යම් යම් ආකාරවලින් තමාගේම කලාවෙහි අභ්යන්තරය සහ එහිම වන ද්රව්යමයත්වය වෙත අවධානය ඇද ගනියි. ඒ කලා කෘතිවල කලාත්මක ප්රයෝගය වෙත අවධානය යොමු කර ගනියි.</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span></p><p class="MsoNormal" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">මේ සම්ප්රදාය දෙක අතර සංකලනය සිදුවීමට පෙර පැවති අතිනූතනවාදී කලා සම්ප්රදාය තුළම සිර වී තනි වූ කලාකරුවෝද සිටිති. එහෙත් ප්රධාන කලාත්මක ප්රකාශනය බවට පත් වී ඇත්තේ එක එක පමණින් අර සම්ප්රදාය දෙකෙහිම ලක්ෂණ මිශ්ර කරන කලාවකි. කණ්ණඩි කැඩපතක් සේ ලෝකය පිළිබඳ නොඇලුණු පිළිබිඹුවක් ඇති කරන්නට භාෂාවට හැකියාවක් නැත පශ්චාත්-ව්යූහවාදී අවබෝධය නිසා</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">ඉතාමත් අනුකරණවාදී කලා කෘතියක් පවා කලාත්මක ප්රයෝග සහිත ගොඩනැංවීමක්ය යන කාරණයද අපට අවබෝධ විය. කෙසේ වෙතත් මේ සම්ප්රදාය දෙක අතර එක් එක් අනුපාතයෙන් යුතු මිශ්රණයක් වෙනුවෙන් පෙනී සිටීම අමාරු නැත.</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span></p><p class="MsoNormal" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">අශෝක හඳගමගේ හෙණ නාට්යය ගැන පැවති එක්තරා අකමැත්තක් මා තුළ පැවති බව ඉහත කියන ලදී. හෙණ නාට්යයෙහි එන්නේ ඕර්වෙල්ගේ ඇනිමල් පාම් ආකෘතියට සකසන ලද කුකුළු කූඩුවක කුකුළන් සහ කිකිළියන් එහි හිමිකරු පීටර් උන්නැහේට එරෙහිව කැරැල්ලක් ගසන ආකාරයයි. නාට්යයෙහි එන උපමාකතාමය ආකෘතිය එය බාහිර යථාර්ථය වෙතින් පියවර කිහිපයක් ඈතට ගත්තත්</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">එය </span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">87-9</span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;"> ජවිපෙ සන්නද්ධ කැරැල්ල නමැති බාහිර විමර්ශකය වෙතින් අර්ථ උකහා ගන්නා නාට්යයකි. ඒ කුකුළු කූඩුවට අහම්බෙන් මෙන් එන වලි කුකුළෙකුගේ නිදහස්කාමය නිසා කුකුළු කොටුවේ සත්තු කූඩුව ගැනත්</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">කූඩුවේ පාලකයා ගැනත් යම් සවිඥානකත්වයක් ලබති. එහෙත් නාට්යයෙහි සමස්තයක් වශයෙන් සිදුවන්නේ පීඩිතයන්ගේ නිදහස්වීම පිළිබඳ නාට්යකරුවාගේ දෘෂ්ටිය කලා කෘතිය පුරා ආධිපත්යය දැරීමයි. ඒ නිසා උපමා කතා ආකෘතිය බාහිර යථාර්ථය වෙතින් නාට්යය ඉවතට ගත්තත්</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">එය දෘෂ්ටිමය වශයෙන් කතුවර දෙවියෙකුගේ එකැස් බැල්ම තුළ සිරවේ.</span><span lang="SI-LK" style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span></p><p class="MsoNormal" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">1990</span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;"> වර්ෂයේදී හඳගම කළ මාඝාත නාට්යය හෙණ නාට්යයෙහි නිරූපිත කැරලිකරුවන්ට අත් වූ ඉරණම ගැන ආවර්ජනයක් වැනිය. එහිදීද එක්තරා උපමාකතාමය ආකෘතියකට කැමැත්ත දක්වන නාට්යකරුවා කරන රංගමය සංරචනය හෙණ නාට්යයට වඩා බෙහෙවින් සංකීර්ණය. එය නාට්යයක් තුළ කෙරෙන නාට්යයක් වැනිය. නාට්යය කණ්ඩායමක් කරන නාට්යයක් වන ඊට නාට්ය දෙකක් අයිති වේ. නාට්යයෙහි චරිත තමන් ඉදිරිපත් කරන ආඛ්යානයෙහි සිට නාට්ය ගුරුන්නාන්සේටද කතා කරති. උසාවියක පැමිණිලි කාරියක වන තරුණියක් සිටියි. ඇය උසාවියේ හැසිරෙන්නේ අතපය විසි කරමිනි. එවිට ඇය ඉන්නේ ඒ අඛ්යානයේය. චාරයක් නැතිව දුව පනින්නේ නැතුව උසාවියේ හැසිරිය යුතු බව නඩුකාරයා ඇයට සිහිපත් කර දෙයි. ඇය හදිසියේම ඒ චරිතයෙන් මිදී අධ්යක්ෂකට කියන්නේ තමන්ට රිසි සේ හැසිරෙමින් රඟපාන්නට ඉඩ දිය යුතු බවයි. මෙහිදී අප දකින්නේ යථාර්ථයෙහි තල දෙකක් පවතින බවය. මාඝාත නාට්යයෙහි අවසානයට යන විට මහාවංස පුවතක් එයි. එය වසු පැටවෙකු කරත්තයට යට කර මැරූ එළාරගේ පුතු සම්බන්ධ සිද්ධියයි. එළාර රජු ඒ කරත්තයටම යට කොට තම පුතුද මරා දමන්නට නියෝග කළ කතාවය ඒ. මේ සිද්ධිය සමග වර්තමාන ලංකාවේ එළදෙනකගේ දරුවෙකු පාසැල් ගොස් එද්දී මරා දැමීමේ සිද්ධිය සමපාත කෙරේ. නාට්යය වර්තමානයෙන්</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">අතීතයටත්</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">අතීතයෙන් වර්තමානයටත් එයි. වර්තමාන ලංකාවේ නීතිය කඩා වැටීම දක්වාම විහිදෙන සංකල්පරූපයක් ඉන් නිපදවේ. එය තාජුඩීන්ගේ මරණයත්</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">නාවික හමුදාවේ පිරිසක් දරුවන් එකොලොස් දෙනෙකු මරා දැමීමේ සිද්ධියත් ඇතුළු සිද්ධි ගණානවක් පිළිබඳ මතක අවුස්සයි. එහෙත් නාට්යකරුවාගේ දෘෂ්ටිමය ආධිපත්යයෙහි අපි සිරකරුවන් නොවෙමු. රසිකයන් වන අපට ඥානවිභාගමය වහල්භාවයක් හිමි නොවන සංකේතමය විශ්වයක් ගොඩ නැගේ. මේ වූකලි හෙණ පසු කර විශාල සෞන්දර්ය පිම්මක් පැනීමකි. එහෙත් හඳගම ඒ පිම්මෙහි වූ ජයග්රහණය නොදැක නාට්ය කලාවෙන් ඉවතට පැන්නේය.</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span></p><p class="MsoNormal" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">ඔහු ඒ අත් කරගත් ජයග්රහණ හොන්සියේගේ බසින් මෙසේ විස්තර කළ හැකිය: </span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">“</span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">සාහිත්යය යනු නියත ලෙසම සමාජය පිළිබඳ විද්යාවද නව පුරාණෝක්තියක් නිර්මාණය කිරීමක්ද වේ.</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">” </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">මෙහි සාහිත්යය සම්බන්ධයෙන් කියැවෙන දේ නාට්යය කලාවටද අදාළය. පුරාණොක්තියක් යනුවෙන් අදහස් වන්නේ අපට නැවත නැවත ගොස් අර්ථ දැකිය හැකි සංකේතමය විශ්වයක් යන්නය. ඒ සංකේතමය විශ්වය සිංහබාහු වැනි අතිශය ශෛලිගත එකක්ද</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">වෙළෙන්දාගේ මරණය (හෝ ආතර් මිලර්ගේ ඕනෑම නාට්යයක් සේ) සේ එදිනෙදා දෙබසින් යුතු තාත්ත්වික එකක්ද</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">ටෙනසි විලියම්ස්ගේ ස්ටීට් කාර් නේම්ඞ් ඩිසයර් සේ තරමක කාව්යාත්මක උත්කෘෂ්ටකරණයක් සහිත එකක්ද විය හැකිය. වේදිකාව මත එවන් පුරාණෝක්ති ගොඩ නැගීමේ කුසලතාව සහිත හඳඟම එහි ශිල්පිය සොයාගන්නා විටම වේදිකාව හැර ගියේය. දිය කැට පහණ</span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">, </span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">සින්තටික් සිහින වැනි ටෙලි නාට්යවල ගෙවුණු නිර්මාණාත්මක ශ්රමය වේදිකාවෙහි ගත විණි නම් හඳගම නාට්යය ලෝකයෙහිද මහාර්ඝ කෘතියක් කළ නාට්යකරුවෙකු වන්නට ඉඩ තිබිණි. සරෝජිනී සහ නොරිකෝ අත ළඟම සිටිද්දී ඒ සිත්ගන්නා ගැහැනුන් අත හැර ඉවතට හැරුණු අරවින්ද සහ දෙවොන්දරා සං සේ හඳගම තමාගේ නාට්යමය මහාර්ඝ කෘතිය අත්පත් කරගැනීම අමතක කර ඉවතට පැන්නේය. දරුණු භීෂණ කාලවල පවා තමාගේ නාට්ය බලන්නට ආ ප්රේක්ෂකයන් අත හැර විදේශීය සිනමා උළෙලවල රස්තියාදු වුණේය. සමහර චිත්රපටි දකින්නටවත් ලැබුණේ නැත.</span><span lang="SI-LK" style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span></p><p class="MsoNormal" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">බොහෝ රටවල නාට්යකරුවන් ලෙස හැඳින්වෙන්නේ අඛණ්ඩව නාට්ය ලියමින් නිෂ්පාදනය කරන අයටය. අපේ රටේ නම් අවුරුදු තිහ හතලික නාට්ය ජීවිතය තුළ නාට්යයක් දෙකක් කළ අය පවා නාට්යකරුවන් ලෙස හඳුන්වනු ලබති. එය සාවද්ය නාමකරණයකි. හඳගම ඒ කාරණය හොඳින් දන්නා මා සිටින්නේ අපේක්ෂා සහගතවය.</span><span lang="SI-LK" style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;"></span></p><p class="MsoNormal" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif; font-size: 12pt;">(</span><span face=""Iskoola Pota", sans-serif" lang="SI-LK" style="color: #050505; font-size: 12pt;">අනිද්දා පුවත්පතෙහි පළ වූ ලිපියකි)</span></p></div>the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-58571473218637125562020-12-15T20:42:00.001-08:002020-12-15T20:45:06.582-08:00 ගෝලීය යථාර්ථය තුළ පුද්ගලවාදය සහ අද දවසේ ජීවිතය<p><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">මම වජිරගේ සිතුවම් අගය කරන්නෙකු වන අතරම දිගු කලක් මිතුරන් වී සිටිමත් නිසාම වජිර ජීවිතය සහ චිත්</span><span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="background-color: white; color: #050505; display: inline-flex; font-family: inherit; font-size: 15px; margin: 0px 1px; vertical-align: middle; white-space: pre-wrap;"></span><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">රය එක්ක හිතන විදිය ගැන මට යම්කිසි අදහසක් තියෙනවා. නූතන කලාවේ ව්</span><span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="background-color: white; color: #050505; display: inline-flex; font-family: inherit; font-size: 15px; margin: 0px 1px; vertical-align: middle; white-space: pre-wrap;"></span><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">යුහය පිළිබඳව වජිරට පැහැදිලි අදසක් තියෙන බව ඔහු සමග කතා කලාම අවබෝධ වනවා. නූතන කලාවේ ඉතිහාසය, කලාකරුවාගේ ජීවිතය, ගැලරි අවකාශය, විවේචන, ගැලරි හිමිකරුවන් සහ එකතුකරන්නන්ගේ සමාජය ගැන පමණක් නොව සමකාලීන සමාජ-සංස්කෘතික නැගිටීම් පිළිබඳ දිශානතිය ද ඔහුගේ චින්තන සීමාවට අයත් . දියුණු කතිකාවන් වර්ධනය වීමට මේ බහුවිධ සිතීම් එක්ක සැරිසැරීම වජිර දීර්ඝ කාලයක් තිස්සේ පුහුණු කරන්නෙක්. වෙනත් අයුරකින් ප්</span><span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="background-color: white; color: #050505; display: inline-flex; font-family: inherit; font-size: 15px; margin: 0px 1px; vertical-align: middle; white-space: pre-wrap;"></span><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">රකාශ කරන්නේනම් නූතන කලාකරුවෙකු මෙන්ම නූතන කලා දර්ශනයේ විශාරදයෙක් ලෙස ඔහු හැඳින්වූවට කම් නැත.</span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="o9v6fnle cxmmr5t8 oygrvhab hcukyx3x c1et5uql ii04i59q" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; text-align: left; white-space: pre-wrap;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> My Diary ,sell portrait and ideal ,Anybody Speaking words and self portrait ,Anybody speaking words and jokers cap,Life of and Autography,Autobiography,Mail thinker ,Sublime object, I will love you on Sunday ,The Greedy ,,Kottu,The dress ,watching TV, Forsaken Lands a traveler ,Master bed room,,the lipstic,Window shopping ,Late tomorrow ,The crown ,Ready made hero,Enjoyment,Lost of Passivity වජිරගේ ප්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රදර්ශන කිහිපයක් සහ ඔහු සමාජගත කළ මාතෘකා කිහිපයක්. කලාව නිෂ්පාදනය කිරීමේදී කලාකරුවා සමාජ විපර්යාසයන් කෙරෙහි දක්වන ආකල්ප හා දෘෂ්ටිවාදීමය සීමාව මත ඔහුගේ ක්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රියාකාරිත්වය කොතරම් භෞතිකද යන්න ඔහුගේ මෙම ප්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රද්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රර්ශන පෙල තීරණය කරනවා මට හිතෙන්නෙ.එය එසේ නොවන වෙනත් නිදහසක් ඔස්සේ වැඩ කරන අයිතියද ඇතිබව මා විශ්වාස කරමි.වජිර තම කෘති හරහා සමාජයට මැදිහත් වීම එක්තරා විදියක දේශපාලන කාර්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>යයක්.බ්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රිතාන්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>ය යටත් විජිතවාදය තුළින් අප නූතනවාදයට නිරාවරණය වුවද නූතනවාදය ඔවුන්ගේ උරුමය පමණක් නොවේ” නූතනවාදයේ තොටිල්ලයි ප්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රංශය වුවත් "යටත් විජිතවාදය යක්ෂයෙකු ලෙස පෙනුනද, ඔහු සමඟ පැමිණි දේවදූතයා අප මරා දැමිය යුතු නැත. නූතනවාදය යුරෝ කේන්ද්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රීයව ස්ථාපිත කිරීම තවමත් විශ්වීය මතවාදයක් සේ පෙනුනද එය අපේ සම්ප්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රදායන්ට විශාල බලපෑමක් ඇති කරනවා. එවිට නවීන සිතුවම් මහාද්වීප පුරා තේරුම් ගත හැකි ජාත්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>යන්තර භාෂාවක් බවට පත්වෙමින් තියෙනවා.ලංකාව දැන් බටහිර පරිවාරයට සම්බන්ධ නිසා ගෝලීය ප්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රවණතා තුළින් ලංකාවෙ සමාජ අභ්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>යන්තරයේ සීමා ලකුණු වීමත් නිසා වජිරගේ කෘති පදනම් වන්නේ ගෝලීය යතාර්ථයක් තුළය.ගෝලීය ධනවාදී නිෂ්පාදන මාදිලිය තුළ මේ මොහොතේ පුද්ගලවාදය සහ අද දවසේ ජීවිතය ඔහු අපූරුවට ප්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රකාශ කරනවා.එහෙමත් නැතිනම් මිනිසාගේ ද්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රව්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>යවාදිඋ සිහිනය ඔහු සිත්තම් කරන්නෙ.මෙය එකතරා විදියක 90 දශකය තුළ පැනනැගුණු කලාව සම්බන්ධ නිර්මාණ කරුවන්ගේ පොදු ලක්ෂණයක් වූ සමාජ පදනම්වල බිඳ වැටීම හා කටෝර වියෝගය පදනම් කරගත් නිර්මාණ වල ප්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රකාශ වන සෞන්දර්ය ,දේශපාලනික හා දාර්ශනික අර්ථවලින් වෙනස් වන නව මානයක්.</div></div><div class="o9v6fnle cxmmr5t8 oygrvhab hcukyx3x c1et5uql ii04i59q" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; text-align: left; white-space: pre-wrap;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">මුලදී වජිර ප්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රංශයේ නව ප්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රකාශන ශිල්පීන්ට බෙහෙවින් ඇලුම් කළ නමුත් පසුව ඇමරිකානු චිත්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>ර ශිල්පී ජීන් මයිකල් බාස්කුවට් (1960-1988) ඔහුගේ ආනුභාව ලත් මූලාශ්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රය බවට පත්විය. බාස්කුවෙට්ගේ රැඩිකල් විලාසිතාව වජිරට මහත් සේ බලපෑවේය .නාගරික ග්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රැෆිටි ආවේගශීලී ලෙස භාවිතා කළ අතර එවැනි නිදහස් ශෛලියකින් එය ඇමරිකානු සමාජ ජීවිතයට විනිවිද යාමට තියුණු ආයුධයක් බවට පත් විය.එය දේශපාලනික ක්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රියාවක් ලෙස අපට නිවචනය කළ හැක. වර්තමානය වන විට වජිර විසින් මෙම රැඩිකල් ඇමරිකානු කලාකරුවාගේ ශෛලිය සමකාලීන ශ්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රී ලාංකික සමාජ-සංස්කෘතික ජීවිතය ඉස්මතු කිරීම සඳහා තමාගේම දෘෂ්ටිකෝණයෙන් ඉදිරිපත් කිරීම නව සිතීම්වලට අපව යොමු කරන අතරම එය නව painting එකක් වන අතරම පැරණි පින්තාරුකණය කියන ක්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රියාවේ ආශාව දිගට පවත්වා ගැනීමකි.වජිරගේ මෙම චිත්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>ර painting on painting කියල කියන්න පුලුවන් චිත්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>ර .</div></div><div class="o9v6fnle cxmmr5t8 oygrvhab hcukyx3x c1et5uql ii04i59q" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; text-align: left; white-space: pre-wrap;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ප්<span class="sf5mxxl7 nvdbi5me oygrvhab ditlmg2l kvgmc6g5 knj5qynh tbxw36s4 pq6dq46d" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>රගීත් රත්නායක 2020</div></div></div><p><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggCVqkMvE-NiX3bNG0by7LsGRUtEVxvUbUpxwN8zLqmFHcPcmDVhundF5h3H8w6j3tWOotD6aEI-0-W0xXQsSfN8Zgx3PxHRW0J4r96mKImYqu_kNNssTjWW28j2B0cp3ERWsD0Plo56c/s960/130937395_2853760778246958_6283096483991138874_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="960" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggCVqkMvE-NiX3bNG0by7LsGRUtEVxvUbUpxwN8zLqmFHcPcmDVhundF5h3H8w6j3tWOotD6aEI-0-W0xXQsSfN8Zgx3PxHRW0J4r96mKImYqu_kNNssTjWW28j2B0cp3ERWsD0Plo56c/s320/130937395_2853760778246958_6283096483991138874_n.jpg" /></a></span></div><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhr5OOHFOhEmd2wo4SHc79WYMFn6MtCond2Uc7PKdarrm20DuNLOrX7wTbXuqS0veuLZfpBV8hUJ10tF_FcWLQCzvyx6DApRUGjqrebs2GxjSS74gkrYdxJqscSH95yB2zvR_5-rAhP2ow/s604/130265269_2853760958246940_3311417625053015917_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="604" data-original-width="500" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhr5OOHFOhEmd2wo4SHc79WYMFn6MtCond2Uc7PKdarrm20DuNLOrX7wTbXuqS0veuLZfpBV8hUJ10tF_FcWLQCzvyx6DApRUGjqrebs2GxjSS74gkrYdxJqscSH95yB2zvR_5-rAhP2ow/s320/130265269_2853760958246940_3311417625053015917_n.jpg" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpnUi-A0EilkcJA38XvUqQR8OTK9sMERz3hGfk9qyIhlSu192XkaqazzXQWYwzrYQ4J79w1NbqM1fn29C2Be_F2oaQj0C-P0SgRJE9Nxa4b59-1A9-gOu-QA6h9IHIizFWGXfBFwNw3cI/s604/130728320_2853761054913597_2402850989547614163_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="604" data-original-width="506" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpnUi-A0EilkcJA38XvUqQR8OTK9sMERz3hGfk9qyIhlSu192XkaqazzXQWYwzrYQ4J79w1NbqM1fn29C2Be_F2oaQj0C-P0SgRJE9Nxa4b59-1A9-gOu-QA6h9IHIizFWGXfBFwNw3cI/s320/130728320_2853761054913597_2402850989547614163_n.jpg" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-8C2QjZfmfrzTrhyj17UkZOMiYQ_nQUs55pbz1cY_Lg4CSmPa38NGzgUlBD_a62opBJZl6cKi1DRw3i5de-RZJfau6qMaS0Mc6kBzqhCgTOi0HqkW1h-8TtfBGWcsdhlqIk44vWy7JTA/s960/130751853_2853761344913568_8535618524862889001_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="820" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-8C2QjZfmfrzTrhyj17UkZOMiYQ_nQUs55pbz1cY_Lg4CSmPa38NGzgUlBD_a62opBJZl6cKi1DRw3i5de-RZJfau6qMaS0Mc6kBzqhCgTOi0HqkW1h-8TtfBGWcsdhlqIk44vWy7JTA/s320/130751853_2853761344913568_8535618524862889001_n.jpg" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjy6fPVC2-WFmU85xhdLu2upKvpI9GywItlK8lywxaZWA-J7AplYVeDdPG5rVBp_uRQdpwc82AnBYOwEhK3uDiXfRl0fVWxnl5IfmIbYVce9YpqltZLPliFE_vaJ4epHEgnhDrbIuEIiZs/s573/131103310_2853760808246955_7508742247784275060_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="573" data-original-width="515" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjy6fPVC2-WFmU85xhdLu2upKvpI9GywItlK8lywxaZWA-J7AplYVeDdPG5rVBp_uRQdpwc82AnBYOwEhK3uDiXfRl0fVWxnl5IfmIbYVce9YpqltZLPliFE_vaJ4epHEgnhDrbIuEIiZs/s320/131103310_2853760808246955_7508742247784275060_n.jpg" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNQ2uR1Tzd4uBxdFVm5BdSbzMIJL8S_GkmKllK6RkrStolUPUpDIckkcZnJMy_uEbmpDC-qrDd2zFGmpJg1lHkPbfm04ijb_NykaD55CtEBWdiMhuAxATAbiHT91_N11hB5WFwJsDLz3c/s566/131472145_2853761231580246_6744060491601703458_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="566" data-original-width="478" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNQ2uR1Tzd4uBxdFVm5BdSbzMIJL8S_GkmKllK6RkrStolUPUpDIckkcZnJMy_uEbmpDC-qrDd2zFGmpJg1lHkPbfm04ijb_NykaD55CtEBWdiMhuAxATAbiHT91_N11hB5WFwJsDLz3c/s320/131472145_2853761231580246_6744060491601703458_n.jpg" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj4QB3sobjfH5jdQKAJQF8qgr2BRbtld7ckc9tMpJorFzmWS4JDu-fPK3WtmW83vwJwTqQVgrdbURblQHE7l5Rw33BSdUB28jWbNNTl5wxaUmGkBPiTjJFq2-XucGgrwUnu1R8Jr_BBpVw/s960/130248654_2853762821580087_7537153886387626358_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="913" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj4QB3sobjfH5jdQKAJQF8qgr2BRbtld7ckc9tMpJorFzmWS4JDu-fPK3WtmW83vwJwTqQVgrdbURblQHE7l5Rw33BSdUB28jWbNNTl5wxaUmGkBPiTjJFq2-XucGgrwUnu1R8Jr_BBpVw/s320/130248654_2853762821580087_7537153886387626358_n.jpg" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlELfV3hjQQUV9qgIAQtu3kRjOBZo7FiS4rNJZa9HL22fYW-ZF0avO2Av7kicgwadkD8PRI-qrfjLHmi1eUhYeltNYDwj5uEsSPjKwuVl3QDo1rQ-mrkYWQLYhyKNpKzUiCvgPlCufdBM/s534/130282220_2853761844913518_3186384253838594961_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="534" data-original-width="492" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlELfV3hjQQUV9qgIAQtu3kRjOBZo7FiS4rNJZa9HL22fYW-ZF0avO2Av7kicgwadkD8PRI-qrfjLHmi1eUhYeltNYDwj5uEsSPjKwuVl3QDo1rQ-mrkYWQLYhyKNpKzUiCvgPlCufdBM/s320/130282220_2853761844913518_3186384253838594961_n.jpg" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiP2EhESq7kXIMCAHtdJUz9GPF-GDomKSglftGyJdriVjNO5ms67CPhSSTmCoRGOJACB5ebRgkeSxIAiE9l0dK3VtRAr-UrT0fhAB7atNPw0nQw2dyB_mKSFWdOYuSmECIu2B-PBfAS-ww/s960/130475120_2853762601580109_4984666456313333398_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="895" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiP2EhESq7kXIMCAHtdJUz9GPF-GDomKSglftGyJdriVjNO5ms67CPhSSTmCoRGOJACB5ebRgkeSxIAiE9l0dK3VtRAr-UrT0fhAB7atNPw0nQw2dyB_mKSFWdOYuSmECIu2B-PBfAS-ww/s320/130475120_2853762601580109_4984666456313333398_n.jpg" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcDRjZRRUaPQA4ljqdP0Zu0Vo2n7yaSJq-gs5GA2iMqFdPoJv-5JZgzfr6XeR2n2AqdMeAjBkCvTPufwBWHstBP-dzppIA2nOwYjzDigUcHmeKQV7H3dHD6cNUZfksMeel3DYpgb1Y_-E/s960/130751614_2853762848246751_1372149765925597132_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="723" data-original-width="960" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcDRjZRRUaPQA4ljqdP0Zu0Vo2n7yaSJq-gs5GA2iMqFdPoJv-5JZgzfr6XeR2n2AqdMeAjBkCvTPufwBWHstBP-dzppIA2nOwYjzDigUcHmeKQV7H3dHD6cNUZfksMeel3DYpgb1Y_-E/s320/130751614_2853762848246751_1372149765925597132_n.jpg" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyavDFkkexEV0vs17CTIvNMIsrwnqxsU7iER6AqljT6C6ojwXnIc_yx9HUN29oCNDJW_HCzN-knHnozRmKhXk05sQpy3S_cFUqvdiMCf7mNodAmUijKpmIu_Psc5SXudO6JYO75XYNNQY/s527/131078940_2853761948246841_4716336700252636633_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="527" data-original-width="480" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyavDFkkexEV0vs17CTIvNMIsrwnqxsU7iER6AqljT6C6ojwXnIc_yx9HUN29oCNDJW_HCzN-knHnozRmKhXk05sQpy3S_cFUqvdiMCf7mNodAmUijKpmIu_Psc5SXudO6JYO75XYNNQY/s320/131078940_2853761948246841_4716336700252636633_n.jpg" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjaFfzfDDmmtVABnTlHjkD-XYh-QQYpxNqiUlBysYHf8Isb52TBJMq1HosMlwa5NTi8pZlSD0ylDuv0jMHJ_StzXuYtynhEvf906oGX_kLYPc31eFewrJQm2FZ82TTcmxI7EEGlVuBXFM/s960/131145716_2853761604913542_8130564309848896616_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="810" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjaFfzfDDmmtVABnTlHjkD-XYh-QQYpxNqiUlBysYHf8Isb52TBJMq1HosMlwa5NTi8pZlSD0ylDuv0jMHJ_StzXuYtynhEvf906oGX_kLYPc31eFewrJQm2FZ82TTcmxI7EEGlVuBXFM/s320/131145716_2853761604913542_8130564309848896616_n.jpg" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnmWr_mLPOOQqVb7dOfFE-mDyb9DMqGxqzDoAVWzKOg577y6DJEAJYbtp8byzlXpnJs2H4aW6CO68Hg13be-xpbHLZT6o9Eq0SBUENjyTAc2JROU9VDa0ekutEI7arXnBtTeDO-qLZEpI/s960/131151199_2853761501580219_2764718118407734793_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="814" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnmWr_mLPOOQqVb7dOfFE-mDyb9DMqGxqzDoAVWzKOg577y6DJEAJYbtp8byzlXpnJs2H4aW6CO68Hg13be-xpbHLZT6o9Eq0SBUENjyTAc2JROU9VDa0ekutEI7arXnBtTeDO-qLZEpI/s320/131151199_2853761501580219_2764718118407734793_n.jpg" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh37LMW8AZAlvBdfBJz0zQjC7p2BO21RDJtQSP_lWcZ2zV_3fEiDRXYSKE2sre8wxs9gHkP03-qdhDG_mghiUWZf__TBg6ag5REUFuxB2AKs0ZR118zuOwAigoo0Ulsuza9UyfR1Ui5Du0/s507/130103427_2853762021580167_2335933682556663517_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="507" data-original-width="462" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh37LMW8AZAlvBdfBJz0zQjC7p2BO21RDJtQSP_lWcZ2zV_3fEiDRXYSKE2sre8wxs9gHkP03-qdhDG_mghiUWZf__TBg6ag5REUFuxB2AKs0ZR118zuOwAigoo0Ulsuza9UyfR1Ui5Du0/s320/130103427_2853762021580167_2335933682556663517_n.jpg" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEeBC9FtFaEeKtpAr9ddIjueI_vh2U4CWKNYHGDMvVQa7ilSW4cIiwT3SwdnmiIbx7-Ma0lZzdjxD6V9McdKsW22K5vq2JP-oc7nGIxrNGqojQFkLyG3BNoG62SXdGs8zZxn1xQ20RekU/s960/130804612_2853762968246739_490366252768324927_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="929" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEeBC9FtFaEeKtpAr9ddIjueI_vh2U4CWKNYHGDMvVQa7ilSW4cIiwT3SwdnmiIbx7-Ma0lZzdjxD6V9McdKsW22K5vq2JP-oc7nGIxrNGqojQFkLyG3BNoG62SXdGs8zZxn1xQ20RekU/s320/130804612_2853762968246739_490366252768324927_n.jpg" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjj2uTO-Wc24dFjkteGMeh4Nx7Yb8vNCiTPXEUEhp5K8B8S3dBQcU3xDsg2uf9i_couaINqEuUgUKXXU-AEaDn-AdSrDzGTT3dpfkjQCUAtbyBtJD0D6efvAjKdTke3rslusGi38zVxxe0/s960/130890794_2853762188246817_8457325927546095898_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="864" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjj2uTO-Wc24dFjkteGMeh4Nx7Yb8vNCiTPXEUEhp5K8B8S3dBQcU3xDsg2uf9i_couaINqEuUgUKXXU-AEaDn-AdSrDzGTT3dpfkjQCUAtbyBtJD0D6efvAjKdTke3rslusGi38zVxxe0/s320/130890794_2853762188246817_8457325927546095898_n.jpg" /></a></div><br /><br /></span><p></p><div class="o9v6fnle cxmmr5t8 oygrvhab hcukyx3x c1et5uql ii04i59q" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguJyMkdAiAPXeT8Tfrl78F7w7J5aWhVs45z1iHeRJDghYZ1GBwh8j-jChE2WrRAcrJorfqbHiwF4BbMuHRQDhyphenhyphen23s-bXqS7KqDjI6BZgF46dfASopXMY3-ymuLjizpNQVLDN7qsUaTMxE/s882/127162173_201266911563752_7756825683951665171_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="882" data-original-width="810" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguJyMkdAiAPXeT8Tfrl78F7w7J5aWhVs45z1iHeRJDghYZ1GBwh8j-jChE2WrRAcrJorfqbHiwF4BbMuHRQDhyphenhyphen23s-bXqS7KqDjI6BZgF46dfASopXMY3-ymuLjizpNQVLDN7qsUaTMxE/s320/127162173_201266911563752_7756825683951665171_n.jpg" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_gaRXSuWMeaEWqxbs63nYFvgILc2TyPU3y185mHANTnKwyyvbawAWTWiplXgiC6kY49gvwy_fN_b6QyBOzwQs8gXigEhuT0O523Ai-TX2w7bZ3VGhlu6Aiegl2hmj_EVI9hUsn9fyNfU/s914/131818738_685369558807193_4407537539083073829_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="914" data-original-width="675" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_gaRXSuWMeaEWqxbs63nYFvgILc2TyPU3y185mHANTnKwyyvbawAWTWiplXgiC6kY49gvwy_fN_b6QyBOzwQs8gXigEhuT0O523Ai-TX2w7bZ3VGhlu6Aiegl2hmj_EVI9hUsn9fyNfU/s320/131818738_685369558807193_4407537539083073829_n.jpg" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTlh8T0_BQRveIzXQVr5DWtPMSZhR1fzgpEUItOwUg-v6lorgPw0Snw-U0TtUOwGZWe8_Wo7c2bKytCQZ4K8AMe89hLQUKTb6wcV_bilnQlPBdfc3ASl43rPGzRBAnHw7WPZv-TovhUG0/s734/131895397_1045198335947884_3857029628461066439_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="734" data-original-width="665" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTlh8T0_BQRveIzXQVr5DWtPMSZhR1fzgpEUItOwUg-v6lorgPw0Snw-U0TtUOwGZWe8_Wo7c2bKytCQZ4K8AMe89hLQUKTb6wcV_bilnQlPBdfc3ASl43rPGzRBAnHw7WPZv-TovhUG0/s320/131895397_1045198335947884_3857029628461066439_n.jpg" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div dir="auto" style="font-family: inherit;"><br /></div></div>the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-45469492927384028522020-11-20T07:19:00.002-08:002020-11-20T07:46:59.156-08:00 තරුණ වනජීවි චිත්ර ශිල්පිනිය<p>මිනිසුන් තම පැවැත්මට අත්යවශ්ය වන සතුන් නිරූපණය කළ මුල්ම කාලය තුළ ඔවුන්ගේ ප්රධාන විෂය වන සතුන් විය. මෙම සිතුවම් ගුහා වල බිත්ති මත ගැඹුරින් සඟවා තිබූ අතර ඒවා ආලෝකමත් වූයේ ගින්දර සහ තෙල් ලාම්පු දැල්වීමෙනි. ජීවන පැවැත්ම අනිවාර්ය වූ සමාජයක දඩයම කේන්ද්රීය ආහාර සම්පාදන මාර්ගය වීම හේතුවෙන් සතුන් ලඟා කර ගැනීමට මෙම සත්ව සටහන් ඇන්දා යැයි මතයක්ද පවතී.කෙසේ නමුත් මෙම රූප සඳහා සැබෑ හේතුව අපි නොදනිමු, ඒවා ඒවායේ නිර්මාතෘවරුන්ට ඉතා වැදගත් විය යුතු අතර සමහර විට යම් ආකාරයක ඉන්ද්රජාලික-ආගමික අර්ථයක් තිබිය හැකි බවද සඳහන් වනවා. කෙසේ වෙතත්, චිත්රවල ජීවමාන සත්වයා පිළිබඳ අවබෝධයෙන් පිරී ඇති අතර දීප්තිමත් ලෙස සරල හා සෘජු බව අපට පෙනේ. ඒවා පැහැදිලිවම සිදු කරනු ලැබුවේ ඔවුන්ගේ විෂයයන් සමීපව දන්නා අය, ඔවුන්ට අවශ්ය පරිදි, එවැනි සතුන් ආහාර, ඇඳුම්, තෙල් සහ තවත් බොහෝ දේ සැපයූ බැවිනි. මුල් මිනිසාගේ පැවැත්ම රඳා පවතින්නේ දඩයක්කාරයාගේ කුසලතා මත ය. </p><p>මෙසේ ඉතිහාසයක් පසු කරගෙන ආ මිනිස්සුන්ට සතුන් වස්තු විෂය කරගෙන වනජීවි චිත්ර කලාව ලෙස අලුත් විෂයක් බිහි විය.ඉතාමත් සොබාවික ගුණයට ලංවෙමින් වනජීවි චිත්ර කලාව එසේත් නැත්නම් animals art ලෙස ලෝකයේ මේ මොහොතේත් ඇඳෙමින් ඇත.ඒ සඳහා කලාගාර සහ කෞතුකාගාර ඉදිවෙමින් ඇත.ලංකාවේද වනජීවී චිත්ර ශිල්පීන් එදා සිට මේ මොහොත දක්වා ද අපට හමු වනවා.ජාත්යන්තරයට පත් තරුණ වනජීවි චිත්ර ශිල්පිනියක් ලෙස Sanjeewani Wijewardhane Rathnayake අපට ඉන්න එවැනි සුවිශේෂී චරිතයක්.ඇගේ මෙම සිතුවම් සියුම්ව කියවද්දි එහි සියුම් තැන් අපව කුල්මත් කරවන තරම්.කලු සුදු තානයන් හරහා එහි සැරිසරන ඇය අපව ඡායාරූපයක දකින සත්ත්ව රූපවලට එහා ගියා කලාත්මක විඳීමකටත් එක්කගෙන යනවා.මානව රූපයක තියෙන ගුණයන් සියල්ලම සහ සමහර විටෙක ඊටත් එහා ගිය ගුණයකින් ඇය මේ දෙස දකිනවා.</p><p>ප්රගීත් රත්නායක 2020</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7S2ZKhJe8LuQgN16mRUFZoQ-rE6lJFqldqfwlKHX0GMoKdFAcxauMHawqHqAbYDwL_tNft3mcIt3WOXmSk6t_bVEpvNaUt4D8AZKm8olPnq3s_3afpUQoKUVLiyokVvu0ssNuymDnGQ8/s720/FB_IMG_1605885324729.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="432" data-original-width="720" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7S2ZKhJe8LuQgN16mRUFZoQ-rE6lJFqldqfwlKHX0GMoKdFAcxauMHawqHqAbYDwL_tNft3mcIt3WOXmSk6t_bVEpvNaUt4D8AZKm8olPnq3s_3afpUQoKUVLiyokVvu0ssNuymDnGQ8/s320/FB_IMG_1605885324729.jpg" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEivA7PoLgMjT2W_YoivlGQz8ePrtR9njpBb4tRhp_L4UVxPBSwfPz6QWMQ09-RJYvHTVVqqMg8vMFNAgyty_HKAeLdIVpZsj5PYegegYmQiZo-a1R407nmL6Vjb1wbzI7Jo2szbTTMhujI/s720/FB_IMG_1605885329474.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="508" data-original-width="720" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEivA7PoLgMjT2W_YoivlGQz8ePrtR9njpBb4tRhp_L4UVxPBSwfPz6QWMQ09-RJYvHTVVqqMg8vMFNAgyty_HKAeLdIVpZsj5PYegegYmQiZo-a1R407nmL6Vjb1wbzI7Jo2szbTTMhujI/s320/FB_IMG_1605885329474.jpg" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1B1iHMRyE-GVDQDAs4bWJEvD1Kv5g6TJN0oeSuea9jzA8ICNYR5h0EEcL1uLLsde7wGF3H7q16u_zF0kaQxL1jGjtQ6VvTSI8vuMWbmTkbVSHy05HpaCPrbhoGVrhZrI9uKtv1xgN3UU/s720/FB_IMG_1605885333281.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="479" data-original-width="720" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1B1iHMRyE-GVDQDAs4bWJEvD1Kv5g6TJN0oeSuea9jzA8ICNYR5h0EEcL1uLLsde7wGF3H7q16u_zF0kaQxL1jGjtQ6VvTSI8vuMWbmTkbVSHy05HpaCPrbhoGVrhZrI9uKtv1xgN3UU/s320/FB_IMG_1605885333281.jpg" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdqGyW-5uSXIFKuInkhMnOsg0mWY3EWMgVnFjBgscWE8RvxlnSnA53AJH2FXjJ8QYeCvlsod4mQG88y8FqjUgV1oWhlY2Gl4lYRztd-j-aG_Gavsy9UczmfddqUcdlQjN-qYAv-nfaP1M/s906/FB_IMG_1605885338043.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="906" data-original-width="720" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdqGyW-5uSXIFKuInkhMnOsg0mWY3EWMgVnFjBgscWE8RvxlnSnA53AJH2FXjJ8QYeCvlsod4mQG88y8FqjUgV1oWhlY2Gl4lYRztd-j-aG_Gavsy9UczmfddqUcdlQjN-qYAv-nfaP1M/s320/FB_IMG_1605885338043.jpg" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEig_6aJL_PgW357MDijpzG4u6n3RzmDUtNSSvbm8CmiEgbNsDIKUXb49h0EIXgTbOuz8yPx51ZFxgE6qeZ6EKgL4okUczktEfjnOMCuFTO3jGRMXhUC44fr1baMThLKCDoi7OH5jZSiwqk/s960/FB_IMG_1605885342104.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="633" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEig_6aJL_PgW357MDijpzG4u6n3RzmDUtNSSvbm8CmiEgbNsDIKUXb49h0EIXgTbOuz8yPx51ZFxgE6qeZ6EKgL4okUczktEfjnOMCuFTO3jGRMXhUC44fr1baMThLKCDoi7OH5jZSiwqk/s320/FB_IMG_1605885342104.jpg" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiL3dUMYlM_6TbrbnRHP-x-_X1IxoI8oZUFELeuNr_zqQA95Pz7Yy-PMK10bK-3hhOiWhCQSwWErNbBkN5TmJiOaF9Ng8guLh5RgFyiz984L8QVl3KQ32l7NJ_nswl9xEa_35kMXHVXu-o/s960/126238888_2835189433437426_7340544377680150389_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="540" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiL3dUMYlM_6TbrbnRHP-x-_X1IxoI8oZUFELeuNr_zqQA95Pz7Yy-PMK10bK-3hhOiWhCQSwWErNbBkN5TmJiOaF9Ng8guLh5RgFyiz984L8QVl3KQ32l7NJ_nswl9xEa_35kMXHVXu-o/s320/126238888_2835189433437426_7340544377680150389_n.jpg" /></a></div><br /><p><br /></p><p><br /></p>the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-91332365912359210392020-06-20T21:37:00.001-07:002020-06-20T21:39:12.550-07:00Inner beauty එක කැත ලස්සනක් ලෙස..................<div dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: sans-serif; font-size: 12.8px;">
තවකෙකුගේ ඇස් ඉදිරිපිට බාහිර ලස්සන යනු මුළා කිරීමක්; බොරුවක්; සත්යට දුරස් දෙයක්. ඔබ දෙස බලන මිනිසුන් / සමාජය විසින් ඔබ සුන්දර ලෙස සලකන්නේ නම් හෝ එසේ නැත්නම් එය සමාජයට අයත් තීරණයක් යැයි කීම නිවැරදියි. එම සමාජයීය ප්රමිතීන් සපුරාලීමට අපොහොසත් වන පැවැත්මක සංකීර්ණතාවට වගකිව යුතු වන්නේ ද මෙම ප්රමිතීන්මය. එය දෘශ්ය භාෂාවෙන් ප්රකාශ කිරීමක් පැරඩයිස් රෝඩ් කලාගාරයේ දී මුණ ගැසුණා. එහි තිබූ, රූප සෞන්දර්ය කලා විශ්වවිද්යාලයෙන් දෘශ්ය කලාව පිළිබඳව ඇකඩමික පුහුණුව ලද කසුන් ගීතේන්ද්රගේ 'Inner Beauty' නම් සිතුවම් මාලාව . මෙහිදී වැදගත් වන්නේ මෙවන් සන්දර්භයක සිට අභ්යන්තර ලස්සන පිටතට ගෙන නැරඹීමට සැලැස්වීමයි. පිටත විසින් කියවගන්නා 'අභ්යන්තරත්වය' සුන්දර විය හැකිද. එය පරිකල්පනය කරන කසුන් සංකල්පීව මෙන්ම තාක්ෂණිකව ජයගත් තත්ත්වයන් ඔහුගේ සිතුවමින් ප්රතිනිර්මාණය කරයි.</div>
<div dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: sans-serif; font-size: 12.8px;">
<br /></div>
<div dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: sans-serif; font-size: 12.8px;">
එම සිතුවම් නිර්මාණය කිරීමේ දී රූපයට හසුකරගෙන ඇති විකෘති කරන ලද ශරීර අවයව වලින් කර ඇති සංරචනය ප්රබල සහ ලෙස ඍජු ලෙස සංකල්පය අවධාරණය කරයි. එම අසමමිතික සංරචනය ඇතුළෙ ඇති රූප එකින් එක වෙන වෙනම විග්රහ කිරීමට හැකියි. එහි ඇගිලි මස තුළ ගිලා බසින, සම, මස සිදුරු කරමින් විනිවිද යන වේදනාකාරීත්වය ද ඉදිරියට නෙරා ඇති ඇස්, පළල්ව ලෙස විවර වූ මුඛ සහ තථ්ය ලෝකයේ නොදකින රූප සමග සම්බන්ධ කරමින් කැත, ලස්සනට ප්රදර්ශනය කිරීමට ඔහුට හැකි වී තිබේ. මේ ලස්සන තමයි අද දවසේ ලස්සන හැටියට අපට මුණගැසෙන්නෙ.ඒක භාෂාවෙන් එකවර කියවගන්න බැරි ක්ෂතිමය අත්දැකීමක් .අපට දීල තියෙන පිලිවෙල ප්රශ්න කිරීමක්.යම්කිසි විදියක ලස්සන පිළිබඳ අදහස විසංයෝජනය කිරීමක්.සමකාලීන චිත්රයේ ඉන්ද්රා පතිගෙ මේ පොලාපැනීම අපට නිම නොවන වර්තමානයක අනන්යතා අර්බුදයක ලක්ෂණ පේන්න සැලැස්වීම අපූරුයි.විශ්වීය මානව පැවැත්මක මනුස්සයාගේ මම කව්ද කියල අහන ප්ර්ශ්නයට ඉන්ද්රා පති දෙන උත්තරේ තමයි මේ. Surrealistic ආකෘතියකින් ඒ ඒ කාලවල අපට ඉතිහාසයේදී හමුවන සමහර ආර්ට් form මතක් කරවන ඉන්ද්රගෙ වැඩ ඇකඩමික් ඇතුළෙ ඉඳන් ඇකඩමික් වැඩ ප්රශ්න කිරීමක් වගේ.ඉන්ද්රගෙ form එක ගැන ඔහුට ලොකු විශ්වාසයක් ගොඩනගල මේ වෙද්දි .මානව රූපයේ ව්යූහනය සහ භාහිර අලංකරණය ඇල්ලීම වෙනුවට ඔහු අල්ලන්නේ යටිහිතේ තමන්ට තියෙන හැඟීම.ඒක භයංකාර නිමැවුමක් වන්නෙ ඔහුගෙ වරදින් නෙවි අප සියල්ලන්ගේම ජීවන විලාශයන්වල එකතුවෙනි.හැමහැමදෙයක්ම හැම පැත්තටම ගමන් කරමින් තියෙන්නෙ.</div>
<div dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: sans-serif; font-size: 12.8px;">
<br /></div>
<div dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: sans-serif; font-size: 12.8px;">
තාක්ෂණික කාරණා ගැන කතා කරනවිට, සුදු කැන්වසය හෝ කඩදාසිය මත කලු වල තානයන් අභ්යාසය කර තිබීමම මෙම ඇඳීම් (drawing) අභිබවා ගිය පින්තාරු (paintings) බවට පත්වනවා. ඇකඩමික ඇඳීම් වල ඉහළ කෞශල්යයක් ඇති ඔහු ඉන් ඔබ්බට සංකල්පය දෙසට ගමන් කරමින් එහි විවිධ රූප පරිකල්පනය කිරීමෙහි නිමග්න වෙමින් නැවත නැවත සිතීමට ඉඩ තබමින් රූප නිෂ්පාදනය කරයි.සමහර විටෙක චිත්රයක් කියන පරණ අර්ථය ඉන්ද්රා පසුකරමින් ඉන්නවා.කලු සුදු අලු කියන පැහැයන්වල අනේකත්ව විහිදීම අපට වර්ණ පිරුණු ලෝකයේ පණ නැති මොක්ක්දෝ අඩුවක් දැනෙන එක අමුතු එකක්.සමහර විටෙක මේ අමුත්ත නිසාම වෙන්න ඇති චිත්රය ලඟටම අප කැඳවන්නෙ.එක්තරා විදියකට දුමිත් කුලසේකර මතක් කරවන ආකෘතියක් අපේ හිතේ හොල්මන් කරාට සංකල්පීයව දෙදෙනාම වෙනස්.ඉන්ද්රා හුදු අඳින්නෙක් විතරක්ම නෙවි කියල ඔහු අපට පසක් කරමින් සිටී.</div>
<div dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: sans-serif; font-size: 12.8px;">
<br /></div>
<div dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: sans-serif; font-size: 12.8px;">
ප්රගීත් රත්නායක </div>
<div dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: sans-serif; font-size: 12.8px;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYPAximGRFRPbg1fvRUe_CAzREVn-hWjWAn9w4XcM0898-WuctBxOxzpFNKpLmPFZnkRjI-FPLFEExaXT8M9E3E4wO8HxZWePMWC4V24v2ew5aF0TjLRxNnNbJR9KyIYRcCAnkVXZu5XM/s1600/104493252_2696017187354652_4484620548345750131_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="960" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYPAximGRFRPbg1fvRUe_CAzREVn-hWjWAn9w4XcM0898-WuctBxOxzpFNKpLmPFZnkRjI-FPLFEExaXT8M9E3E4wO8HxZWePMWC4V24v2ew5aF0TjLRxNnNbJR9KyIYRcCAnkVXZu5XM/s320/104493252_2696017187354652_4484620548345750131_n.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlgOPhsDTd6ulO-iL2WP6QYlJaQ1Ik1nFlJPFWsPirIcB67Guwu6SC1SbVHcRwKQwwSSLJ56KHZ1LmEaaK_NjZCB8lvWq9ROj4VxARalNIYJ_U5qI6jd5UyIlmKznjkvj3H1-PCjqk8d8/s1600/104768868_2696017234021314_1410103113904253642_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="677" data-original-width="960" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlgOPhsDTd6ulO-iL2WP6QYlJaQ1Ik1nFlJPFWsPirIcB67Guwu6SC1SbVHcRwKQwwSSLJ56KHZ1LmEaaK_NjZCB8lvWq9ROj4VxARalNIYJ_U5qI6jd5UyIlmKznjkvj3H1-PCjqk8d8/s320/104768868_2696017234021314_1410103113904253642_n.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDL0kJREYQ7_8VCXVU3G73ZS1dzi3aLU4sn8caM7rXdlTT2EF8o9vFN4mL3wI_9VFArAHNsqPEkyKE2NnupDPAoeho_5uDa_-z9v11fZogRraCiM9GVXP3nVC1y33utaUyoGa7-ytjIlM/s1600/104480638_2696017354021302_2755215265588797493_o.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="525" data-original-width="1080" height="155" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDL0kJREYQ7_8VCXVU3G73ZS1dzi3aLU4sn8caM7rXdlTT2EF8o9vFN4mL3wI_9VFArAHNsqPEkyKE2NnupDPAoeho_5uDa_-z9v11fZogRraCiM9GVXP3nVC1y33utaUyoGa7-ytjIlM/s320/104480638_2696017354021302_2755215265588797493_o.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh81ZndBGpZRYmo4ShdN_4HYwT4n3lGTtoYhHomZs1BKNvptB7MAgWLCYJNkXzWFqUf-qhpkW2sGVktl9OzR1ENG6tioAY_UuCGeH45Y2mjJ7XHDMTwckB_97nn_L4KJiU2JKM3q1dnlhg/s1600/103770133_2696017394021298_6494257272529854845_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="677" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh81ZndBGpZRYmo4ShdN_4HYwT4n3lGTtoYhHomZs1BKNvptB7MAgWLCYJNkXzWFqUf-qhpkW2sGVktl9OzR1ENG6tioAY_UuCGeH45Y2mjJ7XHDMTwckB_97nn_L4KJiU2JKM3q1dnlhg/s320/103770133_2696017394021298_6494257272529854845_n.jpg" width="225" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2y6sdmsINhh8xUW6lhn26YjHRwU3p_edq5ZBtgelG2sx6X-bX7I7hoqSqsfRgtIOTzbZt4wYwVURLHJF1CD4BR3e6L6zy4FoZql1w5xQuiRfCzXavrmvJarRCyZshfk20PquIPesqJm4/s1600/104007700_2696017317354639_2199478648212336751_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="627" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2y6sdmsINhh8xUW6lhn26YjHRwU3p_edq5ZBtgelG2sx6X-bX7I7hoqSqsfRgtIOTzbZt4wYwVURLHJF1CD4BR3e6L6zy4FoZql1w5xQuiRfCzXavrmvJarRCyZshfk20PquIPesqJm4/s320/104007700_2696017317354639_2199478648212336751_n.jpg" width="209" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEwkwYsJPw6ypDhuAAusYXVFlib8KZboJ2rd6IZ4-k9CgVWwO7N9UKouUyWp2BlpbU-GLdRRwK-8qLgn9Gyf9LKzQ7mTtNtp_YGsVWfJw_wflu_KWWyyBAWExgEX5Ipq0CrtSLg4NEzhE/s1600/104104950_2696017284021309_3604057800558579369_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="628" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEwkwYsJPw6ypDhuAAusYXVFlib8KZboJ2rd6IZ4-k9CgVWwO7N9UKouUyWp2BlpbU-GLdRRwK-8qLgn9Gyf9LKzQ7mTtNtp_YGsVWfJw_wflu_KWWyyBAWExgEX5Ipq0CrtSLg4NEzhE/s320/104104950_2696017284021309_3604057800558579369_n.jpg" width="209" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0URLQpTLiXKgzIcoW4j0r7KhzParDUZ0JV4Hq8m93Xew3dGjUI6xg_xL1EksG35Z-5WOFE2snWlAZEDsuX05oHlCr_itrCf5_aoWw1YRGsnl8FIP4KdKEC5Yb7-bs1AI1b2v-NsgNBg0/s1600/104322939_2696017510687953_569238489826964946_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="930" data-original-width="960" height="310" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0URLQpTLiXKgzIcoW4j0r7KhzParDUZ0JV4Hq8m93Xew3dGjUI6xg_xL1EksG35Z-5WOFE2snWlAZEDsuX05oHlCr_itrCf5_aoWw1YRGsnl8FIP4KdKEC5Yb7-bs1AI1b2v-NsgNBg0/s320/104322939_2696017510687953_569238489826964946_n.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4zs4xBZhm5VXF9TG12tg-MF8_E66O7P97c8cDT56A4iCeAc2fVL4M49E16MAP3hlpbJGmKevLQ4UN_TFgY6CxnxXTgEhpFe7bYgt9QKOdPr18oYf7U88toJFUa6Uq2ll3ylisgg4nHl8/s1600/104529227_2696017477354623_2036739444393562796_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="960" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4zs4xBZhm5VXF9TG12tg-MF8_E66O7P97c8cDT56A4iCeAc2fVL4M49E16MAP3hlpbJGmKevLQ4UN_TFgY6CxnxXTgEhpFe7bYgt9QKOdPr18oYf7U88toJFUa6Uq2ll3ylisgg4nHl8/s320/104529227_2696017477354623_2036739444393562796_n.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj35cuuz5xkvQkr1ozs58IP9M1OHJyu82lrblfp4-rkZz0HtQBUrRfO4VKbs7LOAhHHAaJz_G7uyxSJ0B57Nk2cJcJsX884OMk366a701X7Frf46nQFhcavSzl3VhbDa_OJkm9b9S_zZHg/s1600/103602994_2696017437354627_2190837806158345566_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="937" data-original-width="960" height="312" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj35cuuz5xkvQkr1ozs58IP9M1OHJyu82lrblfp4-rkZz0HtQBUrRfO4VKbs7LOAhHHAaJz_G7uyxSJ0B57Nk2cJcJsX884OMk366a701X7Frf46nQFhcavSzl3VhbDa_OJkm9b9S_zZHg/s320/103602994_2696017437354627_2190837806158345566_n.jpg" width="320" /></a></div>
<div dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: sans-serif; font-size: 12.8px;">
<br /></div>
the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-24774212128409969092020-06-11T04:48:00.000-07:002020-06-11T04:48:01.936-07:00"පින්තූර අඳින " සංජීව කුමාර<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px;">
<br /></div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
ශ්රී ලංකාවේ සහ නෙදර්ලන්තයේ චිත්ර කලාව හැදෑරූ සංජීව කුමාර ඔහුගේ අධ්යාපනයේ බලපෑම් සමඟ පශ්චාත් යටත් විජිතකරණය පිළිබඳ විෂයට ප්රවේශ වෙයි. එහි දී ඔහු පුනරුදයට පෙර සහ ලන්දේසි මාස්ටර් චිත්ර ශිල්පීන් පිළිබඳව ගැඹුරින් විමසා බැලීමට යොමු විය. සංස්කෘතික වශයෙන් දකුණු ආසියානු, පශ්චාත් යටත් විජිත උරුමය අතර පරිකල්පනය මෙහෙයවන සංජීව කුමාර ඔහුගේ කලාව තුළ එය බලපෑ ආකාරය ගවේෂණය කරයි. ඒ පිළිබඳව ඔහුගේ පරම්පරාවේ පළමු කලාකරුවා සංජීව කුමාර ය. " ලංකාව දූපතක් නිසා හැම දිසාවෙන්ම ආ සංස්කෘතික මිශ්ර ලක්ෂණ (Hybridity) අපේ කම තුළ දක්නට ලැබෙනවා.මම සිතුවම් කරන විට ජනප්රිය හා ජනප්රිය නොවන ඉතිහාසයීය සංකේත හා දෘශ්ය රූප එකතුවක් ලෙස (pastiche ) නිදහසේ භාවිතයට ගන්නවා.මෙම පින්තූර නූතන චිත හෝ fantasy චිත්ර නමින් නම් කරනවට වඩා බටහිර නොවන බටහිර කලාව ලෙස හඳුනාගන්නව නම් වඩා නිවැරදියි ." සංජීව කුමාර පවසනවා. ශ්රී ලංකා දෘශ්ය කලාකරුවෙකු ලෙස ඔහුට, ජනප්රිය දේශීය කලාකරුවන් වන සේනක සේනානායක, එස්. එච්. සරත්, ජෝර්ජ් කීට් යන කලාකරුවන්ගේ කලාත්මක ආභාසය ලැබී ඇතැයි සිතිය හැක.. කෙසේ වෙතත්, දෙවරගම්පල සිල්වත්තැන නම් බෞද්ධ ආගමික විහාර චිත්ර ශිල්පියාගේ ශිල්පීය ක්රම සහ කලා කෘති ඔහුගේ කෘති සඳහා වඩාත් අධ්යයනයට ගෙන ඇත. ඔහුගේ කෘතිවල අලි ඇතුන්, මල්කම්, පාවෙන දඩයම්කරුවන්, සතුන් ආදිය සහ සියලු ආකාරයේ නිර්මාණාත්මක ලෙස කර ඇති නිරූපණයන් අතර ඒවා සිතුවම්වලට වයන එක් කරයි. සිංහල වේදිකා නාට්ය, ග්රීක මිථ්යා කථා, ඉන්දියානු කථා වල ආඛ්යාන යොදාගෙන ඇති අතර, වර්ණවත් පසුබිම් බහුල පාරාදීසයක් ගොඩ නංවයි. රූප අතර ගොඩනගන සම්බන්ධතාව සූක්ෂම ය. ඒවා 'චලනය වන’ රූප වේ. ත්රිමාණ ද්විමාන ආකෘති ද නිරූපණය කරයි. නිර්මාණය කිරීම සඳහා රූප පෙළක් අරමුණු කරන අතර ඔහු ඒවා අද්විතීය ස්වරූපයකට මුහු කරයි.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
"සතුට" (fun) තම පින්තූරයන්හි හරය ලෙස සලකන සංජීව කුමාර ඒවා "චිත්ර"( painting ) ලෙස නම් කරනවාට වඩා පින්තූර(picture ) ලෙස නම් කරනවා.surrealist ලා සහ ලැකාන් එකිනෙකාට සම්බන්ධ වන තැනක් ලෙස මෙය අපට ගත හැකියි. මනසින් රසවිඳිය හැකි (abstract )අමුර්ත ගූඩ චිත්රයක ලක්ෂණ වලට වඩා ඇසින් හඳුනාගත හැකි විවිධ දේවල් හා විවිධ භූමි දර්ශන ඔහුගෙ පින්තූර වල තියෙනවා.අභ්යවකාශය හා මුහුදු යට දර්ශන හා ද්රව්ය මේ අතර විශේෂිතයි.ස්වභාවිකත්වයත් අධි ස්වභාවිකත්වයත් අතර දෙගෙඩියාවක් හෝ අවිනිශ්චිතතාවයක් නිපදවීම මගින් ඔහු හදන සෞන්දර්ය එම කෘතීන්හි විශේෂත්වයයි.ඒ නිසාම ඒවා අමුතුයි .(uncanny )ඒවාගේ ඇත්තේ චිත්රය නරඹන්නාගේ අව්ඥානික ආශාව.(Desire )නරඹන්නාම ච්ත්රයේ නිර්මාණකරුවා වීම මෙහිදී සිදුවීම විශේෂයි .</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
ඔහුගේ පරිකල්පනය කිරීම සහ ප්රතිනිර්මාණය කිරීම අතර තමන්ගේම ආකෘතියක් ඉදිරිපත් කිරීමට අවධානය යොමු කරයි. ශ්රී ලංකා ඉතිහාසයේ තිබූ පින්තූර, පැරණි ගෘහ භාණ්ඩ, චිත්ර ශිල්පීය භාෂාවෙන් නරඹන්නාට ඉදිරිපත් කිරීමට ඔහු අවධානය යොමු කරයි. සංස්කෘතීන් අතර අහඹු හා අතිශයින්ම අදාළ සම්බන්ධතාවයක් නිර්මාණය කරමින් නිෂ්පාදනය කරන ඔහුගේ පින්තූර ලෙස සැලකෙන ඔහුගේ සිතුවම් අන්තර් සම්බන්ධතාවක් ඇති කරයි.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
ලංකාවේ කලා ඉතිහාසය තුළ මගාරින්න බැරි සළකුණක් තබන සංජීව කුමාර සෞන්දර්ය අධ්යයන ආයතනයෙන් ප්රථම උපාධිය ද ,නෙදර්ලන්තයෙන් ලබා ගන්නා ඩිප්ලෝමාවද පශ්චාත් උපාඩියද, ලබාගත්තෙකි.1999 අමුතු පෞරුෂත්ව නමින් කළ ප්රදර්ශනයත් සමග 90 දශකයේ බහුවිද ප්රවණතාවයේ ඔහුගේ තබන ලද මුද්රාව මේ වන විට භෞතික වෙමින් ඇත.දිය්ණු ගුරුවරයෙක් වන සංජීව කුමාර ගෙන් ශික්ෂණය වන ශිෂ්යන් චිත්ර කලාවේ භාෂාවට ඇතුළත් වීම අනාගත චිත්ර කලා වැඩබිමටකට ලොකු අස්වැසිල්ලක් වේවි.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; display: inline; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-top: 6px;">
ප්රගීත් රත්නායක</div>
<div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; display: inline; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-top: 6px;">
<br /></div>
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirt2i2GXwnC4VZKbEoQg7frKuJdgovcWNoFmm2NY4-MBvNQVguzxxlc748rAD_IodRR-Gou9QhYy4gxvv-jiD4Pq2nLag0emt9pTAgzZqvv4WsXIdB1Wkfzkf5DGXzMCv6ivE5KfJ3-Uo/s1600/103428466_2687714061518298_8154617216854063735_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="652" data-original-width="960" height="217" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirt2i2GXwnC4VZKbEoQg7frKuJdgovcWNoFmm2NY4-MBvNQVguzxxlc748rAD_IodRR-Gou9QhYy4gxvv-jiD4Pq2nLag0emt9pTAgzZqvv4WsXIdB1Wkfzkf5DGXzMCv6ivE5KfJ3-Uo/s320/103428466_2687714061518298_8154617216854063735_n.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDN52K59vbD7TvRUh3p_NbOlETmNMoHw9F4yPstz-8YIiXem0AgWoZ3MF3iDssJx1-GF-0Ll42peYDzmEHq8xET2yTciUAmD0dnEGU988MNyPduPyTDpyDs_SrL3ovBVKdT7fRqj7dBHI/s1600/103411447_2687714144851623_897575721595264186_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="706" data-original-width="960" height="235" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDN52K59vbD7TvRUh3p_NbOlETmNMoHw9F4yPstz-8YIiXem0AgWoZ3MF3iDssJx1-GF-0Ll42peYDzmEHq8xET2yTciUAmD0dnEGU988MNyPduPyTDpyDs_SrL3ovBVKdT7fRqj7dBHI/s320/103411447_2687714144851623_897575721595264186_n.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3lOJpdmT22LZxj_uWOMg8Cl1ccZom4QMpWRbF7nhvhc5CADU0sgsinBNsla8moINO67oWoh4cso0Ri_ApM3YkwIKOJH2jP1VGF5UEkYWUx6j8ZBTmQ-lMr1qQBWz00UAkjNBo_mXvGOY/s1600/103419934_2687715288184842_949201420317010266_o.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="315" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3lOJpdmT22LZxj_uWOMg8Cl1ccZom4QMpWRbF7nhvhc5CADU0sgsinBNsla8moINO67oWoh4cso0Ri_ApM3YkwIKOJH2jP1VGF5UEkYWUx6j8ZBTmQ-lMr1qQBWz00UAkjNBo_mXvGOY/s320/103419934_2687715288184842_949201420317010266_o.jpg" width="105" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiM8CS0Rk9apmj6pitiV5IQoHTOiSCd56AO1X5ar5qM7UhAzrXn_MJTxdouJU3LzwLykZb8cK_6yRzScaI3CTMGzkmOvMNvnA4pSeRzZGXLMlEqyBLxjxiV-f3OSt0x3PMi3VhwP_lnKk8/s1600/103445727_2687714918184879_9100052073846507419_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="680" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiM8CS0Rk9apmj6pitiV5IQoHTOiSCd56AO1X5ar5qM7UhAzrXn_MJTxdouJU3LzwLykZb8cK_6yRzScaI3CTMGzkmOvMNvnA4pSeRzZGXLMlEqyBLxjxiV-f3OSt0x3PMi3VhwP_lnKk8/s320/103445727_2687714918184879_9100052073846507419_n.jpg" width="226" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwlkFT402xpUT8iGu5JHfIossCIPnKx16Rb4WeR8UZcPQbzGb1YkhSJ_WQZvcW59tFe-AoVY1X3cOqiBhbG_QDdaPT0DcTVH9_t6OKHoTXWcltSOT5U7kboc6rvQ4meL7kSnsSHix1gl8/s1600/103436977_2687714594851578_622261876221814028_o.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="375" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwlkFT402xpUT8iGu5JHfIossCIPnKx16Rb4WeR8UZcPQbzGb1YkhSJ_WQZvcW59tFe-AoVY1X3cOqiBhbG_QDdaPT0DcTVH9_t6OKHoTXWcltSOT5U7kboc6rvQ4meL7kSnsSHix1gl8/s320/103436977_2687714594851578_622261876221814028_o.jpg" width="125" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjRP6tOPfazBMuKXpHmBvpRPPAxHqaWG5SMd0R9SjaiIX9daEO4KcnNogvrDp_Hz2PtJj523uvEVmhXfExq_U-kVN6cRcqpP1Etu1UiUJfjG4QmzdBpJd3eoXEPDfEG2jzI-iDSA5QYqXg/s1600/103621309_2687715328184838_2059616492311812860_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="413" data-original-width="250" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjRP6tOPfazBMuKXpHmBvpRPPAxHqaWG5SMd0R9SjaiIX9daEO4KcnNogvrDp_Hz2PtJj523uvEVmhXfExq_U-kVN6cRcqpP1Etu1UiUJfjG4QmzdBpJd3eoXEPDfEG2jzI-iDSA5QYqXg/s320/103621309_2687715328184838_2059616492311812860_n.jpg" width="193" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjaid8BvoumMJhUzpDOGDL5H5RYD-kjmW9Sj3ZpMIeMV_Fmgtjm3e5DrLQbvjZ1LXQVIZc6qENwHTMEn3bsr6c-Q5y1b0hnN-mro9hwzDvHRIpnrPBuKojGPDHdJDv4OAKwXv3OzPaW85g/s1600/103904810_2687715484851489_2320527282046640542_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="711" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjaid8BvoumMJhUzpDOGDL5H5RYD-kjmW9Sj3ZpMIeMV_Fmgtjm3e5DrLQbvjZ1LXQVIZc6qENwHTMEn3bsr6c-Q5y1b0hnN-mro9hwzDvHRIpnrPBuKojGPDHdJDv4OAKwXv3OzPaW85g/s320/103904810_2687715484851489_2320527282046640542_n.jpg" width="237" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhx77ddR0oA0MmBuRhxV8hryo6hCIgT6XpaMwmZ1OdAsmYuImZ4rRxMByk8pN8Eo5w0C1Qa-beDK251Nnb_Vqf-OPIEsh6OvbptKkOuv0gSFrSfFLEg2sx_45YCLfxTNESHQjugak_AjF8/s1600/103805779_2687715678184803_5823661134121075960_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="780" data-original-width="960" height="260" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhx77ddR0oA0MmBuRhxV8hryo6hCIgT6XpaMwmZ1OdAsmYuImZ4rRxMByk8pN8Eo5w0C1Qa-beDK251Nnb_Vqf-OPIEsh6OvbptKkOuv0gSFrSfFLEg2sx_45YCLfxTNESHQjugak_AjF8/s320/103805779_2687715678184803_5823661134121075960_n.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPI_Oss5MNmm1t5hA0YKH6C7McjXOUweo253KMffr5MrPlyJL3ySXREd1ZFJWXhBWj2QCg-VbDsDlmBEIoCr12Z11_B0ULAxGLIdp67PceKgMXiGgcY50LNp1vY8yGLlQK-rj8WUDTCvw/s1600/103686220_2687715554851482_4654348941496272755_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="525" data-original-width="960" height="175" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPI_Oss5MNmm1t5hA0YKH6C7McjXOUweo253KMffr5MrPlyJL3ySXREd1ZFJWXhBWj2QCg-VbDsDlmBEIoCr12Z11_B0ULAxGLIdp67PceKgMXiGgcY50LNp1vY8yGLlQK-rj8WUDTCvw/s320/103686220_2687715554851482_4654348941496272755_n.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUD510G5cDEmzrVncdm5RVeL8mk8ZBVehynw4fep3jIh6UwlZQ8GMa2bX4wGh8Qu1nlGwY4x76EbB4StxbeWseUdpl0yEO37yt6IvxbG-MvG-1owGIxO31p0W5VMLxesqI6YJrk66bGZ0/s1600/103176321_2687714804851557_5358108446796125726_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="402" data-original-width="608" height="211" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUD510G5cDEmzrVncdm5RVeL8mk8ZBVehynw4fep3jIh6UwlZQ8GMa2bX4wGh8Qu1nlGwY4x76EbB4StxbeWseUdpl0yEO37yt6IvxbG-MvG-1owGIxO31p0W5VMLxesqI6YJrk66bGZ0/s320/103176321_2687714804851557_5358108446796125726_n.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBnz0TdD8h5SyJ5fBv20H_e-wVh5KLMA3QZSZDTg2kuGuV3q5sPnnaUYzqqt46Bl3jJhZWDWH83UzBkkX1yIJEK3FjeP8s6eqXmgHqRO-rZVIyWc6M0j67NR8QeMg5gDIQryIEOZImRJ0/s1600/103316498_2687714208184950_7254073983738037129_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="525" data-original-width="740" height="227" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBnz0TdD8h5SyJ5fBv20H_e-wVh5KLMA3QZSZDTg2kuGuV3q5sPnnaUYzqqt46Bl3jJhZWDWH83UzBkkX1yIJEK3FjeP8s6eqXmgHqRO-rZVIyWc6M0j67NR8QeMg5gDIQryIEOZImRJ0/s320/103316498_2687714208184950_7254073983738037129_n.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXTPI5F-tn4hKNcZ3QhCXT_bODmLcns2cSdYB8l4mZ48wXPMP_-S3eL_TSwZyiX5qx_M1kzXy5XtMssSKNglbcMI_RKxPc2a48gK7EiJ-uv2BeE5UR4HKoPeBwkjqYynj2f_rctbG7hIE/s1600/103373133_2687715774851460_8312557884618321374_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="705" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXTPI5F-tn4hKNcZ3QhCXT_bODmLcns2cSdYB8l4mZ48wXPMP_-S3eL_TSwZyiX5qx_M1kzXy5XtMssSKNglbcMI_RKxPc2a48gK7EiJ-uv2BeE5UR4HKoPeBwkjqYynj2f_rctbG7hIE/s320/103373133_2687715774851460_8312557884618321374_n.jpg" width="235" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZbhN2CN6c5G2vUB86MDgFR9w9t8HxhtgrwBMCqdMF3qcr9I3FJyk-Nrjt9y9pB69Nt1a4knmvcAxAlSUMJBuzVfUl-ozA7wcId0vReczhZbrPRZ8wq6gf03S9jV2JFMK3AJBwfFBEf2U/s1600/103403884_2687715818184789_3527961726336388064_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="720" data-original-width="960" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZbhN2CN6c5G2vUB86MDgFR9w9t8HxhtgrwBMCqdMF3qcr9I3FJyk-Nrjt9y9pB69Nt1a4knmvcAxAlSUMJBuzVfUl-ozA7wcId0vReczhZbrPRZ8wq6gf03S9jV2JFMK3AJBwfFBEf2U/s320/103403884_2687715818184789_3527961726336388064_n.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7mbDH2A_96qJG7Hpgy-99GeqNNS7ieO1Hb8qfjMX6KCrV7ZScfxgjRTSeFgryIwyvPmVi5LK2ZGAH5yl0giMufNI8wV6rv5O20F9C4gwt7_M5vctceIa1o24qq8pevzNgahrGtaZm9us/s1600/103107403_2687715978184773_3995221994010183919_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="805" data-original-width="960" height="268" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7mbDH2A_96qJG7Hpgy-99GeqNNS7ieO1Hb8qfjMX6KCrV7ZScfxgjRTSeFgryIwyvPmVi5LK2ZGAH5yl0giMufNI8wV6rv5O20F9C4gwt7_M5vctceIa1o24qq8pevzNgahrGtaZm9us/s320/103107403_2687715978184773_3995221994010183919_n.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8H61KZAcBNIsTl2-rxIDd7ikfT-TvBPwx88GIDDb2-j7BVy0Vqv5IjRf4AhWMJ-DT0YMutnNZADhaOOfMVqWHhf8zLRwOdufo0E_yucmbEWpZ9gPDIp5mFGojmqRxOpzZsbw59Ql0trM/s1600/102818983_2687715901518114_5736249644360664107_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="789" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8H61KZAcBNIsTl2-rxIDd7ikfT-TvBPwx88GIDDb2-j7BVy0Vqv5IjRf4AhWMJ-DT0YMutnNZADhaOOfMVqWHhf8zLRwOdufo0E_yucmbEWpZ9gPDIp5mFGojmqRxOpzZsbw59Ql0trM/s320/102818983_2687715901518114_5736249644360664107_n.jpg" width="263" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgu0qjTsyYuj04OaDiC5Y-OqIgsIpbGveAON3zZuG9WOBW0sXE5IfglYvQcJEsh7YDaZ-Rm5XkhvUoalZH14nJiWvasm0Mu10XMDkzhqW8Adbqx7D2t42hk74cKH0qAscZJfyfvwXXIjm4/s1600/102701972_2687715391518165_3316266949480718496_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="484" data-original-width="960" height="161" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgu0qjTsyYuj04OaDiC5Y-OqIgsIpbGveAON3zZuG9WOBW0sXE5IfglYvQcJEsh7YDaZ-Rm5XkhvUoalZH14nJiWvasm0Mu10XMDkzhqW8Adbqx7D2t42hk74cKH0qAscZJfyfvwXXIjm4/s320/102701972_2687715391518165_3316266949480718496_n.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRbVvu4EbwlMEpFtp1-PDUgwtDckfL9UErGFRl06olVWVU1qyncWcySlkWwUy2cr9uwvblNsnpp7WEHCCU3qoWZYo7V4dz5PgaNk6Rop1jgTTq1EQNT4iYclI7ea4wYlKGKniZXhHbAog/s1600/102633592_2687716021518102_247506619132730683_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="811" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRbVvu4EbwlMEpFtp1-PDUgwtDckfL9UErGFRl06olVWVU1qyncWcySlkWwUy2cr9uwvblNsnpp7WEHCCU3qoWZYo7V4dz5PgaNk6Rop1jgTTq1EQNT4iYclI7ea4wYlKGKniZXhHbAog/s320/102633592_2687716021518102_247506619132730683_n.jpg" width="270" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3AJvN5EtMnWIwLCqlGb3BD5TRO5EK8VDs0YJHK3waJ-uib5Xw4jM9m8IuPtgMyW3kvwmuM8HL1fwU_M67RBikN2aLBDIL8VxcDEq9QgCMr7-D1I7DPD3XR6jqUe3NT7gqmCF3g0ZDRqw/s1600/102669548_2687715191518185_4266977023084006659_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="580" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3AJvN5EtMnWIwLCqlGb3BD5TRO5EK8VDs0YJHK3waJ-uib5Xw4jM9m8IuPtgMyW3kvwmuM8HL1fwU_M67RBikN2aLBDIL8VxcDEq9QgCMr7-D1I7DPD3XR6jqUe3NT7gqmCF3g0ZDRqw/s320/102669548_2687715191518185_4266977023084006659_n.jpg" width="193" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnOOhJnA182pa70kSTWZ0bDh6XTZHg7jkNWQQDhxYhYPXoL7WS6K9knzPTsqxqcx01or7Yi1ArVEnHUe9M7wsSxKbzvTwC4-60OnIIXxOBpjpaG2AZYQCPc7Jl5LbD0gNORHZkPCfBWgo/s1600/101837746_2687715024851535_1320724758311075041_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="662" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnOOhJnA182pa70kSTWZ0bDh6XTZHg7jkNWQQDhxYhYPXoL7WS6K9knzPTsqxqcx01or7Yi1ArVEnHUe9M7wsSxKbzvTwC4-60OnIIXxOBpjpaG2AZYQCPc7Jl5LbD0gNORHZkPCfBWgo/s320/101837746_2687715024851535_1320724758311075041_n.jpg" width="220" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNNiC-O2E_cwDiv2qiq00wyq4VMJ5I4xu87p0FeaqwZkks7go2DZc7eKqUjXMmiZu0CzzM_RN4Za0zhorw5WHo_vEIyE4n4iE5NKGi0-79PDLIHKqFBclAFSrLNWnTBbrUwjCeWbqa2Is/s1600/102357589_2687715601518144_2489239399646497907_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="642" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNNiC-O2E_cwDiv2qiq00wyq4VMJ5I4xu87p0FeaqwZkks7go2DZc7eKqUjXMmiZu0CzzM_RN4Za0zhorw5WHo_vEIyE4n4iE5NKGi0-79PDLIHKqFBclAFSrLNWnTBbrUwjCeWbqa2Is/s320/102357589_2687715601518144_2489239399646497907_n.jpg" width="214" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBiLy2hbOF_tQcJoLkDUzgs-w048xismWaxC2jDC561zAwJp9hoF3sqRKm8HeQLuCEZt53saUyeUT9UFEKrGLHp5tD-ojCyaDRyU1jmsBoAg9bntQ4v5B2WEQX7SjOmYgppeqdnN_bFbk/s1600/102376325_2687714761518228_9016240903293974489_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="667" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBiLy2hbOF_tQcJoLkDUzgs-w048xismWaxC2jDC561zAwJp9hoF3sqRKm8HeQLuCEZt53saUyeUT9UFEKrGLHp5tD-ojCyaDRyU1jmsBoAg9bntQ4v5B2WEQX7SjOmYgppeqdnN_bFbk/s320/102376325_2687714761518228_9016240903293974489_n.jpg" width="222" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisFwHOznzTNI3uJ2il2LePhnaEo6Rkb1WSLuop04iRb2mla27urPZIJbN3Miv5lf4N0XbhQfNdz61hcBXYThUUgez_jVSN2cUvPi9vXhL84JCU45Ityteh2nnqgnJTt27YL_IIzfzXexU/s1600/102420673_2687714528184918_2745813373391290099_o.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="430" data-original-width="1080" height="127" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisFwHOznzTNI3uJ2il2LePhnaEo6Rkb1WSLuop04iRb2mla27urPZIJbN3Miv5lf4N0XbhQfNdz61hcBXYThUUgez_jVSN2cUvPi9vXhL84JCU45Ityteh2nnqgnJTt27YL_IIzfzXexU/s320/102420673_2687714528184918_2745813373391290099_o.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTThpGjIrK1q-UbgOatx_9fgEyTTHtQwjZjL6JILQffG16Lzp6oL4ECfUhHJ0zsmIfcDaHN-2_i8msfKzTHepVlZE8iFN0EE1CvHQZNz8zg4x0YFd6h9IO-PdpvMFl59a2vgk1J4ogwtw/s1600/102555634_2687714671518237_672890161521615821_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="670" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTThpGjIrK1q-UbgOatx_9fgEyTTHtQwjZjL6JILQffG16Lzp6oL4ECfUhHJ0zsmIfcDaHN-2_i8msfKzTHepVlZE8iFN0EE1CvHQZNz8zg4x0YFd6h9IO-PdpvMFl59a2vgk1J4ogwtw/s320/102555634_2687714671518237_672890161521615821_n.jpg" width="223" /></a></div>
<div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; display: inline; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-top: 6px;">
<br /></div>
</div>
the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-29447944620143884122020-06-01T08:24:00.001-07:002020-06-01T08:24:59.739-07:00එස්. එච්. සරත්<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<br /></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">රජයේ ලලිත කලායතනයේ එනම් වර්තමාන සෞන්දර්ය කලා විශ්වවිද්යාලයේ </span><span style="font-size: 1em;">(1968-1973</span><span style="font-size: 1em;">) කාල වකවානුවේ දී චිත්ර කලාව පිළිබඳව පස් අවුරුදු පාඨමාලාව හැදෑරූ එස්. එච්. සරත් අනතුරුව තායිලන්තයේ Silpkon විශ්වවිද්යාලයේ කලාව පිළිබඳව පශ්චාත් උපාධිය සම්පූර්ණ කරයි. 1995 දී මුද්රණ ශිල්පය පිළිබඳව පාඨමාලාවක් හදාරන ඔහු කලාව පිළිබඳව ඇකඩමික් පුහුණුව වර්ධනය කර ගත්තේ ය.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">නිදහස් චිත්ර ශිල්පියෙකු ලෙස එස්. එච්. සරත් කලාවේ නියැලෙමින් ලොව පුරා ප්රදර්ශන ගණනාවක් පැවැත්වී ය. ඔහුගේ කලා නිර්මාණ වලට ලෝකයේ බොහෝ රටවල් ගරුබුහුමන් දක්වා ඇත. දශක ගණනාවක් තිස්සේ ඔහු කලා නිර්මාණ කරමින් ප්රදර්ශන පවත්වමින් රසික පිරිස අතර තම සංවාදය සිදු කළේ ය. වේදිකාව කලාගාරය බවට පත් කරගනිමින් තම අදහස්, ආකල්ප මතවාද සිතුවම් මගින් ප්රකාශ කිරීම සහ සමාජය, දේශපාලනය උපහාසයට ලක් කිරීම සිදු කර ඇත. එනම් කලාකරුවාගේ සිතීමේ මාදිලිය වන ඇඳීම උපයෝගීතාවට යොදාගෙන සමාජ තේමාවන් හා ගැටලු ඉදිරිපත් කරයි.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">දේශීය සාම්ප්රදායික බිතුසිතුවම් වල ඇති, චරිත හා සිදුවීම් ආභාසයට ගනිමින් නව නිර්මාණ ප්රමාණාත්මකව විශාල අගයක් ප්රතිනිර්මාණය කර ඇත. ඔහුගේ මාධ්ය ලෙස ඇක්රිලික්, තෙල් සායම් සහ රේඛා චිත්ර ද වේ. තේමාත්මක අභිලාෂයන් ගෙන හැර දැක්වීමේ දී මෙම කෘති වල අන්තර්ගතය සඳහා ජන විඥානය ක්රියාකළ ආකාරය උපහාසයට ලක් කර ඇති අයුරු කියවා ගත හැකිය. ඔහුගේ කලාකෘති නිර්මාණාත්මක අවි ගබඩාවකි. සමාජ විවේචනය, ප්රතිසංස්කරණවාදියෙකු ලෙස තමුන්ගේ මාධ්ය තුළ හිඳිමින් කළ හෙළිදරව්ව යුද්ධය ප්රකාශ කිරීමකි. එය ක්රියාකාරී මානයකි.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">මේ ආකාරයට කලා දිවියේ දිගු, වෙහෙසකර හා දුෂ්කර ගමනක් ගිය ඔහු ඔහුගේ අධ්යයනයන්ගෙන් හා පුහුණුවෙන් කළ මෙහෙය සු</span><span style="font-size: 1em;"><u>වි</u></span><span style="font-size: 1em;">සල් ය.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifnKBc0T0yU9y90szafeA3xCJgSYE5I9G62dsCPf_7NCnNb3b62U2wewcpi16WZT8EzowT3rB4AvRAr3aF-BqTDhj_714YKZ3p4QiMhkal6zqANwCvMkaPTg6mLpjOB0o-mWXIT9YMUFI/s1600/IMG_20200527_214409.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="450" data-original-width="385" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifnKBc0T0yU9y90szafeA3xCJgSYE5I9G62dsCPf_7NCnNb3b62U2wewcpi16WZT8EzowT3rB4AvRAr3aF-BqTDhj_714YKZ3p4QiMhkal6zqANwCvMkaPTg6mLpjOB0o-mWXIT9YMUFI/s320/IMG_20200527_214409.jpg" width="273" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhF9f51SbKznBNKZZxkbHt2Q61gG2MrK7Ba6bO1pj-JMH-uDKhVM7htqgJpZET8RN68wE2qWopRaZkwOybbyxSkFaNAA6hYlMT6X6nytTSjsZEWIh1UveXK8ChpB8X_t-HEHjqptTZvsQ/s1600/getimage.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="175" data-original-width="120" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhF9f51SbKznBNKZZxkbHt2Q61gG2MrK7Ba6bO1pj-JMH-uDKhVM7htqgJpZET8RN68wE2qWopRaZkwOybbyxSkFaNAA6hYlMT6X6nytTSjsZEWIh1UveXK8ChpB8X_t-HEHjqptTZvsQ/s1600/getimage.jpeg" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgTmXLcdiqMyf5ZVYmjJgLBfdm5Zz0BWZXNgt8s0c-xQHVfQQsYEnEdTr5le174FAIrUU_JUQOW5SeBA5WMClaB0skmkqLO5_TpFwhbzd6HkeqXdeYVKZGZJd-xiI7fvrnnqAAh30xy84s/s1600/z_p-41-S.H-02.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="360" data-original-width="281" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgTmXLcdiqMyf5ZVYmjJgLBfdm5Zz0BWZXNgt8s0c-xQHVfQQsYEnEdTr5le174FAIrUU_JUQOW5SeBA5WMClaB0skmkqLO5_TpFwhbzd6HkeqXdeYVKZGZJd-xiI7fvrnnqAAh30xy84s/s320/z_p-41-S.H-02.jpg" width="249" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUW68U9NpZQiisbqr7q-Woqsfm_ZccVq8b5OEsOUD3IMCORK-0hUhKdEcNFGMjJEJ29DLE4dGmUseuOcZPrPza2GLf-VyXstapRtfJmvN-zuNNgtGO20ixWEqUf6UvS2GnXB6deC4w21s/s1600/z_p-41-S.H-03.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="288" data-original-width="361" height="255" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUW68U9NpZQiisbqr7q-Woqsfm_ZccVq8b5OEsOUD3IMCORK-0hUhKdEcNFGMjJEJ29DLE4dGmUseuOcZPrPza2GLf-VyXstapRtfJmvN-zuNNgtGO20ixWEqUf6UvS2GnXB6deC4w21s/s320/z_p-41-S.H-03.jpg" width="320" /></a></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-80257698445881965772020-05-17T11:29:00.000-07:002020-05-17T11:29:53.227-07:00මොනාලිසා තේරෙනවද?<br style="background-color: white; color: #444444; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;" />
<span style="background-color: white; color: #444444; font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">මොනාලිසා (1503)</span><br />
<span style="background-color: white; color: #444444; font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">Oil on wood</span><br />
<br style="background-color: white; color: #444444; font-family: arial, helvetica, sans-serif;" />
<span style="background-color: white; color: #444444; font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">පුනරුද කලාවේ ශ්රේෂ්ඨතම කලා කෘතියක් වන මොනාලිසා ලූවර් කෞතුකාගාරයේ ප්රදර්ශනයට තබා ඇත. සිතුවම් කලාවේ හොඳම උදාහරණය වන්නට මෙම සිතුවමට හැකි වන්නේ ඇයි? ලෝකයේ වඩාත්ම ජනප්රිය සිතුවමක් ලෙස මොනාලිසා සඳහා, ලෙනාඩෝගේ කෘති වලට වඩා වටිනාකමක් හිමි වන්නේ කුමක් නිසාද?</span><br />
<span style="background-color: white; color: #444444; font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">වාඩි වී සිටින මොනාලිසා ගේ පසුබිම් භූ දර්ශනය නිර්මාණය කර ඇත්තේ ගුවන් දෘෂ්ටි කෝණයෙනි. එයින් සංරචනය සඳහා සැලකිය යුතු ගැඹුරක් ලබා දෙයි. එහි විස්තර ඉතා සියුම් ලෙස සිතුවමට ග්රහණය කර ඇත.</span><br />
<br style="background-color: white; color: #444444; font-family: arial, helvetica, sans-serif;" />
<span style="background-color: white; color: #444444; font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">මෙම සිතුවමේ විශේෂ ලක්ෂණයක් වන්නේ ඇහි බැම නොමැතිකමයි. එය පසුකාලීනව සිදු වූවක් බව ද පෙර එහි ඇහි බැම තිබී ඇත'යි ස්කෑන් මගින් සනාථ වී ඇත. ඩාවින්චිගේ පින්තාරු කිරීමේ ආශාව, මෙම කෘතිය තුළින් නිරූපණය කෙරේ. ඉතා සියුම් ලෙස තාන ශ්රේණිගත කිරීමක් මෙහි වර්ණයකින් වර්ණයකට මාරු වීම නොපෙන්වන තරමට වර්ණාලේප කර ඇත. ඩාවින්චිගේ මෘදු පින්තාරු තාක්ෂණයට ආසන්න වශයෙන් සැහැල්ලු ස්ථර 20ක් තරම් ඇතැයි සැලකෙන අතර ඇතැම් ඒවා අතිශය සිහින් ය. එය කෙතරම් සූක්ෂම දැයි කිවහොත් එහි බුරුසු පහරවල් වල කිසිම හෝඩුවාවක් සිතුවම මත නොපෙන්වයි. මෙය තෙල් පින්තාරුකරණයේ දී තාක්ෂණිකව ජයගත් ඉතා අසීරු කාර්යයකි.</span><br />
<br style="background-color: white; color: #444444; font-family: arial, helvetica, sans-serif;" />
<span style="background-color: white; color: #444444; font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ලෝ ප්රකට මෙම සිතුවමට හසුව ඇති මෙම ස්ත්රියගේ අර්ධ සිනහව, නරඹන්නා දෙසට යොමුව ඇති බැල්ම (Gaze) විවිධ ලෙස අර්ථකථනය කර ඇත. මොනාලිසා නම් සිතුවම තුළ ඇති නිරූපිකාව ශත වර්ෂ ගණනාවක් පුරා ඇගේ සිනහව ග්රහණය කර ගැනීමට ඉඩ සලසයි. එම සිනහව මෙම ආලේඛ්යයේ කේන්ද්රය බවට දෘශ්ය වේ. මොනාලිසා සිතුවම බටහිර සංස්කෘතික නිරූපණයක් වීමට සමත් වී ඇත. අදටත් මෙම 'මොනාලිසා'සම්බන්ධ සජීවී කතිකාවක් ඇති වීම සහ එය එයටම හිමි ගුණයෙන් පූර්ණය වීම විශේෂයි. මොනාලිසා සම්බන්ධ කතිකාව මොනාලිසා යන මැයෙන්මයි කීම නිවැරදියි.ලූවර් කෞතුකාගාරය අභිබවා ගොස් මොනාලිසා සිතුවම ප්රබල වී ඇති බව කවුරුත් දන්නා දෙයකි. එම දැවැන්ත ගෘහ නිර්මාණාංගය ප්රමාණාත්මකව ඉතා කුඩා ප්රමාණයක් යුක්ත සිතුවම විසින් අතික්රමණය කර ඇත. එසේම මොනාලිසා සිතුවම් පිටපත් පිළිබඳව කතිකාවේ දී මොනාලිසා සිතුවමේ මුද්රිත පිටපත් කිරීම් හා සිතුවම පිටපත් කිරීම් ආදිය ගණනයට ගතහොත් එය ද අති විශාලයි. ගෘහ නිර්මාණ අවකාශයක මොනාලිසා සිතුවමේ ඡායාරූපයක් දැකගන්නට ලැබීම සුලබ කාරණයක් වීම පිටුපස මොනාලිසා අත්පත් කර ගැනීමේ ෆැන්ටසියකි.</span><br />
<br style="background-color: white; color: #444444; font-family: arial, helvetica, sans-serif;" />
<span style="background-color: white; color: #444444; font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">15 වැනි සියවසේ මැද භාගයේ ස්ත්රිය සම්බන්ධ කතිකාවට සහ ලස්සන පිලිබඳ අදහසක් මොනාලිසා ගේනවා .ඇත්තටම ඒ ලස්සන දිවයමය ලස්සනක් .ඒ කියන්නේ ඒක ගොඩනංවන ලස්සනක් .ආගමික සන්දර්භයක් ඇතුළෙ එයින් පිටස්තරව ඇඳෙන මේ ගැහැණිය සාමාන්ය ගැහැනියක් .ඒ සාමාන්ය ගැහැණිය ලෝකයේ ගැහැණු පිරිමි හැමෝගෙම ෆැන්ටසියක් වෙන්නේ කොහොමද ?ඒ තමයි මොනාලිසා අත්පත් කරගන්නා අපුර්වත්වය ,මොනාලිසා යනු හුදෙක් ආලේඛ්යක් පමණක් නෙවි .ඒක කලාව සම්බන්ද පුනරුදයේ දෘෂ්ටිවාදයක් .සමාජයක්; වියමනක්; ව්යුහයක්.එකවරක් ලුවර් කෞතුකාගාරයේ තිබූ මොනාලිසා අතුරුදහන් වෙනවා ඒ අතුරුදහන් වූ තැන තියෙන්නේ හිස්කමක් .වෙනදා ලුවර් වෙත ඇදී ආ සෙනග එදා මොනාලිසා බලන්න ආකාරයෙන්ම ඒ "හිස්තැන" බලන්න ඇදී ආවා , මොනාලිසා විසින් හදන හිස්තැන අපි කියවගන්නෙ කොහොමද ? මොනාලිසා තේරෙනවා යනු මෙන්න මේ හිස්කම කියවා ගැනීමයි .හිස්කම කියවලා ඉවරකරන්න බැරි නිසාම මොනාලිසා හැමදාම කියවනවා . ඒ නිසාම දැවැන්ත ලුවර් කෞතුකාගාරයට අර්ථයක් ගේන්න මේ කුඩා මොනාලිසා සියල්ලලට ඉහලින් ඉන්නවා .</span><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnIBS-HUuvFGmw_BN0yb0RHZj8K7oBhujTakGRSpwoiw3V-3V-FNSmypJXhLPXvJ8PgBVbvJxuvFxXX_m0CiJzmCOIbV_Y6ERFqE6vGO9uwrb7jJ8ez0m_pDRrbu9mqQtnOxboda0bZ1w/s1600/Mona_Lisa.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1058" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnIBS-HUuvFGmw_BN0yb0RHZj8K7oBhujTakGRSpwoiw3V-3V-FNSmypJXhLPXvJ8PgBVbvJxuvFxXX_m0CiJzmCOIbV_Y6ERFqE6vGO9uwrb7jJ8ez0m_pDRrbu9mqQtnOxboda0bZ1w/s320/Mona_Lisa.jpg" width="211" /></a></div>
<br />the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-92015403097511449862020-05-17T11:25:00.002-07:002020-05-17T11:25:14.779-07:00කලාව හා සංස්කෘතික පසුබිම<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<br /></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">කලාව අගය කිරීමේ දී, විචාරය කිරීමේ දී හෝ තේරුම් ගැනීමට උත්සහ කිරීමේ දී විවිධ දෘෂ්ටි කෝණයන් තිබිය හැකියි. එයට සංස්කෘතික පසුබිම, පෞද්ගලික දෘශ්ටිකෝණය හා ඓතිහාසික කාල රේඛය ආදීන්ගේ බලපෑම ඇති විය හැකියි. එක් සංස්කෘතික පසුබිමක සිට තවත් සංස්කෘතික පසුබිමක කලාව තේරුම් ගැනීම යම් සංකීර්ණත්වයක් පෙන්වයි. එහි දී දෘශ්ටිකෝණය යන්න කලාකෘතියක අවකාශයීය සම්බන්ධතාව කෙසේද යන්න විග්රහ කිරීමට යොදා ගනී.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">සංස්කෘතික දෘශ්ටිකෝණය ලෙසින් ගත් විට සංස්කෘතිය යනු සංකල්පයන් බව, එය ජීවිතයට බලපෑම් කිරීම සහ අත්දැකීම් ඇති කරන බව වටහාගත හැකියි. මූලික වශයෙන් සංස්කෘතිය එතරම් කාරණා සමූහයක් නොවේ. එය ක්රියාවලියක් ලෙස භාවිතයන් සමූහයකි. සමාජ සංස්කෘතික ආකල්ප යම් සමාජ කණ්ඩායමක පිරිස අතර අර්ථයන් නිෂ්පාදනය කිරීම, හුවමාරු කර ගැනීම සහ සහභාගී වන්නන්ගේ අර්ථ නිරූපණය මත රඳා පවතී. ඒ අනුව රටක ජීවත් වීමේ, හැදී වැඩීමේ ක්රියාවලිය සමඟ එම අර්ථයෙන් සමාජ ආකල්ප දැරීමේ හෝ ප්රතික්ෂේප කිරීමේ මඟ සලසයි. එනම් එය ලෝකයේ රටවල් වලට අදාළ දෘශ්ටිකෝණයන්ට දායක වන හෝ නොවන බවයි. රටවල් වල වෙනස්කම් අතරට ප්රධාන වශයෙන් මෙම සංකල්පමය බලපෑම ඇති වී එය විශාල ලෙස සන්දර්භයට බලපායි. ඒ සමඟම එය රටක නිෂ්පාදනය වන කලා කෘති කෙරෙහි ඍජු සම්බන්ධතාවක් ඇති කරයි.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">ඕනෑම සංස්කෘතික සන්දර්භයක සිට ගත්තද 'සංස්කෘතිය' විශේෂයෙන් දෘශ්ය කලාවේ දී සංස්කෘතිය ලෙස 'අර්ථයන්' සඳහා දායක වේ. විශ්වීය අර්ථය නොවන තැන්හි දී සංස්කෘතිය උසස් කරන බොහෝ අවස්ථා වල සංස්කෘතිය ගොඩනැංවීමට දායක වන අතර එය පෞද්ගලික දෘශ්ටිකෝණයට බලපෑම් කරයි. පුද්ගලයෙකුගේ ස්වදේශීය පාරිසරික හා සමාජ බලපෑම සමඟ තවත් ප්රදේශයන් දෙස බැලීම උගහටය. එය ලෝක දෘශ්ටිකෝණය කෙරෙහි එක් සමාජයක් හා සංස්කෘතියක් දක්වන අසම්පූර්ණ වූ අර්ථ නිරූපණයක් විය හැකිය.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">බොහෝවිට ඇතැම් කලාකරුවන් සංස්කෘතික ප්රකාශනය ඔවුන්ගේ කාර්යයේ ස්වාභාවික කොටසක් ලෙස භාවිතා කරයි. එනම් එය ප්රාදේශීය සංස්කෘතීන් තුළ අන්තර්ගත වී ඇති බැවිනි. නමුත් එය දැනුවත්ව ඛණ්ඩනය කරන්නක් සේම ඒකාබද්ධ කරන අවස්ථා ද දැකගත හැකියි. ඉතිහාසය පුරාවට කලාව හා සංස්කෘතිය සමාජ පරිණාමයේ කොටසකි. පරම්පරා ගණනාවල් ඔස්සේ සහ ඒ අතර සම්බන්ධතා සාදමින් ප්රකාශන මිනිසුන් අතරට ගෙන යයි. සංස්කෘතික සමාජයේ ගොඩනැංවීමට හා සංවර්ධනයට බලපාන අතර එයට බාධා කිරීමට, දිශාව වෙනස් කිරීමට හෝ ස්ථාවර කිරීමේ හෝ පුළුල් කිරීමේ හැකියාව කලාව සතුව පවතී. </span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">මිනිසුන්ගේ ආකල්ප වලට, ශරීරයට ඍජුවම සම්බන්ධ කළ හැකි තත්ත්වයන් කලාවට පවතී. එමඟින් සිදු වන්නේ වෙනත් ආකාර වල සන්නිවේදනයන්ට වඩා මනෝභාවයන් කෙරෙහි ළඟා වීමේ අවස්ථාව උදා වී ගැඹුරු ලෙස වෙනස් කිරීමට හැකි වීමයි. ලෝකයේ බොහෝ මිනිසුන්ගේ ආධ්යාත්මික විශ්වාස පද්ධතිය සමඟ කලාව හා සංස්කෘතිය වඩාත් සමීපව බැඳී පවතින අතර එය දේශීයව ලබාගත් අවබෝධයකි. එමෙන්ම විශාල පරාසයක මුදුන් මුල් දුවා ඇති විශ්වාස පද්ධතීන් පවා බිඳ දැමීමට ඇතැම් කලාකෘති කලා ඉතිහාසයේ පමණක් නොව සමකාලීන කලාවේ ද දැකගත හැකියි.</span></div>
the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-38457045163348415472020-05-17T11:12:00.000-07:002020-05-20T04:26:15.934-07:00එය විශ්වීය හුදකලාවකි.'තනිකම' යනු මිනිස් සම්බන්ධතාව ගැන මිස සමීපත්වය ගැන නොවන වග අප සියලු දෙනා අත්දැකීමෙන් දන්නා කරුණකි.නිර්මාණ ශිල්පීන්ට 'තනිකම' කියන්නෙ විශාල පරාසයක විහිදෙන වස්තු විෂයකි. ඒ අතර චිත්ර ශිල්පීන්, කවීන්, නවකතාකරුවන්, ගීත රචකයන් ආදීන් වෙයි. මෙම විශ්වව්යාපී සංකල්පය තව දුරටත් සිදු වෙමින් පවතින නොනවතින දෙයක් බව නිරන්තරයෙන් පසක් කරමින් සිටිනවා.<br />
මෙලෙස නිර්මාණකරණයේ නියුක්ත වූ දෘශ්ය කලා ශිල්පීන් අතර එඩ්වඩ් හොපර්, පොප් කලා ශිල්පී ඇන්ඩි වෝර්හෝල්ගේ චිත්ර, එඩ්වාඩ් මුන්ච්ගේ කෘති ආදිය පිළිබඳව ඇත්තේ තනිකම පිළිබඳව වන දිගුවකි. මෙවන් මානසික කාරණාවක් සඳහා විප්රයෝගය, ආදරය ආදී හැඟීම් හේතු වන අතර, 'තනිකම' මහා කලාව සඳහා පූර්ව අවශ්යතාවක් ද යන්න ප්රශ්න කළ හැකිය. එහිදී පිළිතුරක් ලෙස නිර්මාණ ශිල්පියාගේ ආත්මය මුණගැසීම නවතාලිය නොහැක. එසේම ඔවුන් ආශා කරන සන්සුන් නොසන්සුන්කාරී තත්ත්වයක් ද වනු ඇත.<br />
<br />
චිත්ර ශිල්පී එඩ්වඩ් හොපර් ගේ (1882) කලාකෘති පිරික්සීමේ දී 'තනිකම' නිරූපණය කිරීම සඳහා විවිධ උපක්රම භාවිත කර ඇත. හුදෙකලාව හිඳ කල්පනා කරන, සිතමින් සිටින මිනිසුන් හිස් අවකාශවල ඇත. සංරචනය කිරීමේ දී හා වර්ණ කිරීමේ දී එම හිස් බව ඇති කිරීමට ඔහුට හැකියාව ලැබී තිබේ.<br />
ඔහු නාගරික ජීවිතයේ තනිකම නිරූපණය කිරීමේ අවස්ථාවන් එකිනෙකින් පෙන්වයි. අභ්යන්තර මනෝභාවයන් තුළ සිටින කෙනෙකුගේ සිතුවිලි ගැන සිතා බැලීම සාරාංශය වන අතරම සිතුවමේ පැහැදිලිවම සරල බව පිටුපස සංකීර්ණත්වයක් සහ ගැඹුරක් නිරූපිතය.<br />
<br />
හොපර්ගේ කලාවේ ප්රකෝප කිරීමේ බලය ඔහුගේ විවේචනාත්මක යථාර්ථවාදයෙන් ගිලිහී යයි. ඔහුගේ කලාවෙන් සමකාලීනයන් මෙන් ම ඉන් පරිබාහිර සිත්තරුන් පවා ආභාසය ලබා දී ඇති බව කිව හැක. විස්තර කථනයේ අඩුකම ප්රේක්ෂකයට අතීතයේ හා අනාගතයේ සිදුවීම් මත සම්ප්රේෂණය කිරීමෙන්, චරිත අතර සම්බන්ධතාවක් ඇති කිරීමට ඉඩ සලසයි. හොපර්ගේ කෘතිවලින් අප විමසන්නේ, අප සොයන්නේ කුමක්ද, අපේ ආශාව, අපේ සිහින සහ කනස්සල්ල පිළිබඳව අප සිතනවාද ආදී පෙළගැස්මකි. පුද්ගල සම්බන්ධතා ගැන මූලික ප්රශ්න කිරීම් ගණනාවක් එකින් එක විග්රහ කිරීමට ඔහුගේ කලාවට සමීප වීමෙන් සමත් විය හැකිය.<br />
<br />
මේ වන විට, ලෝකයේ කොරෝනා වෛරසය පැතිරීම මන්දගාමී කිරීම සඳහා, අප සමාජ දුරස්ථභාවය පුහුණු කළ යුතු බවට උපදෙස් අපට ලැබේ. නමුත් එයින් ප්රායෝගිකව පෙනෙන්නේ සමාජය යම් ව්යාකූලත්වකට මුහුණ පා ඇති බවයි. COVID-19 දැන් සම්පූර්ණයෙන්ම නව අනාගතයක් පිළිබඳ අදහසකට මුහුණ දී සිටී. ලොව පුරා රටවල් අගුලු දමා ප්රොටෝකෝල කඩ කරමින් සිටී. කොරෝනා වයිරසය ලැව් ගින්නක් මෙන් පැතිර යන අතර, ඒ සමඟ භීතිය හා නිරපේක්ෂ අවිනිශ්චිතතාවයේ හැඟීමක් ඇති වේ.<br />
<br />
‘දුර’ සියල්ල වෙනස් කරන විට;<br />
ආකෘතියේ විශාලතම බලපෑම ඇති කළේ සමාජ දුරස්ථභාවය, කුඩා කණ්ඩායම්, විශාල කණ්ඩායම් වශයෙන් ප්රසිද්ධියේ නොපැමිණීම ආදී වශයෙන් වුව ද එය විශ්වීය හුදකලාවකි. “සෑම පරම්පරාවකටම කාර්යභාරයක් පැවරී තිබේ." එනම් සමාජයෙන් වෙන්ව තනිව සිටීමයි.ඉතින් අපගේ නව දුරස්ථ ලෝකය තුළ කුමක්ද අපට ගොඩනැගිය හැක්කේ ? එනම් වැඩිදියුණු කරන ලද මානව සම්බන්ධතාවයි. අපගේ මිතුරන්ගෙන් සහ අපගේ පවුල්වලින් කායිකව දුරස්ථ වීමට අපට උපදෙස් දී ඇති නමුත්, එය අපගේ ජීවිතයේ වැදගත්ම සබඳතා සඳහා විශාල හානියක් විය හැකිද? නැත. දුර සම්බන්ධතාවක සරල විසඳුම් සොයා ගැනීමෙන් අපට එකිනෙකා වෙත ආපසු යා හැකිය. නව නිර්දේශ සහ සීමාවන් අතර, සමාජ දුරස්ථභාවය ඇතුළත් වීම අපගේ සම්බන්ධතාවලට විශාල හානියක් කළ නොහැකිය. අපට සමබරතාව පවත්වා ගැනීමට අවශ්ය නම්, අප සවිඥානික විය යුතු අතර එය වේගයෙන් කිරීමට අපි උත්සාහ කරමු.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvlv5eN8rq-4ZJHsqVZMUgCG29xH8kFnqvDO3_i32QV36u-tkPksLv56vqWznNwDKixWVNnX7S0P8ojIMBorfujHYBDZBV2qS_vgg9Mm_mEfibsH2lj1a4ou_CzwSbn_f9L5xN2Q-CrYg/s1600/OpenerFinal1-b5f21fa.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="399" data-original-width="940" height="135" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvlv5eN8rq-4ZJHsqVZMUgCG29xH8kFnqvDO3_i32QV36u-tkPksLv56vqWznNwDKixWVNnX7S0P8ojIMBorfujHYBDZBV2qS_vgg9Mm_mEfibsH2lj1a4ou_CzwSbn_f9L5xN2Q-CrYg/s320/OpenerFinal1-b5f21fa.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="adL">
<br style="background-color: white; color: #444444; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;" /></div>
<div class="yj6qo">
</div>
the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-74528461109733630712020-05-17T11:08:00.003-07:002020-05-17T11:08:41.945-07:00Edward Munch - Screaming Painting and isolation<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div data-smartmail="gmail_signature" dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
Edward Munch - Screaming Painting and isolation</div>
<div data-smartmail="gmail_signature" dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<br /></div>
<div data-smartmail="gmail_signature" dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
විශ්වීය හුදෙකලාව ආයාසකර ලෙස අත්දකින අපට මේ මොහොත සාමුහික ලෙස ගත කරන්නට අවස්ථා උදා කරගැනීමට පොළඹවයි. එය අභ්යන්තර විධානයකින් සිදු වන දෙයකි. පුද්ගලයෙකුට හුදෙකලාව අත්විඳින්නට වීම සිදු වන්නේ ලෝකය තුළ හුදෙකලාවක් දැනීම හෝ ලෝකයේ හුදෙකලා බව හැඟීම වශයෙනි. එහි දී ආත්මීය හුදෙකලාව පෞද්ගලික කාරණාවක් ලෙස ගත හැකිමුත් එය කලාකරුවාගේ පරිකල්පනය අවදි වීමට මහත් බලපෑමක් ඇති කරයි. නමුත් ඇතුළාන්තයෙහි එල්බගෙන සිටීමට මෙම විශ්වීය හුදෙකලාව ඉඩ සලසන්නෙ නැත. </div>
<div data-smartmail="gmail_signature" dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<br /></div>
<div data-smartmail="gmail_signature" dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
චිත්ර කලාවේ ආත්මීය හුදෙකලාව නිරූපණය කළ සිත්තරු අතර එඩුවාඩ් මුන්ච්ගේ හැඬුම කෘතිය ඉහළ ජනප්රියත්වයක් ඇති කෘතියකි. Post impressionist සිත්තරු වඩාත්ම අවධානය යොමු කළේ රේඛාව, වර්ණය හා සංකේතාත්මක ස්වභාවය යන කරුණු වෙත වන අතර, එඩ්වඩ් මුන්ච් එම කලා ව්යාපාරයේ ඉදිරියෙන් සිටගත් කෙනෙකි.</div>
<div data-smartmail="gmail_signature" dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<br /></div>
<div data-smartmail="gmail_signature" dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
එඩ්වඩ් මුන්ච් නූතන සිතුවම් වල ප්රකාශනවාදී පුරෝගාමියකු ලෙස පෙනී සිටී. මුන්ච් සොබා දහමෙන් එපිට ඇති ගැඹුරු ප්රකාශන ගුණයක් කෘති වලින් ප්රති නිර්මාණය කිරීමෙහි ලා කටයුතු කළ සිත්තරෙකි. ඔහුගේ විස්තර කිරීම තුළ වෙහෙසකර හැඟීම් කාංසාවකින් යටපත් වී ඇති අතර එහි පොලා පැනීමක් 'හැඬුම' නම් කෘතිය මගින් නිරූපණය වේ. </div>
<div data-smartmail="gmail_signature" dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<br /></div>
<div data-smartmail="gmail_signature" dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
ඔහුගේ 'හැඬුම' (Screaming) නම් කෘතිය (1983) ඩාවින්චිගේ මොනාලිසා කෘතියට පසු බොහෝ ලෙස කතා බහට ලක් වූ සිතුවමකි. එඩ්වාඩ් මුන්ච් ඔහුගේ "ආත්ම සිතුවම" ලෙස හැඳින්වූ දෙයින් හෙළි වන්නේ ඔහුගේ අභ්යන්තර කාංසාව පිළිබඳව හෙළිදරව් කිරීමකි. එහිදී අලංකාරය යන්න ඉක්මවා ගිය අවංකත්වය තුළ පුද්ගලික අර්ථයකට වඩා වැදගත්කමක් දැකගත හැකියි. ශබ්දයක් හා ශ්රවණ සංවේදීතාවක් සිතුවමින් ජනිත කිරීමට හැකි දෘශ්යමය තත්ත්වය මෙහි සුවිශේෂී ලක්ෂයකි. පිටත සුළඟෙහි උද්යෝගයක් ඇති අතර, ගමන් කරන පියවරක් පාසා කල්පනාබර බවකි. සුළඟ ඉතා දරුණු බැවින් තත්පරයකට කෑගැසිය හැකිය. මුන්ච් හට කෑගැසීමක් ඇසුණේ ඇත්ත වශයෙන්ම සිතුවමට ස්වයං චරිතාපදානය සහ පෞද්ගලිකත්වය ආත්ම කේන්ද්රීය ආරෝපණය කළ හැකි නිසාවෙනි. එම සිතුවමෙහි ජනප්රියත්වය විශ්වීය වේ.</div>
<div data-smartmail="gmail_signature" dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<br /></div>
<div data-smartmail="gmail_signature" dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
මුන්ච්ගේ උපුටා දැක්වීම් වලට අනුව, එහි නිරූපණය වන්නේ ස්ව ආලේඛ්යයක් බව කියවේ. මෙහි දී කෑගැසීම නිර්මාණය කිරීම සුවිශේෂී මෙන්ම සිත්ගන්නා සුළු කරුණකි. එය මුන්ච් විසින් සිදුකරන ලද විප්ලවීය වෙනසකි. </div>
<div data-smartmail="gmail_signature" dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<br /></div>
<div data-smartmail="gmail_signature" dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
විශාල, අසීමිත කෑගැසීමක් හරහා ප්රකාශ වන මානසික ප්රකම්පනය සිතුවමක් ලෙස පින්තාරු කිරීමේදී, සිත්තරෙකුගේ භූමිකාව තුළ මුන්ච් දැවැන්තය. පුද්ගලයෙකුගේ චිත්තවේගීය වේදනාව දැනෙන්නේ කෙසේ දැ'යි ඔහු දැන සිටියේ ය. රතු අහස, නිල් ජලයට ඉහළින් දැල්වෙන විට සංතෘප්ත හා වෙනස් වර්ණ වලින් යුත් භූ දර්ශනය තීව්ර ය. මෙහි යථාර්ථයෙන් ඔබ්බට පමණක් නොවී අතිශයෝක්තියෙන් යුත් ආකෘතියක සිට ආක්රමණශීලීව චිත්තවේගීය ලක්ෂණ පෙන්වයි. එපමණක් නොව බොහෝ සිතුවම් වල නැති, කෑගැසීමක සර්වප්රකාරය මෙහි අන්තර්ගතව ඇති බව කිව හැකියි. </div>
<div data-smartmail="gmail_signature" dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<br /></div>
<div data-smartmail="gmail_signature" dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
එවන් ආත්මීය වේදනාවකින් තොරව පැන නැඟුණු විශ්වීය හුදෙකලාව තුළ අප හුදෙකලා නොවී සිටීමට දරන උත්සහයන් හැම අතින්ම දිස් වේ. ලොව සියලු උත්කර්ෂයන් ශූන්ය වූ පසු තත්ත්වය කුමක් වුවත් එය අතිශය නීරස බව කිව හැකියි. එඩ්වාඩ් මුන්ච්ගේ හිරු බැස යන හවසක ඇති උදාසීන, දීප්තිමත් බවකින් තොර අඳුරු කටුක බව සිත් තුළ සංස්පර්ශ කරයි. කෙසේ වුවත් හුදෙකලා වීම නැවත සාමූහිකත්වයෙන් ආරම්භ කිරීමට බව දැන, දුරින් හිඳිමින් ආදරය බෙදා ගනිමු.</div>
<div data-smartmail="gmail_signature" dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibHcwCwe2G7U4_21ahMfmmPaq9NfBZiUN3Y_C5l9Bpg3ikOG5y5NJ7vZF7DeZZfyebasGCSyYOeMZmUP4V6FlprYJvSeCMQ7fS3QF1N4IJ0JeCzWsynoWgBb13cPWvLM7CXGYcGka5dJU/s1600/the-scream.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="750" data-original-width="594" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibHcwCwe2G7U4_21ahMfmmPaq9NfBZiUN3Y_C5l9Bpg3ikOG5y5NJ7vZF7DeZZfyebasGCSyYOeMZmUP4V6FlprYJvSeCMQ7fS3QF1N4IJ0JeCzWsynoWgBb13cPWvLM7CXGYcGka5dJU/s320/the-scream.jpg" width="253" /></a></div>
<div data-smartmail="gmail_signature" dir="auto" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<br /></div>
the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-9588696071919489402020-05-17T11:00:00.002-07:002020-05-17T11:00:57.152-07:00Hieronymous Bosch<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<br /></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">Hieronymous Bosch - Bosch යනුවෙන් ඔහුගේ සිතුවම් ගණනාවකට අත්සන් කළේ ය. ඔහු පිළිබඳව ලිපි හෝ වෙනත් ලියවිලි ඉතිරි වී නොමැති බැවින් ඔහුගේ කලාව පිළිබඳව හෝ සිතුවිලි පිළිබඳව තබා උපන්දිනය ද නිශ්චිතව සඳහන් නැත. ඔහුගේ ජීවිත කාලය පුරාවට චිත්ර ශිල්පියෙකු ලෙස ජනප්රියව සිටියේ ය.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">The garden of earthly delights නම් සිතුවම නිර්මාණය කිරීම සම්බන්ධයෙන් ගත් විට එය අතිශය කතාබහට ලක් වූ සිතුවමකි. එහි නිරූපණය වන උද්යානය ආශ්චර්යමත් පරිකල්පනයකි. එය පුවරු තුනකින් යුක්ත සිතුවමකි. සියුම් ලෙස වර්ණ ගැන්වීම සටහන් කළ එය කොටස් තුනකින් යුක්තව සංරචනයක යෙදුණු අයුරු වෙන වෙනම සහ එකට ගෙන අධ්යයනය කළ හැකිය. එම සිතුවමේ වම් පස පුවරුවෙන් දෙවියන්වහන්සේ ආදම්ට ඒව මුණගැස්වීම නිරූපණය කරයි. මැද සිතුවමේ පාරාදීසයයි. එහි සතුන් අමුතු, පුදුම සහගත සතුන්, පළතුරු, කුරුල්ලන් සහ ප්රීතිමත් බව හඟවන දේවල් වලින් යුක්තව නිරූපණය කර ඇත. දකුණු පස පුවරුවෙන් නිරය නිරූපණය කරයි. අඳුරු පැහැ වර්ණයෙන් වන එම පුවරුවේ දඬුවම් පැනවීම දක්වා ඇත. ඉතා සියුම් ලෙස සිනිඳු මතුපිටක කළ නිර්මාණයකි. එය Bosch ගැන කරන සංවාදයක දිගුවක් ලෙස විග්රහ කළ හැකිය.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">බෝෂ්ගේ කලාව පිළිබඳව මුල් කාල වල අර්ථ දැක්වීම සහ පසුකාලීන අර්ථ දැක්වීම් වල පැහැදිලි වෙනසක් වේ. මධ්යකාලීන මිථ්යාදෘෂ්ටික භාවිතයන් සහ විශ්වාස පද්ධතීන් නඩත්තු කිරීමක් ලෙස ද හුදෙක් විනෝදය සඳහා භාවිත කළ නිර්මාණ ලෙස ද මෙය එක් එක් යුග වල අර්ථ නිෂ්පාදනය කර ඇත. එම සිතුවම් වල ඇති සිහිනලෝක වලින් ඔහු නපුරු සහ </span><span style="font-size: 1em;"><u>සොඳුරු</u></span><span style="font-size: 1em;"> සිහින මවන්නෙක් ලෙස හැඳිනගත හැකියි. 17 වන සියවස අග භාගයේ ඔහුගේ කෘති විස්තර කෙරුණේ පුදුමාකාර හා අමුතු මනඃකල්පිතයන් ලෙසය. පසුකාලීනව එය ආගමික නිරූපණයන් ලෙස ප්රවර්ග කිරීම සහ සාහිත්ය හා දේශනා වල ස්වරූපයක් ගත් බව සහ එතරම් ගැඹුරු වැදගත්කමක් දිය යුතු නැති ලෙස පසෙකින් තබයි. ඔහුගේ සිතුවම් වාචික රූපක වල දෘශ්ය පරිවර්තනයක් ලෙස බහුශ්රැත බවක් නැති ප්රභවයක තබා කතා බහ කිරීම එසේ සිදු විය. මධ්යකාලීන පල්ලිය විසින් පාපයක් ලෙස හෙළා දකින දේ ඔහු සිතුවමට නැඟීමට අපූර්ව ලෙස පරිකල්පනය කරයි.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">එම සිතුවම් නිර්මාණය කිරීමේ දී ඔහු භාවිතා කරන ශිල්පීය තාක්ෂණය ඉතා සියුම් ය. යථා ලෝකයේ මුණ නොගැසෙන සතුන් මිනිසුන් සහ බොහෝ රූප අපට දැකගන්නට සලස්වා තිබීම විශේෂයි.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgU7RYAzZ4ROiNiohNw4Jzj8yJc9R532Q1OfU4zKNF8z0oZpg31UT4FkLBAIPl1JpLQi9y7kOJValj6S9jif5WsB93f4QKRH5Lq2Awwimw8xCj8_FScj9QRsIu951DObTiBofqeXWyb6ng/s1600/download+%252811%2529.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="242" data-original-width="208" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgU7RYAzZ4ROiNiohNw4Jzj8yJc9R532Q1OfU4zKNF8z0oZpg31UT4FkLBAIPl1JpLQi9y7kOJValj6S9jif5WsB93f4QKRH5Lq2Awwimw8xCj8_FScj9QRsIu951DObTiBofqeXWyb6ng/s1600/download+%252811%2529.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtbNXOgUHMWkWsre84fHfZT4_IUpBv08iyjMeDH430oC-6QgsF5GkxCMLuZ5xPIz6oxmvtT-_7mQ8RU-FPucbxe7wDfkoyAC-B9Dhzbjfu-D4OQ4huISRrD0J6wSwI7Y1synD1Qg3F6so/s1600/download+%25289%2529.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="164" data-original-width="308" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtbNXOgUHMWkWsre84fHfZT4_IUpBv08iyjMeDH430oC-6QgsF5GkxCMLuZ5xPIz6oxmvtT-_7mQ8RU-FPucbxe7wDfkoyAC-B9Dhzbjfu-D4OQ4huISRrD0J6wSwI7Y1synD1Qg3F6so/s1600/download+%25289%2529.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjUz1xml520U4bzFZBtzU12UTdqYU8RK6RmN4z1N-77UKTCyn0C9lmprpI2-67uYLP-B_Insa9RHrvCS22ppHkNsIHBWBj3yn4bqIaiMk21T9XSZ_6UcX4nFiGrBily18uAfnqQY10Nviw/s1600/354315.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1001" data-original-width="1386" height="230" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjUz1xml520U4bzFZBtzU12UTdqYU8RK6RmN4z1N-77UKTCyn0C9lmprpI2-67uYLP-B_Insa9RHrvCS22ppHkNsIHBWBj3yn4bqIaiMk21T9XSZ_6UcX4nFiGrBily18uAfnqQY10Nviw/s320/354315.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbHzxp-LnwId3SQ2Q62_zhvfSCNZWuXA1M-XvVZpq1psMNHSSDblJ8jhMjPM_6bVQySawA70J2V6IQ_PTKMjqtm7ItHk8tA2CSsvCs4wy9ByH4jlgySXDAMLFUnM-fbSrdDTcAc1h5g1k/s1600/download+%252810%2529.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="196" data-original-width="258" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbHzxp-LnwId3SQ2Q62_zhvfSCNZWuXA1M-XvVZpq1psMNHSSDblJ8jhMjPM_6bVQySawA70J2V6IQ_PTKMjqtm7ItHk8tA2CSsvCs4wy9ByH4jlgySXDAMLFUnM-fbSrdDTcAc1h5g1k/s1600/download+%252810%2529.jpg" /></a></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-63714659531258131332019-06-21T02:28:00.002-07:002019-06-21T02:30:30.523-07:00දැනගෙන දුර්වල වීමේ පිරිමි දේශපාලනය හෙවත් අසන්ධිමිත්තා<div style="background-color: white; color: #1c1e21; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="background-color: white; color: #1c1e21; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
බලන කෙනාගේ ඇහැට අනින කලාවක් තමයි අශෝක හඳගම අපට මුණ ගස්සන්නේ .ඒ ඔහුගේ විධිය .සෞන්දර්ය සම්බන්ධව සහ කලාව සම්බන්ධව හඳගම කඩුලු පනින්නේ ඉතාමත් දැනුවත්ව .ඔහුගේ frame එක පැරණි frames කඩනවා .ඒක වැඩක් .ඒ වැඩේ සිහියෙන් කරන වැඩක් .අසන්ධිමිත්තත් ඔහු අපේ ඔලුවේ තිබු frames ගොඩක් කඩන ෆිල්ම් එකක් .අසන්ධිමිත්තා ෆිල්ම් එකේ real එකයි fiction එකයි එකට ගේනවා .හරියට salvador dali ගේ චිත්ර වගේ මටනම් . dali ත් මේ දෙක( real එකයි fiction එක<span class="text_exposed_show" style="display: inline; font-family: inherit;">යි) එකතු කරනවා අපූරුවට .ෆිල්ම් එකේදී මෙන්න මේ විකී කියන චරිතය අපට සමකාලින පිරිමියාගේ ද්විත්ව රංගනය දිහාවට අල්ලන කැඩපතක් වගේ .ඒ කැඩපතෙන් අපි හැමෝම පේන්න සලස්වන එක තමයි හඳගම කරන්නේ .විකී වගේමයි ගොඩක් පිරිමි. </span></div>
<span class="text_exposed_show" style="display: inline; font-family: inherit;"></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span class="text_exposed_show" style="display: inline; font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;">විකීට පුළුවන් ඕනේ පොළොවක පැල වෙන්න ..ආදරවන්තයෙක් වෙන්නත් පුළුවන් .විදග්ධ පුද්ගලයෙක් වෙන්නත් පුළුවන් .සෙනෙහෙබර තාත්තෙක් වෙන්නත් පුළුවන් .කැපකිරීම් කරන කෙනෙක් වෙන්නත් පුළුවන් .අහිංසක මනුස්සයෙක් වෙන්නත් පුළුවන් .චන්ඩියෙක් වගේ වෙන්නත් පුළුවන් .හැබැයි මේ ඔක්කොම රංගනයන් ඉතාම සිහියෙන් ඒ කියන්නේ දැනුවත්ව කරන රගපෑම් .ඒක නරුම තක්කඩි රගපෑමක් .එක තැනක අසන්ධිමිත්තා අහනවා "ඔයා මට රූකඩයක් වෙනවද කියල" විකී ඇත්තටම රූකඩයක් වගේ රූපාන්තරණය වෙනවා .එය දැනගෙන දුර්වල වීම පිරිමි දේශපාලනයේ කැත ඇත්තක් .ජිවිත කාලයටම මේ දැනගෙන දුර්වල වීමේ පිරිමි උපාය ගොඩක් ස්ත්රීන් කේදවාචකයකට අරන් යනවා .පිරිමි හදපු භාෂාවකින් ගොඩක් අසන්ධිමිත්තලා අහුවෙනවා .විකි මෙතැනදී වචන ඇතුළේ අසන්ධිමිත්තා අවමානුෂික කරන්නේ ලස්සනට කැටයම් කරලා .ඒ තරමට ඔහුට පුළුවන් දේවල් සදාරනිකරණය කරන්න .ඔහු දන්නවා ඔහු කරන්නේ කුමක්ද කියා හොඳටම ඔහු දන්නවා ඔහු නරුමයෙක් කියා .මේ විකිගේ නරුම කම එක්ක අසන්ධිමිත්තට අනන්ය වන්න වෙන්නේ ඇයි ?විකිගේ දෘශ්යමාන යථාර්තය ඇත්තක් කියල බාරගන්න අස්න්ධිමිත්තල සමහර විට කැමැත්තෙනුත් ඇති .අකමත්තෙනුත් ඇති .කොහොමහරි විකිල ගේම ගහනවා .අපි දන්නවා නුතන යුගයයෙන් (modern era )පස්සේ විශ්වාසය බිඳ වැටුණු සමාජයක වීකිලට අවස්ථාව හම්බවෙනවා .ආර්ථික පැවැත්ම අතින් සාර්ථක වන තරමටම අපි මනුස්සයන් වන්නේ නෑ .මනුස්සයන් උනාම සංකේත වටිනාකම් එක්ක ජීවිතය share කරගන්න ඕනේ .මනුස්සයෙකුට තවත් මනුස්සයෙක් මුණ ගැහෙන්න ඕනේ .ආදරය රාත්තඉල්වලින් මනින්න ගියාම අපි දේවල් බවට පත්වෙලා ඉවරයි .ආදරයේ බර මනින්න පුලුවන්ද ?ඩමී මනුෂ්යත්වයෙන් පිරි හර්ද ශාක්ෂිය අපි ගණිකා වෘත්තියේ යොදවමින් ඉන්නවා ලඟම කෙනා අපෙන් මගහැරෙමින් ඉන්නවා.ඝණ වූ සියලු දේවල් වාෂ්ප කරගනිමින් ඉන්නවා . අනාගතය අනාගතයට අයිති දෙයක් නොව වර්තමානයට අයිති දෙයක් බව ( future is today) ඩයලොග් කොම්පැනිය අපට කියාදෙමින් ඉන්නවා .මෙහෙම ව්යුහාත්මක සමාජයක විකිලගේ ද්විත්ව රංගනය අහම්බයක් නොව අනිවාර්යයකි . විකී රූකඩයක් වෙලා අසන්ධිමිත්තා කේදවාචකයක් දක්වා අරන් යන්නේ විකිගේ ඊ ළඟ පියවර තබමින් .අන්තිමේදී විකිලා වගේ පිරිමි නිසා ජීවිතයෙන් වන්දි ගෙවන අසන්ධිමිත්තා ෆිල්ම් එක බලන අප හැමෝටම වරදකාරී හැගීමක් ඉතුරුකරලා එල්ලුම්ගහට යනවා .ඇගේ හිනාවේ හැඟවුම තේරෙනකොට ගොඩක් අස්න්ධිමිත්තල ජිවිතයෙන් වන්දි ගෙවල ඉවරයි .</span></span></div>
<span class="text_exposed_show" style="display: inline; font-family: inherit;">
</span>
<div class="text_exposed_show" style="background-color: white; color: #1c1e21; display: inline; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px;">
<div style="font-family: inherit; margin-bottom: 6px;">
ප්රගීත් රත්නායක</div>
<div style="font-family: inherit; margin-bottom: 6px;">
<br /></div>
<div style="font-family: inherit; margin-bottom: 6px; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKpS0zsI2OMXl-trrgt6X-_dGopu0w08aHFvnkhPcqbmlTtCo0BfQ8qVoZtdFlv6t5zmoxziAo2zJRolFDvcB0St-bw6h7Gi6W_26s7zwvvb0_dk1qVfNSTlWS1xviHRDe6K0wrb9TFL4/s1600/64382802_2372525326370508_2850709269123170304_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="960" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKpS0zsI2OMXl-trrgt6X-_dGopu0w08aHFvnkhPcqbmlTtCo0BfQ8qVoZtdFlv6t5zmoxziAo2zJRolFDvcB0St-bw6h7Gi6W_26s7zwvvb0_dk1qVfNSTlWS1xviHRDe6K0wrb9TFL4/s320/64382802_2372525326370508_2850709269123170304_n.jpg" width="320" /></a></div>
</div>
the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-10633723599855413942019-06-21T02:23:00.002-07:002019-06-21T02:23:07.495-07:00<div style="background-color: white; color: #1c1e21; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px;">
කාලයක් තිස්සෙ ඇතිවෙමින් තිබුණු උසිගැන්වීම් පුපුරා ගියා පාස්කු ඉරිදා ප්රහාරය එක්ක. දැන් අපි මොනවද කළ යුතු වෙන්නෙ?</div>
<div style="background-color: white; color: #1c1e21; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
මනුස්සයෙක් හැටියට මං කියන්නෙ සිංහල දෙමළ මුස්ලිම් අපි හැමෝම මෙතන දි අසමත්. හියුමන් කියන කෑල්ල ඇතුළෙ මොකක්දෝ ෆේලියර් එකක් මේ රටේ තියෙනවා. දේවල් ලිහාගන්න ඉස්සරවෙලාම අපි තේරුම් ගන්න ඕන මානවවාදී කතිකාව ඇතුළෙ අපේ අසමත් බව. මේක වෙන ලෝකෙකින් ආපු කවුරුවත් කරපු දෙයක් නෙවෙයිනෙ. ලොකු ව්යසනයක් හිස් බවක් එක්ක අපි මනුස්සයො හැටියට දුරස් කරන්න අපේ ගෝත්රික බව, අනෙකා නුරුස්සන බව ප<span class="text_exposed_show" style="display: inline; font-family: inherit;">ොලා පැනීම හේතුවක්. ආගම, ජාතිය, කුලය පැත්තකින් තිබ්බම අද අත්විඳින මානවවාදයේ අසමත් බව පොදුවේ අපි හැමෝටම තර්ජනයක්. සමකාලීන සමාජය විග්රහ කරන්න බැහැ මේ වෙලාවෙ වෙන සිදුවීම් පැත්තක තියලා. අපි හුස්ම ගන්නවා වගේ දෙයක් මේ මොහොතේ සිදුවීම් සමාජයට බලපානවා කියන එක. ඒවට සවිඥාණික නොවී සමාජය තේරුම් ගන්න බැහැ. කලාකරුවො හැටියට අපි මුලින්ම කරන්න ඕනත් වෙන දේවල් කතා කරන එක නෙවෙයි මේ මොහොත කියවා ගන්න එක. අනෙක් හැමෝම කරන්න ඕනත් මේ මොහොතට සවිඥාණික වීම. අපේ මේ භූමියේ අපිට ප්රශ්නයක් තියෙනවා. ඒක භෞතිකයි. අපිට කොහොමත් එය මඟ හැරලා ගමනක් යන්න බැහැ.</span></div>
<div class="text_exposed_show" style="background-color: white; color: #1c1e21; display: inline; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px;">
<div style="font-family: inherit; margin-bottom: 6px;">
මේ ගැටලුවට පිළියම පහර දීමද?</div>
<div style="font-family: inherit; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
අනේ නැහැ. ඓතිහාසිකව අපි අනන්යතාවලට එකඟවෙලා තියෙනවා. අපි හැමෝම මොකක් හරි ආගමකට අයිතියි. මං විශ්වාස කරන්නෙ ආගම් හැම එකකම කාර්ය මිනිස්සු හික්මවීම කියලා. ඒත් මොන ආගම වුණත් ඒ තුළ අන්තවාදී නොහික්මුණු ප්රචණ්ඩ අය ඉන්න පුළුවන්. මුස්ලිම් වුණත් බෞද්ධ වුණත් එහෙමයි. මේ පාස්කු ඉරිදා ප්රහාරය ගත්තම ඒක අන්තවාදී මුස්ලිම් පිරිසකගෙ වැඩක්. ඒ සිද්ධිය කොහෙත්ම අහිංසක නැහැ. නමුත් ඊට පස්සෙ සිංහල බෞද්ධ හෝ කතෝලික සමාජයේ සමහරු හැසිරුණු විදියත් අහිංසක නැහැ. මහ ජාතිය කියලා හිතාගෙන අපිටත් ශුද්ධවන්තයො වෙන්න බැහැ. අපිත් ඓතිහාසිකව වැරදි කරල තියෙනවා. මේ මොහොතෙත් වැරදි කරමින් ඉන්නවා. පෙරළා පහරදීම ලෙයට ලෙය කියන්නෙ විසඳුම නෙවෙයි. සමහර වෙලාවට අපි දැනුවත්ව දුර්වල වෙන්න ඕන. දැනුවත්ව දුර්වල විය යුත්තේ මහා සමාජය වෙනුවෙන්මයි. සමහර දේවල්වලට උත්තර හොයද්දි එහෙම තමයි. මස් රාත්තලම ඉල්ලන්න බැහැ. සහජීවනය උදා කර ගනිද්දි අනෙකා දරා ගැනීම, ඉවසීම වෙනස්කම් කියවීම වැදගත්. ඒ කියවීම තුළන් සමහර ප්රශ්න විසඳගන්න පුළුවන්. මං ඉස්සරහ ඉන්නෙත් මනුස්සයෙක්. ඌ මට වඩා වෙනස් වුණත් මං වෙනස් වුණත් අපි දෙන්නම භෞතිකව එකයි. අපිට සමාජය අන්දපු දෘෂ්ටිවාද නිසා තමයි මේ පීඩනය. ඒක ගැලෙවුවම හරි සැහැල්ලුයි කියන අදහසයි ඇති කර ගන්න ඕන.</div>
</div>
the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-43987460167580837712019-06-19T23:34:00.002-07:002019-06-19T23:34:39.618-07:00Ambient art<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;">හඳුනාගත් අනුග්රාහකයකු මගින් භාණ්ඩ හා සේවා ප්රවර්ධනය කිරීමේ අපෞද්ගලික සන්නිවේදනය වෙළෙඳ දැන්වීම්කරණය ලෙස ෆිලිප් කොට්ලර් විග්රහ කරයි. ඒ අනුව අපෞද්ගලික සන්නිවේදනය එනම් පොදු සන්නිවේදනය ජනමාධ්ය ඇසුරෙහි සිදු වේ. එකවර ග්රාහකයන් විශාල සංඛ්යාවක් ආමන්ත්රණය කිරීමේ හැකියාව ඇති නිසා මුද්රිත හා විද්යුත් යන ප්රවර්ග ජනමාධ්ය ලෙස හඳුන්වයි. එහි දී පුවත්පත්, අත්පත්රිකා, ගුවන්විදුලි, රූපවාහිනී ඒ ඒ ජනමාධ්ය ප්රවර්ග යටතේ පෙන්වා දිය හැකිය. සමාජ මාධ්ය ජාලයන් ද නව මාධ්ය කාරකයක් ලෙස වේදිකාවක් තනාගෙන ඇත.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;">යට කී සියලු මාධ්ය, දැන්වීම්කරණයෙහි තම තමන්ට උරුම ලක්ෂණ අනුව තම ශක්යතාවන් පළට කිරීමට උත්සුක වෙයි. ඒ සඳහා ඔවුහු මානව සම්පත, සංගීතය, වර්ණ , අක්ෂර ආදී විවිධාකාර සාධක උපයෝගී කර ගනී. එහි දී ඔවුන්ගේ මූලික අපේක්ෂාව වන්නේ පාරිභෝගිකයාගේ අවධානය සැණින් එසැණින් තම නිෂ්පාදනය වෙත නතු කර ගැනීමයි. වෙළෙඳ දැන්වීම්කරණය තුළ 'පාරිභෝගික අවධානය' විශේෂතම සාධකයයි. පාරිභෝගිකයාට මානසික වශයෙන් සජීවී අත්දැකීමක් ලබා දීම එකී 'අවධානය' තීව්ර කිරීමට ගත හැකි තීක්ෂණම උපක්රමයකි. </span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;">Ambient art ක්රමය කරළියට පැමිණෙන්නේ එතැනදීය. එසේනම් ambient art යනු කුමක්ද. එය වෙළෙඳ දැන්වීම්කරණයේ නව ප්රවණතාවක් වන අතර පාරිභෝගිකයා ධනාත්මක පෙළඹවීමකට ලක් කරයි. එම ක්රමය දෘෂ්ය කලාවට (visual art) වැඩි නැඹුරුවක් දක්වයි. ඉතාම සරළව කියනවා නම් " පොදු අවකාශයක ඇති දෙයක අයිතිය ලබා ගෙන එහි පවතින ස්වරූපය තම නිෂ්පාදනයේ ස්වරූපයට අවැසි ලෙසට සකසා ගනිමින් ආකර්ෂණීය සංකල්පයන් බිහි කිරීමයි."</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;">මේ නිර්මාණයකරණය බොහෝවිට සිදුවන්නේ ඒ ඒ නිෂ්පාදනය අළලා එක් ස්ථානයක විය හැකිය. එවිට, අදාළ නිෂ්පාදනය ඒ ඒ අවකාශයට විශේෂීකරණය වී පවතී. සජීවී බව උද්දීපනය කිරීමට එම ක්රියා කලාපය ද වැදගත් වෙයි. ක්ෂණ ඇසිල්ලකින් පාරිභෝගික මනස ස්පර්ශ කිරීමට මෙකී දෘෂ්ය සන්නිවේදන විධි ක්රමයට බරපතළ බලපෑමක් කළ හැකි බව මෙයින් පැහැදිලි වේ. </span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEH9mWDNNpFCmEPShdENa9_0dSCh7hDtqj8hPdY_uxwoklLJkWLpryqkBggq3O1_OWjgooPlXO0qUoDtVk2m6czIWLPT69blpgBPlzmA6JPfg1bcjwFsbX3DBOkIyQH4WP2MK8cuALBwA/s1600/06-Nationwide.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="933" data-original-width="1400" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEH9mWDNNpFCmEPShdENa9_0dSCh7hDtqj8hPdY_uxwoklLJkWLpryqkBggq3O1_OWjgooPlXO0qUoDtVk2m6czIWLPT69blpgBPlzmA6JPfg1bcjwFsbX3DBOkIyQH4WP2MK8cuALBwA/s320/06-Nationwide.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNUrQp8newYgetkRNzkuv-E468ps8zP6pEYbARS_yb7rZCxssvXqcRNnUfrXa_NZubcdXWr26BQNX3wyySB1DubUjac-72Yb-_28nX1OP4Yz8wRVWCLqS89n3lSa85JmAGuDTkRuEWN0I/s1600/362fe36e0929f148f2ae7f466fda57bf.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="274" data-original-width="500" height="175" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNUrQp8newYgetkRNzkuv-E468ps8zP6pEYbARS_yb7rZCxssvXqcRNnUfrXa_NZubcdXWr26BQNX3wyySB1DubUjac-72Yb-_28nX1OP4Yz8wRVWCLqS89n3lSa85JmAGuDTkRuEWN0I/s320/362fe36e0929f148f2ae7f466fda57bf.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-jL0CmzHt_uymAUOwxAIQcbwePD_KsMeBGD2lREkTCya275H8FsRqVk_jNFWpd9dcxx9SHiDAZLqjgAdCkDT_sl6amau0a2lrzD-KV_nwNW6kpQopEZByk6Gc7gbc2DqpxEGbNL9Nuls/s1600/macfriespedestriancrossing.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1131" data-original-width="1600" height="226" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-jL0CmzHt_uymAUOwxAIQcbwePD_KsMeBGD2lREkTCya275H8FsRqVk_jNFWpd9dcxx9SHiDAZLqjgAdCkDT_sl6amau0a2lrzD-KV_nwNW6kpQopEZByk6Gc7gbc2DqpxEGbNL9Nuls/s320/macfriespedestriancrossing.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZVK3vHcW6mz3VGIxJQveIKHf4JmJ9AfdCzWm99wGP0rkiwZs12qffUevVtdkzySE_QWdIaP33FPjrekUBSCdmFxjBojN1Sgm6k5UZnrxKHl7686pUJ16EaloVgQcCW6I_s9NR3YMRu8Q/s1600/456.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1159" data-original-width="1600" height="231" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZVK3vHcW6mz3VGIxJQveIKHf4JmJ9AfdCzWm99wGP0rkiwZs12qffUevVtdkzySE_QWdIaP33FPjrekUBSCdmFxjBojN1Sgm6k5UZnrxKHl7686pUJ16EaloVgQcCW6I_s9NR3YMRu8Q/s320/456.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLjmqswMRY5lMmzr96AH09dQpFENMHmlDauvXLamRGbqidrVZl2NcWUFe5oHQxRh8Wugze09kHflKYhVnPzFp2AG6ltHmlSoS4ss6x0baFJG5SUWpfDXE6aRGun1otouFcZrZNr-ILhIQ/s1600/uuuuu.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1324" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLjmqswMRY5lMmzr96AH09dQpFENMHmlDauvXLamRGbqidrVZl2NcWUFe5oHQxRh8Wugze09kHflKYhVnPzFp2AG6ltHmlSoS4ss6x0baFJG5SUWpfDXE6aRGun1otouFcZrZNr-ILhIQ/s320/uuuuu.jpg" width="264" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3PXVM9ChZL3E9N9X8sM3zuFMyJVCuxM-RSreVstY-Li7-DxaZ5iyCl190v0MAMXx1NE6MXqcpBSMSMU7ETkdZedqs1z6g6i6cedNRhsJjaN0cGQSgz2kfm5dv8ddr3F3SFTfWSsSSuqM/s1600/guerillamarketing.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="338" data-original-width="611" height="177" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3PXVM9ChZL3E9N9X8sM3zuFMyJVCuxM-RSreVstY-Li7-DxaZ5iyCl190v0MAMXx1NE6MXqcpBSMSMU7ETkdZedqs1z6g6i6cedNRhsJjaN0cGQSgz2kfm5dv8ddr3F3SFTfWSsSSuqM/s320/guerillamarketing.jpg" width="320" /></a></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-72126470960065714672019-06-19T23:26:00.000-07:002019-06-19T23:26:42.923-07:00Last supper<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;">ශ්රේෂ්ඨතම පුනරුද සිතුවමක් ලෙස ලියනාඩෝ ඩාවින්චිගේ Last supper සිතුවම 1495-98 කාලයට අයත් කෘතියකි. එය ඉතාලි මහා පුනරුදය තුළ වූ ප්රමාණාත්මකව මෙන්ම ආඛ්යානයික වශයෙන් ද විසල් ගණයට අයත් කෘතියකි. යේසුස්ගේ ප්රේරිතයන් දොළොස් දෙනා විසින් යේසුස්ට ප්රකාශ කර ඇත්තේ ඔවුන්ගෙන් එක් අයෙකු විසින් ඔහු පාවා දෙනු ඇති බවයි.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;">මතුපිටින් බයිබලය තුළින් නිර්මිත කලාවක් ලෙස පෙනෙන නමුත් එහි අතිශය සංකීර්ණත්වයක් ඇත. ගණිතමය සංකේත විද්යාව, මානසික සංකීර්ණත්වය, පර්යාවලෝකනය හරහා නාභිගත කිරීම, නාට්යමය ආකෘතිය මෙන්ම පුනරුද සෞන්දර්ය හරහා මෙහි බයිබල් ආඛ්යානයෙන් පරිබාහිර දිශානතීයව වෙනසක් ඇති කරයි.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;">කොටින්ම කියතොත් මෙහි විමසීම, කෝපය හා අවිශ්වාසය වෙන වෙනම දර්ශන හරහා පෙන්වන අතර එය ග්රහණය කර ගැනීම පහසුය. මෙහි එකම පුළුල්-සන්සුන් මිනිසා ලෙස යේසුස්ගේ පෙනී සිටීම නිරූපිතය.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;">වෙනත් ප්රේරිතයන්ගෙන් වෙන්ව සිටින අතර ජූදස් කැපී පෙනෙන පුද්ගලයා වේ. එහි පාවාදීමේ සංකේතය ලෙස හඳුනාගත හැකි ලක්ෂණයන්ගෙන් යුක්තය.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;">ඩාවින්සිගේ කලාව කලාත්මක සම්මුතීන් වල පිහිටා නොසිට නරඹන්නා පිනිසය. එය විශාල ලෙස සංකේත පද්ධතියක් වශයෙන් වන සංඥා භාෂාවකින් ගොඩනගන ලද්දකි.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;">ගෝලයන් සමග ව්යාකූලත්වය හා කම්පනය බෙදා හදා ගැනීමේ අවස්ථාවේ දී යථාර්ථයේ දෘෂ්ටිකෝණය අල්ලාගැනීමට වෙන වෙනම ගැටලුව හඳුනා ගැනීමට කරන ලද ප්රයෝග රැසක් වේ. එහි දී කරුණුකාරණා ගණනාවක් උපයෝගී කරගනිමින් නුවණින් බැලීමට මග සලසීම සඳහා මෙම කෘතිය ඩාවින්චි විසින් ගොඩනගන ලදි.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihLnbrXs0E12xDguNfwkJoy5c0_stDjJezPEO_Sh27vsETLWk_PoX5F6Hiibc7WAHOrwXZbMRvV9IyncLPsscDwyB0-dZXge4h9c2XXGBBAO2bXdUy2cEM6-suduQlAC1TBWpnD2WuLp0/s1600/download.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="168" data-original-width="299" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihLnbrXs0E12xDguNfwkJoy5c0_stDjJezPEO_Sh27vsETLWk_PoX5F6Hiibc7WAHOrwXZbMRvV9IyncLPsscDwyB0-dZXge4h9c2XXGBBAO2bXdUy2cEM6-suduQlAC1TBWpnD2WuLp0/s1600/download.jpg" /></a></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-4018962152579265762019-06-19T23:21:00.000-07:002019-06-19T23:21:07.449-07:00චිත්රය තුළ සංගීතය හෙවත් බීතෝවන් සහ කන්දින්ස්කි<br />
<div class="hq gt" id=":1wa" style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; clear: both; color: #222222; font-family: Roboto, RobotoDraft, Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 12.8px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; margin: 15px 0px; orphans: 2; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px;">
</div>
<br />
<div class="ii gt" id=":1ks" style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; color: #222222; direction: ltr; font-family: Roboto, RobotoDraft, Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 12.8px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; margin: 8px 0px 0px; orphans: 2; padding: 0px; position: relative; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px;">
<div class="a3s aXjCH " id=":1lo" style="font: small/1.5 Arial, Helvetica, sans-serif; overflow: hidden;">
<div dir="ltr">
<div dir="ltr">
<div dir="ltr">
<div class="gmail_default">
<div class="gmail_default">
<div class="gmail_default" style="text-align: justify;">
<span style="color: #444444;">චිත්රය තුළ සංගීතය හෙවත් බීතෝවන් සහ කන්දින්ස්කි</span></div>
<div class="gmail_default" style="text-align: justify;">
<span style="color: #444444;"><br /></span></div>
<div class="gmail_default" style="text-align: justify;">
<span style="color: #444444;">බීතෝවන් කියන්නේ සංගීතය ඇතුලේ ලෝකප්රකට මුද්රාව තැබූ සංගීතවේදියෙක් .නුතනත්වය තුළ දිවෙන විශ්වීය සංගීත ආරක් ඔහු නියෝජනය කලා.ඔහුගේ සංගීතයත් එක්ක චිත්ර කලාවේ එක්තරා පරිච්ඡේදයක් මුළුමනින්ම බැදිලා තියෙන වග චිත්ර කලා ඉතිහාසයය සාක්ෂි දරනවා .බීතෝවන් සහ චිත්ර කලා ඉතිහාසයේ එය සුවිශේෂීතාවක් වන අතර එහි දීප්තිය හා තැති ගන්නා බලවේගයේ ප්රපංචයකි. වෘත්තීමය වාද්ය වෘන්දය විශාල වශයෙන් ම බීතෝවන්ගේ symphonies නිරන්තර කාර්ය සාධනය සඳහා වාහකයක් ලෙස නැගී ගියේ ය. කළමනාකරණය ඔහුගේ සිතට නැගුණු දෙයකි. නූතන පියනෝව වඩාත් අනුනාදික සහ නම්යශීලී මෙවලමක් ලෙස ඔහු මුද්රා තබයි. පටිගත කිරීමේ තාක්ෂණය බීතෝවන්ට අනුව හැඩගැසුණි. මෙම සංගීත ස්වර සංකලනයෙහි පිහිටා වසිලි කන්දින්ස්කි නම් කලාකරුවා චිත්ර නිර්මාණය කිරීම මෙහිදී සුවිශේෂ මංසන්ධියක් .</span></div>
<div class="gmail_default" style="text-align: justify;">
<span style="color: #444444;"><br /></span></div>
<div class="gmail_default" style="text-align: justify;">
<span style="color: #444444;">බීතෝවන්ගේ සංගීතය අපට බලසම්පන්න හා අසමසම වූ බව ප්රදර්ශනය කරයි . රාත්රී අන්ධකාරයේ දීප්තියෙන් බැබළෙන ආලෝක කිරණ මෙහිදී ප වටේට වඩා සමීපව චලනය වන යෝධ සෙවනැලි ගැන අප වටහා ගන්නා අතර අප අවට සෑම අවස්ථාවකදීම ප්රීතියේ හඬක් ගිලිහී ගොස් අතුරුදහන් වී යයි. බීතෝවන්ගේ සංගීතයේ වේදනාව , භීතිය , භීතියේ යථාර්ථය චලනය කර ඇත.</span></div>
<div class="gmail_default" style="text-align: justify;">
<span style="color: #444444;"><br /></span></div>
<div class="gmail_default" style="text-align: justify;">
<span style="color: #444444;">නෙදර්ලන්තය සහ රුසියාවෙන් චිත්ර ශිල්පීන් තිදෙනෙකු එනම් පළමු ලෝක යුද්ධයට පෙරාතුව ම ආන්තික ලෙස අදහස් දැරූ ඔවුන්ගේ සිතුවම් එකිනෙකට හාත්පසින් ම වෙනස් ය. එහෙත් කාර්යයන් යටපත් කිරීමේ සංජානන ගුණය පිළිබඳව ඇතැම් විශ්වාසයන් විය. විසිවන ශතවර්ෂයේ දී කන්දින්ස්කිගේ ජයග්රහණය සමහර විට වියුක්ත ප්රකාශනය සහ අනෙකුත් වර්ධනයක් සඳහා වඩාත් නිර්මාණාත්මක එකක් විය. ඔහු කලා නිර්මාණ කිරීමේදී ඇසුරු කළ සංගීත ඛණ්ඩ සහ චිත්ර නිර්මාණවල දුරස්ථ බවක් දැකගත නොහැකි බව කිව හැකිය. වසිලි කන්දිස්කිගේ කලාව, නූතන කලාවෙහි ඉතිහාසය තුළ වඩාත් ම රැඩිකල් වියුක්ත ස්වරවලින් වර්ධනය වී ඇත්තේ ය. වර්ණයෙන් ඉවත් කිරීම , චිත්ර ඇඳීමේ හා වර්ණ ගැන්වීමේ ආකෘතියක් නැවත අර්ථ දැක්වීම හා රූපමය අවකාශය විස්තර කිරීමට නව ක්රම සොයා යෑමට ඔහු මෙම සංගීතයේ ආභාසය ලබා ඇත.</span></div>
<div class="gmail_default" style="text-align: justify;">
<span style="color: #444444;"><br /></span></div>
<div class="gmail_default" style="text-align: justify;">
<span style="color: #444444;">මෙම පරම විඥානය ආත්මීකත්වය හා කලාව පිළිබඳ සිතීමට විකල්පයක් විය. කලාව සම්බන්ධ , සම්බන්ධතාව අවම වශයෙන් ක්රම දෙකකින් සැදී ඇත. එක් පුද්ගලයකු තුළ අස්ථායි ආත්මිකත්වය පුබුදුවාලන වර්ණ දේවානුභාවයෙන් යුත් දෙයක් බවට විශ්වාසයක් ඇත. කලාවෙහි ස්වභාවය ස්වභාවධර්මය විසින් ආරම්භ කළ යුතු බවත් අනාගතයේ දී ලෝකයට යොමු විය යුතු බවත් විශ්වාසය විය.</span></div>
<div class="gmail_default" style="text-align: justify;">
<span style="color: #444444;"><br /></span></div>
<div class="gmail_default" style="text-align: justify;">
<span style="color: #444444;">ස්ටේයර්ගේ වර්ණ සංකේතීය ගුණයන් කෙරෙහි වැඩි අවධානයක් යොමු කරන ලදී. කන්දින්ස්කි, මෙම ජර්මානු භාෂාවෙව් මෙම අනුනාදය වඩාත් හොඳින් දැන සිටියේ ඔහු ජර්මනියේ ගත කළ කාලය නිසා ය. අතීශය සිත්තැවුලකට ප්රවේශ වූ බොහෝ කලාකරුවන් මෙම අදහස් සම්බන්ධයෙන් උනන්දුවක් දැක් වූ නමුත් සමහර අවස්ථාවන්හී දී හුදෙක් සෞන්දර්යයයාත්මක ප්රපංචයක් ලෙස හා ආත්මික හෝ දාර්ශනික හැදෑරීමක් නොවීය. </span></div>
<div class="gmail_default" style="text-align: justify;">
<span style="color: #444444;"><br /></span></div>
<div class="gmail_default" style="text-align: justify;">
<span style="color: #444444;">දාර්ශනික න්යායන් පිළිබව ඔහුගේ උනන්දුව නිසා බොහෝ බලපෑම් වූ බව පැහැදිලි ය. එහෙත් මෙම විද්වතුන් විසිවන ශතවර්ෂයේ මුල දී කලාකරුවන් විශාල සංඛ්යාවක් ආකර්ශනය කර ගත්තේ ය. එල්. ලිසිට්ස්කි හා ගේබෝ විසින් රචනා කරන ලද කෘතීන් හතරවැනි මානයක අවබෝධය හෝ අද්දැකීම මැනවින් විදහා දක්වන කලා නිර්මාණ කිරීමට උත්සහ දරා ඇත. මෙම ආත්මීය ලෙස කලාව දෙසට යොමුකරන ලද මානය ගැන සඳහන් කිරීමේ දී තවදුරටත් කලාව යතාර්ථය ප්රතිනිර්මාණය කිරීමක් ලෙස ගත හැකි ද යන මතයෙහි එල්බගෙන සිටියයුතුද යන්න නැවත සිතිය යුතුය .</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmSCKiRJIdzQ1xkJUZJWatYfn2ooTPLqIE6aSIZ6E1h6saHIhNTa_XBj0gcrlEksbOsprnAqb69l_n2iGCtB7XmfcRsu5pB0ltmE_0lqa9eQSn-ZQalhGBDDCViuKycR-13SgwmbhQKY0/s1600/N04948_10.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1111" data-original-width="1536" height="231" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmSCKiRJIdzQ1xkJUZJWatYfn2ooTPLqIE6aSIZ6E1h6saHIhNTa_XBj0gcrlEksbOsprnAqb69l_n2iGCtB7XmfcRsu5pB0ltmE_0lqa9eQSn-ZQalhGBDDCViuKycR-13SgwmbhQKY0/s320/N04948_10.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiM9SgzGIskbIpvLa7x8stgcyy7mY5x90k3Yg6-9ZHXsDHmCZ6MEl8XHrZQcfGzCxHTMiadfx8qNfgsACYjRrRNvdBWaNYjy3emNTL88dFGmV4H8Er3PzttkHGumWObZa7FYRjXux6UubY/s1600/50.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1120" data-original-width="1600" height="224" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiM9SgzGIskbIpvLa7x8stgcyy7mY5x90k3Yg6-9ZHXsDHmCZ6MEl8XHrZQcfGzCxHTMiadfx8qNfgsACYjRrRNvdBWaNYjy3emNTL88dFGmV4H8Er3PzttkHGumWObZa7FYRjXux6UubY/s320/50.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyzIQnebD7aQHDCreik0EyS1qZtxMDOSD9DAt1Kk_HbqFjaLBaZmVx2dl_taulliEUYdIfNdn9PxCZKzUzX8SVWIq4QkAPoPDOYvVt1r39TkThyphenhyphenL5IlRQJmMxmjDT07S06jcBFjNZs71k/s1600/12799326_1683456798608579_6494026243014194716_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="781" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyzIQnebD7aQHDCreik0EyS1qZtxMDOSD9DAt1Kk_HbqFjaLBaZmVx2dl_taulliEUYdIfNdn9PxCZKzUzX8SVWIq4QkAPoPDOYvVt1r39TkThyphenhyphenL5IlRQJmMxmjDT07S06jcBFjNZs71k/s320/12799326_1683456798608579_6494026243014194716_n.jpg" width="260" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7h_o7M3YD20VXL4_fs-kz02YPhZYfkimrKNxBU4uq2BgeSxvmwuevQiLfHJGInSOZOfd-Yuj-hWQ40OOiiQiOgYHRONEsAfkHSEthX8oqQ0GzoBoCFArfn7wVCIo4ONTQ5IS6lGHomCQ/s1600/12814579_1683456838608575_1583037201768985803_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="570" data-original-width="960" height="190" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7h_o7M3YD20VXL4_fs-kz02YPhZYfkimrKNxBU4uq2BgeSxvmwuevQiLfHJGInSOZOfd-Yuj-hWQ40OOiiQiOgYHRONEsAfkHSEthX8oqQ0GzoBoCFArfn7wVCIo4ONTQ5IS6lGHomCQ/s320/12814579_1683456838608575_1583037201768985803_n.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYbdN4ptKOX74gf5UFy3Cb_dkoM9LIYHCOJYMTSGEY9D72vAhE77bsew1nBfdUUZ8hBFJtSI5h8utb2qYa25GvKBBtg0i6zeIpwXb7FiHoffbSn-5GameqJqWg5ARBGDCwvgIDrKc7CE4/s1600/Multicolored-Circle.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="666" data-original-width="900" height="236" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYbdN4ptKOX74gf5UFy3Cb_dkoM9LIYHCOJYMTSGEY9D72vAhE77bsew1nBfdUUZ8hBFJtSI5h8utb2qYa25GvKBBtg0i6zeIpwXb7FiHoffbSn-5GameqJqWg5ARBGDCwvgIDrKc7CE4/s320/Multicolored-Circle.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh0CBa9a0lHKFqm8X4lC_CdEifl4f07Gr6Ceny9rprbtiTbYWuDEGLaAm5CKcTuUw72PjHowgW8QIS_u8qyHPJdjcxd_ew1eCeJeQi8zRu9m5aDF-nag07uzlq9obkrTlt3d72T5rec6UY/s1600/kandinsky-wassily-wassilyevich-tratto-continuo.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1117" data-original-width="1600" height="223" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh0CBa9a0lHKFqm8X4lC_CdEifl4f07Gr6Ceny9rprbtiTbYWuDEGLaAm5CKcTuUw72PjHowgW8QIS_u8qyHPJdjcxd_ew1eCeJeQi8zRu9m5aDF-nag07uzlq9obkrTlt3d72T5rec6UY/s320/kandinsky-wassily-wassilyevich-tratto-continuo.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZ6DJspzElJnk9Pc3RnPLe5dYn_mPINECeB8UE16hRc2YCV81lvMZT0T0rcdn1P4BQflM1tV2PfybsyTCRguIzRFX0EVHKNZoz-4Z40vYGuKXIeNBYjP8JSH7uwoBKvXLgoT9w4ENgDyU/s1600/45270796_303.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="394" data-original-width="700" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZ6DJspzElJnk9Pc3RnPLe5dYn_mPINECeB8UE16hRc2YCV81lvMZT0T0rcdn1P4BQflM1tV2PfybsyTCRguIzRFX0EVHKNZoz-4Z40vYGuKXIeNBYjP8JSH7uwoBKvXLgoT9w4ENgDyU/s320/45270796_303.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgarLAi2aVUocueE2WpYxNZx1CwE8EWZcuuBgEq5sOCvFMNA-RL3Qo0nPWezpSvtUvkFfEETCzS6SdEBXviqjpoQDq1j0idjQBdi8umB-xnLcXfYuj_lJEhiSbU_rITWQ4PjvxGjqzrJnM/s1600/Wassily-Kandinsky.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="334" data-original-width="304" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgarLAi2aVUocueE2WpYxNZx1CwE8EWZcuuBgEq5sOCvFMNA-RL3Qo0nPWezpSvtUvkFfEETCzS6SdEBXviqjpoQDq1j0idjQBdi8umB-xnLcXfYuj_lJEhiSbU_rITWQ4PjvxGjqzrJnM/s320/Wassily-Kandinsky.jpg" width="291" /></a></div>
<div class="gmail_default" style="text-align: justify;">
<span style="color: #444444;"><br /></span></div>
<div class="gmail_default">
<span style="color: #444444;"><br /></span></div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
<div class="yj6qo">
</div>
<div class="adL">
</div>
</div>
</div>
the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-75688872891137656392019-06-19T23:09:00.001-07:002019-06-19T23:09:53.578-07:00ගුවර්නිකා<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">පිකාසෝගේ කෘති අතර වඩාත්ම ප්රසිද්ධියක් ගත් කෘතියක් ලෙස ගුවර්නිකා චිත්රය නම් කළ හැකිය. දේශපාලන ප්රකාශනයක් වශයෙන් මෙය ඔහු දැක්වූ අතිමහත් ප්රතිචාරයක් විය. ස්පාඤ්ඤ සිවිල් යුද සමයේදී ගුවර්නිකා නගරයට ව්යසනකාරී ලෙස හෙලූ බෝම්බ ප්රහාරය හා ඇති වූ විනාශය අභිමුඛ කිරීම මෙම කෘතිය තුළින් ප්රතිනිර්මාණය කෙරේ.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">සිවිල් වැසියන් ඉලක්ක කරගත් මෙම ප්රහාරයේ ඛේදවාචකය යුද විරෝධී මුහුණුවරක් ගත් ශෝකාලාපයක් මෙන්ම සාමය අයැද සිටීමක් ද වේ. එය යාවත්කාලීන මෙන්ම පුළුල් කතිකාවක් ලෙස එදාමෙදාතුර ගෝලීයව ගමන් කරමින් සිටී.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">එම කලාකෘතිය පිළිබඳව විග්රහ කිරීමේ දී හැඟීම් ප්රකාශනය සඳහා ලබා දී ඇති ප්රමුඛත්වය මෙහි ඉහළම සළකුණකි. හුදෙකලා මිනිසුන්, යුක්තිය ඉල්ලා කෑ මොර දීම්, වැළපීම පමණක් නොව මළවුන් සමග ශෝකජනක ලෙස හඬාවැටෙන්නන් මෙන්ම අතිශය චංචල හැඟීම් මාලාවකින්ම ගහණ නිර්මාණයකි. මිනිසුන් පමණක් නොව ගවයන්, අශ්වයන් ද මෙහි ප්රකාශනයට රුකුලකි. දාරක ස්නේහනය කැටි කරගත් මවක මිය ගිය දරුවා ළයෙහි හොවාගෙන වැළපෙන රුවකි. මෙහි උත්පාද කරන මානසික ස්වභාවය සොදුරු දිග හැරුමක් නොවේ. බාහිර කාය ව්යවච්ජේද ලක්ෂණ අභිබවා අභ්යන්තර මනෝමූලික කාරණා රැසක් ප්රකාශයට පත් කිරීමට සමත් වී ඇත. කොලාජ් ක්රමය උපයුක්ත කරගනිමින් කරන ලද නිර්මාණයකි. කලු සුදු මූලිකව නිර්මාණය සඳහා ගෙනෙමින් මෙන්ම මෙහි ඝනිකවාදී ආකෘතිය උපයෝගී කරගනිමින් කරන ලද මෙම කෘතිය තාක්ෂණික කාරණා සමතික්රමණය කරමින් මිනිසත්කමේ ආකෘතිය නියෝජනය කරයි.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">සොබාදහමෙන් මිනිස්සු කණ්ඩනය වූ පසු අපේ ජිවිත එක එක විදියට සංස්කරණය වෙමින් පවතී .එය සමහර විට ව්යාපෘතියකි. එහි දේශපාලන දිශානතියක් හැමතිස්සෙම ක්රියාත්මකයි .කිසිවිටෙකත් අහිංසක නොවන බල ව්යාපෘතියක නිම නොවන ක්රියාවලියකි. යුද්ධය කියන්නේ බලය ක්රියාත්මක කරන පිරිසක් විසින් අනෙකා වෙත කුමන හෝ ප්රචණ්ඩත්වයක් මුදා හැරීමකි. එවිට ඉතිහාසයේ විවිධ අන්දමේ මිනිස් ජීවිතවල පැවැත්ම දෙදරමින් මිනිසා විසින්ම සමාජය වෙත ප්රචණ්ඩත්වය මුදාහරී. මිනිස් කතිකාව තුළ අප අසමත් කියා පෙන්නමින් මේ මොහොතේත් මනුස්ස ජිවිත උදුරා ගන්නේ තිරස්චීන ගති පෙන්නමිනි. ඓතිහසිකව යුද්ධයය ,ත්රස්තවාදයට එරෙහිව කලාකරුවන් තම මෙහෙයුම දියත් කළේ සමහර විට සන්දර්භීය මෙන්ම විශ්වව්යපී අදහසකින්. ඒ අර්ථයෙන් ගත්තොත් පැබ්ලෝ පිකාසෝ ගුවර්නිකා චිත්රය හරහා විශ්ව විශ්වව්යාපී වේදනාවක් ප්රකාශ කරනවා. ගෝලීය වශයෙන් අපත් ත්රස්තවාදයකට සහ යුද්ධයකට විවෘත වෙමින් තිබෙන අවකාශයක මෙවැනි කලාකෘතියක් බිහිනොවන්නට වගබලාගැනීම මනුස්ස කුලයේ ඉන්න සියලුම කොටස්වලට අයිතියක් සහ වගකීමක් තියෙනව. </span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikTlTIls1DtQOQS6Mx04cvL8PGLKsEF6oEDBQIYUlnEGT47TTQrTDxUoI9WppgFRSh5mnmsbNT0UKeescLTNl31I4Vr4rV7-pm3XcY5b_Bnyrloe-8rNR8mPV0WxZBJf3dRk3Ykugb7Wg/s1600/DE00050_0.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="725" data-original-width="1600" height="144" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikTlTIls1DtQOQS6Mx04cvL8PGLKsEF6oEDBQIYUlnEGT47TTQrTDxUoI9WppgFRSh5mnmsbNT0UKeescLTNl31I4Vr4rV7-pm3XcY5b_Bnyrloe-8rNR8mPV0WxZBJf3dRk3Ykugb7Wg/s320/DE00050_0.jpg" width="320" /></a></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-65283653527641332822019-04-29T00:32:00.001-07:002019-04-29T00:32:10.603-07:00'ආදම් මැවීම' <div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">සිස්ටයින් සිවිලිමේ අතිවිශිෂ්ට සිතුවම් සමූහයන්ගෙන් සමන්විත වූ රූප අතරින් 'ආදම් මැවීම' නම් පොහොසත් සිතුවමකි. මෙහිදී දෘශ්ය කලාවෙහි ඉතිහාසය තුළ පෙර නොවූ විරූ හා අද්විතීය මිනිසාගේ විභවතාවත් දෙවියන්ගේ උතුම්භාවයත් පිළිබඳ අභිමානවත් දර්ශනයක් මෙහි දැක්වේ. ස්වාමින් වහන්සේ අහස හරහා පියාසර කරමින් දේවදූතයන් සමග වන සම්ප්රාප්තියකි, ඔහුගේ සන්සුන් ආයාචනය සමඟ ඔහුගේ බලවත් හස්තය හා අනුබල දීමකි. ආදම් තම ඇඟිලි දක්වමිනි, පෘථිවි පෘෂ්ඨය වෙරළ තීරයට නැඹුරු වූ ආදම්ගේ ස්පර්ශය ස්පර්ශ වන අතර ඔහුගේ අත ඉස්සර කිරීමට තවමත් නොහැකිය. දිව්යමය ආකෘතිය උත්තල මෙන්ම පුපුරනසුලුය. මිනිසා, සංවේදී හා පැහැදිලිවම බෙලහීන බවක් දක්වයි. මෙහි ඇඟිලි දෙක අතර සිදු වීමට ඇති සම්බන්ධතාවයේ නොගැලපෙන ස්පර්ශය බොහෝවිට විස්තර කෙරෙන්නේ ප්රබල ධාරණාවක් ලෙසිනි. එය නුහුරු නුපුරුදු අයුරින් වුවද දහසයවන ශතවර්ෂය දී නිර්මාණය කර ඇති බවක් පෙනේ. මහා ආඛ්යානයක ප්රවේශයක් ලෙස එය ගත හැකිය.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">උත්පත්ති කථාව පවසන්නේ දෙවියන් වහන්සේ ආදම්ව මැව්වේ පොළොවේ ධූලි වලින් හා ඔහුගේ හුස්ම ලෙසින් වුව මෙම කථාව පුනරුදයේ කලා කෘති තුළ වචනානුසාරයෙන් නිදසුන් ලෙස නිරූපණය නොවේ. මයිකල් ඇන්ජෙලෝගේ සම්පූර්ණයෙන්ම නව ප්රතිරූපයක් සංකේතාත්මකව තවත් සංකල්පයක් මෙහි සංකේතවත් කරයි. වර්ණවත් චිත්රයක් ලෙස මෙහි ඇති සන්දර්භය විසල් බවකින් යුක්තය.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">සිස්ටයින් සීමාව අතික්රමණය කර ඇති මෙම කෘතිය මත ඔහු පෙනී සිටින දර්ශන වෙනත් කිසිදු තැනක මෙන් නොව ප්රබලව පෙනී සිටී. සැලකිය යුතු මෙන්ම සැලසුම් සම්බන්ධ කරුණක් - මැවුම්කරු තම ඇඟිල්ලට ගෙන යන විට ආදම්ගේ පය ස්පර්ශ කිරීමට සමීප වේ. එම ප්රතිරූපය පමණක් නොව මයිකල් යම්තාක් දුරට, පිරිමිකම, ක්රිස්තුස් වහන්සේ තුළ පෙන්වන්න හැකි මෙන්ම සම්පූර්ණයෙන්ම නිරුවත් ලෙස ද දක්වයි. මයිකල් ඇන්ජලෝ සිය භාෂාව පිරී ඉතිරී යන අයුරින් ගෙනහැර දක්වන අයුරු මෙහි කියවිය හැකිය.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;">මිනිසත්කම සහ ආදරය සමග හුස්ම ගැනීමට කලාකරුවකු ලෙස ඉතිරි කර ඇති කෘතියක් මින් නිරූපණය වේ. පවතින මොහොතට සවිඥානික වූ සිත්තරෙකු ලෙස සනිටුහන් කළ හැකි සිත්තරුන් අතර මොහු ද සිටී. මනුෂ්යයෙක් ලෙස තමන්ගේ භාවිතය තුළ මිනිසත්කම සහ ආදරය රැගෙන දෘශ්ය කලා කෘති මාලාවකින්ම, මානව රූපයේ සියලු කාය ව්යවච්ජේද ඇතුළත්ව කරන ලද කලා භාවිතාවකි. </span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQTFnblGoLMrLydGMJfy4blTnYD_Qk4FtHvMmTmZ6TwLXD4oGUHqWXYJctHAGKDI1waS7kqvyPAKM7vlq3gR0WSR0-Vl_Ko2tkxbXZUvKdWLq1-IfICcBoYVAZQKDM9MhnZHMJrAgOCN0/s1600/Michelangelo_-_Creation_of_Adam__cropped_.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="727" data-original-width="1600" height="145" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQTFnblGoLMrLydGMJfy4blTnYD_Qk4FtHvMmTmZ6TwLXD4oGUHqWXYJctHAGKDI1waS7kqvyPAKM7vlq3gR0WSR0-Vl_Ko2tkxbXZUvKdWLq1-IfICcBoYVAZQKDM9MhnZHMJrAgOCN0/s320/Michelangelo_-_Creation_of_Adam__cropped_.jpg" width="320" /></a></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: center;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-34615576434228841642019-04-23T05:57:00.001-07:002019-04-23T05:57:15.762-07:00ඇබ්ස්ට්රැක්ට් කලාව<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<br /></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;">17 වන ශතවර්ෂය වන විට යුරෝපීය සංස්කෘතියේ වර්ධනය වී ඇති ශෛලියක, සම්භාව්ය ධූරාවලියේ කොටසක් ලෙස පෙනී සිටින ෂානරයකි. එය ඉතිහාසයේ දී ම චිත්රයක් ලෙස ජනප්රිය විය.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
විසිවෙනි සියවසේ මුල් භාගයේ දී අද්විතීය සිතුවමක් ලෙස පෙනී සිටීමට වියුක්ත කලාවට හැකි විය. එය සැබවින්ම එය සංකේතාත්මක සිතුවම් සමග අනුපිළිවෙළින් ආරම්භ විය.</div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
19 වන ශතවර්ෂයේ මැද භාගයේදී ඡායාරූපකරණය නැගීමත් සමග යථාර්ථවාදී කලාව හා එහි ශක්යතාව මග හැරී ගියේය. මෙම ප්රවණතාවය නැවත ආරම්භ කරන ලද්දේ ක්ලෝඩ් මෝනේ විසිනි. විසිවන ශතවර්ෂයේ දී ඔහු විසින් "වයිට් ලිලීස්" මාලාවෙහි සිට වියුක්ත කෘති පින්තාරු කරන ලදී. වස්තුව ආලෝකය සහ වර්ණයන් සමග විසුරුවා හරින ලදී. මේ ආකාරයට වියුක්ත කලාව ගමන් කළ ත්වරණය ගැන සඳහන් කළ හැකිය.</div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;">20 වන ශතවර්ෂයේ දී යථාර්ථවාදී කලා කෘති මුළුමනින් ම පාහේ ප්රතික්ෂේප කළ අතර, කලා කෘති සඳහා කලාත්මක ප්රවේශය සිතාමතාම අතහැර දැමීය. රූපය වර්ණ හා සංක්ෂිප්ත ආකෘති මත ඉදි කරන ලද ප්රතිමූර්තිවාදී නොවන, නොපැහැදිළි රූපයක් බවට පත් විය. 20 වන සියවසේ මුල් භාගයේදී මෙම ප්රවණතාවය ප්රධාන කාරණා දෙකක් තුළ ක්රියාත්මක විය. ප්රථමයෙන් කන්දිනිස්කිගේ වියුක්ත කිරීම් වල දී ප්රකාශයට පත් වූ අතර පසුකාලීනව යථාර්ථවාදී වියුක්තයන් තුළින් Yves Tanguy හි වියුක්ත ඓතිහාසික ස්ථාන වල සහ හෙන්රි මුවර්ගේ මූර්තිවල දී ද නිර්මාණය විය. අනතුරුව ජ්යාමිතික (මුලික) වියුක්ත කිරීම් විය. එය සරල ජ්යාමිතික ආකෘති (චතුරස්රයන්, කවයන්, ත්රිකෝණ, රොම්බස්) භාවිතා කරන ලද අතර නැවතත්, Theo van Doesburg සහ Piet Mondrian යන ශිල්පීන් නැවතත් කලා ආරකට මග සැලසීය.</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
නිශ්චිතවම කිවහොත්, වචනාර්ථයෙන් අදහස් වන්නේ යමක් වෙන් කිරීම හෝ ඉවත් කිරීමයි.</div>
<div style="text-align: justify;">
මෙම යෙදුම වස්තුවක්, චරිතයක් හෝ භූ දර්ශනයක් මත පදනම් වූ කලාවකට යෙදිය හැකිය.</div>
<br />
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
එය බාහිර දෘශ්ය යථාර්ථය තුළ කිසිදු මූලාශ්රයක් නොමැති කලාකෘති හෝ ජ්යාමිතික හැඩතල වැනි ආකෘති භාවිතා කරන කලාවකි. මෙම "පිරිසිදු" උපකල්පනය සමහර කලාකරුවන් මෙය වෛෂයික කලා වැනි යෙදීම් වලට ගැනීමට වඩා ප්රිය කරති. නමුත් ප්රායෝගික භාවිතයේ දී වර්ණ සංක්ෂිප්තව ද භාවිතා කෙරේ. 1900 ගණන්වල මුල් භාගයේ සිට වියුක්ත කලාව නවීන කලාකරණයේ කේන්ද්රයක් බවට පත්ව ඇත.</div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;">වියුක්ත කලාව පිටුපස බොහෝ න්යායික අදහස් පවතී. සමහරුන් කලාව සඳහා කලාව පිළිබඳ අදහස (ලස්සන) වෙනත් අය විසින් චිත්ර කලාවට හෝ සංගීතයට සමාන කර ඇත. ද්රව්යමය ලෝකය නියෝජනය නොකරන, අධ්යාත්මිකත්වය නියෝජනය කිරීමක් මෙහිදී අපේක්ෂා කෙරේ. Abstract කලාව දේවල්වල සාරය වියුක්තකරණයට ලක්කරලා පොලාපැනීම ලෙස ප්රකාශ කළ හැකිය. එයට යම්කිසි ආවේශයක් ඇති විය යුතු ය. වර්ණ ටිකක් එහා මෙහා විසිකළ පමණින් නොතේරෙන්න ගොඩනැගුවට ඒක abstract වෙන්නේ නෑ ,එහි භාෂාව එක්ක ගනුදෙනුවක් කළ යුතු ය. ලංකාවේ කාල රේඛීය අදහසක් තුළ එහා මෙහා යද්දී අපට ඉතිහාසයෙත් මේ මොහොතේත් ABSTRACT ARTIST ල මුණ ගැහෙනවා. එදා විවාදාපන්න වැඩක් ලෙස අත්හදා බැලූ ABSTRACT ART එක ලංකාවේ කලාව තුළ ගොඩක් අයට ළං වන්නේ ගොඩක් අයට ගුරුවරයෙක් වූ සහ වන H .A කරුණාරත්න නිසාය. ඔහුට ABSTRACT අඳින්න හේතුවක් තිබුණා. ඔහු ඒ සම්බන්ධ දර්ශනයක හිටියා. සෙන් බුදු දහමත් එක්ක ඒ ආශ්රිත හැදෑරීමත් එක්ක ඔහු හිතන විදියත් අඳින විදියත් දෙකම එකට වෙන් කරන්න බැරී තරම් සම්බන්ධයක් විය. ඔහුගෙන් පස්සේ ඒ ආශ්රිත වැඩ කරන ශිෂ්ය පරම්පරාවක් නිර්මාණය වීම ඒ මොහොතේ H.A කරුණාරත්න නිසා සිදු වූ විශේෂ කාරණාවක්. ඇයි මිනිහෙක් එක දිගට එකම ව්යාපෘතියක් දිගේ වැඩ කරන්නේ? ඒ තමයි ආර්ට් එකේ REALISM එක. REALISM කියන්නේ මතුපිටට පේන එකම නෙවි. REALISM කියන්නේ හිතන විදියයි. </span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: justify;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvJbof1oZybq1WMMAwwjjgpgYbE0BXAmHFm87SCYquZK_pUJsDVarUurjnyeMlqsuktu28SnOmR_J9PC3KJMZS0oiAb-ds4-ygoidmsBvn-YCLiyw-y5k4ZrvHNBbbkmGtDmlX-cRcj0Q/s1600/12799326_1683456798608579_6494026243014194716_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="781" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvJbof1oZybq1WMMAwwjjgpgYbE0BXAmHFm87SCYquZK_pUJsDVarUurjnyeMlqsuktu28SnOmR_J9PC3KJMZS0oiAb-ds4-ygoidmsBvn-YCLiyw-y5k4ZrvHNBbbkmGtDmlX-cRcj0Q/s320/12799326_1683456798608579_6494026243014194716_n.jpg" width="260" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVBiQmIxduzQJQih9X9TMKta-12zi_5LQUbmfdDAa3ff8Ih28rswmk_5D2V6izXc2B_CPj7560QxGQdT1TggYuLrriTVqXWs4ULVMNmE9FTDMAuLf4D-C-3A5tK93JCHH4bJDY11cdKW8/s1600/12814579_1683456838608575_1583037201768985803_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="570" data-original-width="960" height="190" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVBiQmIxduzQJQih9X9TMKta-12zi_5LQUbmfdDAa3ff8Ih28rswmk_5D2V6izXc2B_CPj7560QxGQdT1TggYuLrriTVqXWs4ULVMNmE9FTDMAuLf4D-C-3A5tK93JCHH4bJDY11cdKW8/s320/12814579_1683456838608575_1583037201768985803_n.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjaMlQW2StkccPHD-TI6G3iGELArwMmlEqYt1fWILYYN5ul5w1N-bVHzVxokE-ZIJ7urX1AyQmKiNCN1y5qXLFbVasIAE8G-Hmhpjrv-ABCEKRnRuoLeKT80lqjZ9fpL2lUFhHcRDGrlvY/s1600/bigstock-Seamless-abstract-mosaic-patte-125785532.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="400" data-original-width="600" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjaMlQW2StkccPHD-TI6G3iGELArwMmlEqYt1fWILYYN5ul5w1N-bVHzVxokE-ZIJ7urX1AyQmKiNCN1y5qXLFbVasIAE8G-Hmhpjrv-ABCEKRnRuoLeKT80lqjZ9fpL2lUFhHcRDGrlvY/s320/bigstock-Seamless-abstract-mosaic-patte-125785532.jpg" width="320" /></a></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: center;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-51107253472911117412019-03-29T03:59:00.000-07:002019-03-29T03:59:42.450-07:00"බොරු කරන මිනිස්සු තනි දොරක් තියෙනවට බයයි"<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px;">
"බොරු කරන මිනිස්සු තනි දොරක් තියෙනවට බයයි"</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
මේ මොහොතේ කුටුම්භ ජීවිත සුදු පාට ගෘහ නිර්මාණාත්මක අවකාශයකට දැකල පුරුදු කෙනෙක් ලෙස අප ඉස්සරහට ගෙනල්ලා .භූපතිගේ ලියවිල්ල (script එක )මේ හැමෝගෙම ලිට්මස් පරීක්ෂාවක් මට හිතෙන්නේ .ඒක මගාරින්න බැරි තරමට අපට අනන්යයයි .මේ වගේ මිනිස්සු අපි අතර හොදටම දැකල පුරුදුයි .ආශාවේ වස්තුව සචිත්රට මුණ ගැහෙන්නේ සුරතල් බල්ලෙකුගේ අනතුරකින් .අනතුරකින් ලංකරගෙන ජීවිතමය අනතුරක දමාගන්න සමකාලීන ජීවිත හැමතිස්සෙම ඇතුළට කඩාවැටෙන හැටි මලිත් සහ භූපති ලස්සනට අල්ලගන්න<span class="text_exposed_show" style="display: inline; font-family: inherit;">වා .දැවැන්ත architectural space එකක white on white නිසා සචිත්රලගේ ජිවිත අඳුර සහ සම්බන්ධ ප්රතිපක්ෂයක් ලෙස එකට මුණ ගැසෙනවා .අපි කළුවරට බය වැඩිපුර ඉන්නේ එළියේ හින්ද . ඒ කියන්නේ අපි හැමෝම නොදන්න දේට බයයි .ස්ත්රිය සංකේතනය කර ගන්න බැරි අවුල සචිත්රට විතරක් නෙවි ගොඩක් පිරිමි ආත්මවලට පොදු කරුණක් .ඒකෙන් හෙම්බත් වන ස්ත්රියට තමන් ජිවත් වෙනවා කියල පෙන්නන්න තව පිරිමි එක්ක වසගකාරී විදියට ඉන්න වෙනවා .ඒක යථ නෙවි .ඒ වැඩේ දෙන්නටම වෙහෙසකරයි .ඒ අවුල තමයි මේ දෙන්නගේ ලගින්ම ඉන්න තැන වන නිදන කාමරයේදී පේන්නෙත් .නෑදෑ පුතා එක්ක සචිත්රගේ බිරිඳ පයින් ඇවිදගෙන එන අතර තුර වෙන කතාබහ තමයි මුළු චිත්ර පටයේම බොඩි එක මට හිතෙන්නේ . මුළු චිත්රපටයම නිහඩ ගැබුරක ජිවිතය විඳවන එකමයි කරන්නේ .අවසානයේදී නිම නොවන වර්තමානයක මේ මොහොතේ සතුට අතීතයෙන් ආනයනය කරන්නේ නැතුව පවත්වාගන්න බෑ කියල දැකල පුරුදු කෙනෙක් කියල දෙනවා .ෆිල්ම් එක අවසන් වන මොහොතේ ෆැන්ටසි ලෝකයක් හරහා මංගල දිනය මතක් කරගන්නේ අපි හැම තිස්සෙම යථ මගහැරල ෆැන්ටසියම නැවත යථ බවට පත්කරගනිමිනි .මේ මොහොතේ සතුට කියන්නේ ම යථ මගහැර ෆැන්ටසියක් මවා ගැනීමයි .</span></div>
<div class="text_exposed_show" style="background-color: white; color: #1d2129; display: inline; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px;">
<div style="font-family: inherit; margin-bottom: 6px;">
ප්රගීත් රත්නායක</div>
<div style="font-family: inherit; margin-bottom: 6px;">
<br /></div>
<div style="font-family: inherit; margin-bottom: 6px; text-align: center;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJfJSRklbl7xeouAhHk4b-vYfm2ltLrut150gVsN4MBQqAlp-DHdpqsDv1Y4ej337IqPULI-IzN0xyOwW3oqgf2EuDbOKxKXwRn0OvZOMofKqp0WXFxgTIRO1uaJoBIXu_Id606LSNOsU/s1600/55875254_2321399984816376_129368916081246208_o.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="823" data-original-width="1600" height="164" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJfJSRklbl7xeouAhHk4b-vYfm2ltLrut150gVsN4MBQqAlp-DHdpqsDv1Y4ej337IqPULI-IzN0xyOwW3oqgf2EuDbOKxKXwRn0OvZOMofKqp0WXFxgTIRO1uaJoBIXu_Id606LSNOsU/s320/55875254_2321399984816376_129368916081246208_o.jpg" width="320" /></a></div>
<span id="goog_948314199"></span><span id="goog_948314200"></span><br /></div>
</div>
the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-82869981672191790702019-03-29T03:50:00.000-07:002019-03-29T03:50:00.652-07:00සමකාලීන කලාව <div class="gmail_default" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="color: #444444;">සමකාලීන කලාව </span></div>
<div class="gmail_default" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="color: #444444;"><br /></span></div>
<div class="gmail_default" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="color: #444444;">මේ මොහොත එසේත් නැතිනම් අප පසු කරන ඉතාම කිට්ටු කාලය තුළ නිෂ්පාදනය කරන කලාකෘති හැඳින්වීම සඳහා සමකාලීන කලාව යන පදය භාවිතයට ගැනේ .1970 දශකයේ සිට මේ මොහොත දක්වා කාල රේඛීයව සමකාලීන මොහොත වෙන්කර හඳුනාගත හැකි බව පෙන්වා දෙයි .මේ මොහොතේ ජීවත්ව සිටිමින් සහ එසේ එසේ නිෂ්පාදනය කරනු ලබන නිර්මාණ මෙම වර්ගීකරණයට ඇතුලත් වන අතර වර්තමානයේ ජීවත් වන සියලු නිර්මාණ කරුවන් සමකාලීන ශිල්පීන් ද යන්න ගැටළුවක් තිබේ .සංකල්පීයව විෂයට අදාලව ගොඩනගන සිද්දාන්තමය දැනුමත් ප්රායෝගික දැනුමත් මත සමකාලීන කලාවේ ධාරිතාව තීරණය වේ .අදහස් සහ න්යායන් සමකාලීන කලාවේ මුඛ්ය අංගයන්ය .සම්මිශ්රිත සංස්කෘතීන්ගේ සහ කලාවන්ගේ වැඩබිමක් වූ සමකාලීන කලාව චිත්රයද ,මුර්තියද යන සීමා සහිත අදහස දෘශ්ය කලාව ලෙස බහුත්ව කියවීමකට ගමන් කිරීමක් ලෙසද හඳුනාගත හැක .රූපවාහිනිය ,තාක්ෂණය ,ඩිජිටල් ,සිනමාව ,ජනමාධ්ය සමකාලීන කලාව පෝෂණය කරනු ලබයි .</span></div>
<div class="gmail_default" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="color: #444444;"> </span></div>
<div class="gmail_default" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="color: #444444;">කලා ඉතිහාසය තුළ 1960 දශකය යනු සමාජ දේශපාලනික හා සංස්කෘතික ගතිකයන් හරහා කලාවේ මුහුණුවර වෙනස්කරපු කාලයකි .ජනමාධ්ය ,වෙළඳපොල හැසිරෙන ආකාරය සහ එයට සවිඥානික වීමට කලාකරුවන් වගබලා ගත්හ .මේ පරිසරය තුළ චිත්රය ,චිත්ර ශිල්පියා ,කලාගාර අවකාශ ,චිත්ර කලා ආයතන ,කෞතුකාගාර අවකාශ පැවතිඅර්ථයට එහා ගිය තැනකින් ක්රියාත්මක වන පරිසරයක් උදා විය .පුළුල් සමාජ දේශපාලන ව්යාපාරවල සිට ව්යුහවාදය ,මනොවිශ්ලේෂනවාදය ,සංඥාර්තවේදය ස්ත්රීවාදය ,ජනප්රියවාදය යන විෂයන් පුළුල් වීමත් සමග පෙර පැවතියාට එහා ගිය නව තත්වයක් තුළ තමන්ගේ ප්රකාශනය සමකාලීන කලාව තුළ ස්ථානගත කිරීමට ශිල්පීන්ට පරිසරය උදා කළේය .මෙය නව තත්වයකි .මෙයින් විනිර්මුක්තව සමකාලීන ශිල්පීන්ට වැඩ කල නොහැකිය .කෘතිය සහ කෘතිය ගොඩනගන්නා අතර සවිඥානිකත්වය මේ තුළ ප්රභල ලෙස මතුවන්නට විය .නුතන යුගය තුළ කෘතිය නිම වූ පසු ශිල්පියා එයින් ඉවත් වුවත් සමකාලීන කෘතිය තුළ ශිල්පියාගේ පෙනී සිටීම අනිවාර්ය විය .එසේත් නැතිනම් artist statement එක ප්රභල විය . විශ්වීය අදහස වෙනුවට සන්දර්භීය අදහස කලාකෘති එක්ක සම්බන්ද විය .වියමනක තබා කලාකෘති කියවන්න සමකාලීන කලාව අපට බලකරනවා .එය කලාව සම්බන්ධ කලින් තිබූ උත්කෘෂ්ටත්වය ,දිව්යමය අදහස මහපොළොවට රැගෙන ඒම සහ පාරභෞතික අදහස් ලෝකය පුපුරවා හැරීමකි . මෙවැනි පරිසයක් තුල සමකාලීන චිත්රය යනු පාරිබෝගික භාණ්ඩයක් ලෙස භෞතීස්ම වන්න ගන්නවා .මේ හරහා සීමා මායිම් නැති කලාවක නිදහසේ සැරිසරන්න ආකෘතික නිදහසක් ලැබෙන අතර තවදුරටත් කෘතියක් ඉදිරිපත් කිරීමේ ක්රමවේදයන් පවා වෙනස්වනු ලබනවා .පර්යේෂණාත්මක නව්ය දෘශ්ය කලා ප්රවණතාවයක් ලෙස Pop art ,Performance art ,Land art , වීඩියෝ ආර්ට් හරහා නූතන කලාව තුළ තිබූ සීමා මායිම් පුපුරවා හරිමින් නව්ය ආකාරයේ බහු බහුපාඨනයන් අපට අභිමුඛ කරනවා .</span></div>
<div class="gmail_default" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="color: #444444;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiiB5hwsSz_oL4Qz1AkunkqDBVlSSnu-TrxeYHGBp5cZGElN5xGJOm-SHcJYIlnjpEM08GMOUTbKbBto_9s5NHLuqx7KqVvFOObYP6VxVN9US78YraskKdCfWM-Ulk_WR2zsyCVqdhYtQI/s1600/0c157ee2-fd62-4ceb-8981-f56e7dafde8b.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="397" data-original-width="700" height="181" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiiB5hwsSz_oL4Qz1AkunkqDBVlSSnu-TrxeYHGBp5cZGElN5xGJOm-SHcJYIlnjpEM08GMOUTbKbBto_9s5NHLuqx7KqVvFOObYP6VxVN9US78YraskKdCfWM-Ulk_WR2zsyCVqdhYtQI/s320/0c157ee2-fd62-4ceb-8981-f56e7dafde8b.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijv_NdBRj4r9IB07eZ28d9ZVIUCUDOWUJPQWrt_mOWjx38xzjlHjtq1vs003iicKZxv4iZOCqHbz44CBDzaohJidlPxKbEU1FKGAQ8_ggw-faAiK9omHKW7Gf10mAeSURZjCAePRtvzys/s1600/Aine_Phillips-1200x900.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1200" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijv_NdBRj4r9IB07eZ28d9ZVIUCUDOWUJPQWrt_mOWjx38xzjlHjtq1vs003iicKZxv4iZOCqHbz44CBDzaohJidlPxKbEU1FKGAQ8_ggw-faAiK9omHKW7Gf10mAeSURZjCAePRtvzys/s320/Aine_Phillips-1200x900.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJr23X6uO4sEDr6qnkHulQ72saDUSWYofHUsd1wIEVG5CQnwETEdGh4uA02jaknK4C_EPiXnqi3vRwtm7k7piEXClmhMDQDj57HHS_PvHBw0MjQVNMGaV3LomSEJdLbI4iflJ9FaCV_UA/s1600/Balloon_Dog_Yellow.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="637" data-original-width="800" height="254" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJr23X6uO4sEDr6qnkHulQ72saDUSWYofHUsd1wIEVG5CQnwETEdGh4uA02jaknK4C_EPiXnqi3vRwtm7k7piEXClmhMDQDj57HHS_PvHBw0MjQVNMGaV3LomSEJdLbI4iflJ9FaCV_UA/s320/Balloon_Dog_Yellow.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqaCdqAtmW5aFN0j36DTMuriDK2qQAvFD2EEfVkln2FbjiAZktGLogQxeN0gezIbgA2J2AXIMf3vQsrEhP2kSljbm6vVt0hCzvBWXFAAf9NvNL_btO1YHsp8D5SEyMW8mMKofHLmCIpW8/s1600/Charles_Thomson._Sir_Nicholas_Serota_Makes_an_Acquisitions_Decision.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="400" data-original-width="298" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqaCdqAtmW5aFN0j36DTMuriDK2qQAvFD2EEfVkln2FbjiAZktGLogQxeN0gezIbgA2J2AXIMf3vQsrEhP2kSljbm6vVt0hCzvBWXFAAf9NvNL_btO1YHsp8D5SEyMW8mMKofHLmCIpW8/s320/Charles_Thomson._Sir_Nicholas_Serota_Makes_an_Acquisitions_Decision.jpg" width="238" /></a></div>
<div class="gmail_default" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: center;">
<span style="color: #444444;"><br /></span></div>
the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-59666527165095160962019-03-29T03:46:00.004-07:002019-03-29T03:46:32.714-07:00චිත්ර කලාවේ මොන්ටාජ්කරණය සුජිත් රත්නායක<div class="gmail_default" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="color: #444444;">චිත්ර කලාවේ මොන්ටාජ්කරණය සුජිත් රත්නායක </span></div>
<div class="gmail_default" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="color: #444444;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="gmail_default" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="color: #444444;">montage යන යෙදුම සිනමාව සම්බන්ධව උපත ලබන්නක් .නිරුත්තිය්ය එතන උනාට චිත්ර කලාවට ඒක සම්බන්ධ වන්නේ තාක්ෂණික වැඩකට එහා ගිය කතාවක් හදන්න .ලංකාවේ 90 දශකය තුළ චිත්රයේ දේශයට සංකල්පීයව ,තාක්ෂණිකව ,වෙනස්වන්න බලපෑම් කරපු කාලයක් .විශේෂයෙන් ඇකඩමියාවෙන් පිට දීප්ති කුමාර ගුණරතන ඇතුළු කණ්ඩායම සමාජයට ගෙනාපු නිර්දය විවේචනය එහෙම වෙනස්වන්න හේතු උනා කියල මට හිතෙන්නේ .විසංයෝජනය වගේ සංකල්පයක් දෘශ්ය කලාවේදී ගන්නේ කොහොමද කියල සාකච්ඡා කරපු කෘතියක් තමයි "කලාව සහ විසංයෝජනය "පොත .90 දශකයේ කලාත්මක සමාජයට විසංයෝජනය යෝජනා කරන එකම රැඩිකල් වැඩක් .මේ කතිකාව හරහා කොළඹ කලා සංස්කෘතිය එකතරා විදියකට intelectual උනා . සුජිත් රත්නායක කියන සාධකය කොළඹ කලා කතිකාව තුළ වැඩකරමින් සිටින මොහොතක මේ පසුබිම හරහා තමන්ගේ අත්සන හැමාතින්ම සටහන් කරනවා .90 දශකයේ වැඩකරපු සමහරුන්ට කෘතියත් සමග ඓන්ද්රිය සම්බන්ධයක් නැති උනාට මහාචාර්ය ජහත් වීරසිංහ ගොඩක් අයගේ ප්රකාශකයා උනා .ගොඩක් අයට counter signature එක උනා .අන්තිමේදී ජහත් වීරසිංහ ඉතුරු වෙලා ගොඩක් අය නැති උනා .සමහරුන් භෞතිකව මැරුණා .සමහරු සංකේතීයව මැරුණා .සුජිත් රත්නායක හස්ත කෞශල්ය සහ පරිකල්පනය සිහියෙන් මෙහෙයවූවා කියල කියල මට හිතෙන්නෙම accident වුවත් ඔහු තාමත් ජීවත් වන නිසා . සුජිත්ගේ කලා භාවිතය ගැන ලොකු ඉතිහාසයක් සහ ශානාරයන් කිහිපයක් ගැන කතා කරන්න තියෙන පුළුල් වැඩක් .ඒක පසුවට තබා ඔහුගේ 'පුරහල බෝම්බයට පසු " පසු කෘතිය ගැන කතා කරමු .</span></div>
<div class="gmail_default" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="color: #444444;"><br /></span></div>
<div class="gmail_default" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="color: #444444;"><br /></span></div>
<div class="gmail_default" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="color: #444444;">Photomontage යනු ඡායාරූපයක් දෙකක් හෝ ඊට වැඩි ගණනක් නව රූපයක් බවට පත්කිරීමයි , සැකසීමයි , ප්රතිනිර්මාණය කිරීම හා සමානුපාතික ඡායාරූපයක් සෑදීමයි.''පුරහල බෝම්බයට පසු '' ශ්රී ලංකා දෘශ්ය කලා කෙතට එල්ල කරපු බෝම්බය වැනිය .සුජිත් රත්නායක විසින් ගොඩනගන ලද මෙම කෘතිය පිරිමි විසින් ගොඩනගන ලද යුද්ධයකදී ස්ත්රිය ස්ත්රිය පිලිබඳ කතාවක් කියනවා . බෝම්බය බඩේ බැඳගෙන ආවෙත් ස්ත්රියක් .බෝම්බයේ ඉලක්කය වුයේත් ස්ත්රියක් .ඔහු මෙම කෘතිය හදන්නේ සම්ප්රදායික චිත්රයක් ලෙස නෙවි මතුපිට නැරබිය හැකි පැනල් කීපයක් ලෙසින්. එවකට ජනාධිපතිනියව සිටි චන්ද්රිකා කුමරනතුංහ ඉලක්ක කරගෙන LTTE සාමාජිකාවක් බඩේ බෝම්බයක් බැදගෙන එන්නේ ඇයව මරන්න. එතැනදී LTTE කාන්තාව ඇතුළු පිරිසක් මැරෙනවා .ජන්ධිපතිනිය බේරෙනවා .මේ සිද්දිය ආශ්රයෙන් සුජිත් එකලස් කරන රූප පෙළ මොන්ටජ්කරණයක් ලෙස අපට පේන්න ගන්නවා .ශිල්පියාගේ ඡායාරුපය හැර අනෙක් සියලුම ඡායාරුප කාන්තා රූප .බෝම්බය රැගෙන ආ කාන්තාවගේ සහ ජන්ධිපතිනියගේ රූපයත් ඔහුගේ සමකාලීන යෙහෙළියන්ගේ රූපත් එකලග එකට තියා කතාවක් කියන්න හදනවා .මේ එකලස් කරන වැඩේ කතාවක් හදනවා .මෙතනද්දී ඔහු දෘශ්ය කලා කෘතියක් හදන්නේ .දේශපාලනයේ හෙජමොනිය විසින් සමස්ත ජනතාවක් අවමානුෂික කරන එක සුජිත් ඡායාරුප එකලස් කරලා හදන මොන්ටාජ් එක ඉස්සරහට අපි ඔක්කොම කැඳවනවා .මේ භාවිතය ලංකාව තුළ සටහන් කිරීමේ කතෘත්වය සුජිත්ට හිමිවිය යුතයි කියා මම යෝජනා කරන්නේ මෙම කෘතිය විසින් කලාවේ බහුත්ව කියවීමක් කරන්න මග පාදන නිසා .එය තාක්ෂණික මෙන්ම දෘෂ්ඨිවාදී පොලාපැනීමක් ලෙස ඉතිහාසයේ MARK වෙලා අවසානයි .සුජිත්ගේ කලා භාවිතය නොනවතින අරගලයක් .නොනවතින සෞන්දර්යයක් . නොනවතින වැඩබිමක් .නොනවතින ගමන් කිරීමක් .</span></div>
<div class="gmail_default" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="color: #444444;"><br /></span></div>
<div class="gmail_default" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">
<span style="color: #444444;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8RCUkMGpttTi4BxNKtuBzx-KQ14LwWIyby3BTGi2n2i9YUD6lCcOTtVMjc6wp56yuYre1T2tz65InCnxd0PXoMHopxPOCjXinEk_dIL5Fodu-_F05NrgJvIOHD_P8YCfZOFnoLYDjkPY/s1600/10583955_1444701022477583_813992796081802190_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="657" data-original-width="960" height="219" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8RCUkMGpttTi4BxNKtuBzx-KQ14LwWIyby3BTGi2n2i9YUD6lCcOTtVMjc6wp56yuYre1T2tz65InCnxd0PXoMHopxPOCjXinEk_dIL5Fodu-_F05NrgJvIOHD_P8YCfZOFnoLYDjkPY/s320/10583955_1444701022477583_813992796081802190_n.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="gmail_default" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; text-align: center;">
<span style="color: #444444;"><br /></span></div>
the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1100547710975221609.post-25697912592772320382019-03-29T03:43:00.000-07:002019-03-29T03:43:14.256-07:00මානසික කාන්සාව ස්ව ආලේඛ්ය ලෙස - වින්සන්ට් වැංගෝ<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: sans-serif; font-size: 12.8px;">
<span style="font-size: 1em;">මානසික කාන්සාව ස්ව ආලේඛ්ය ලෙස - වින්සන්ට් වැංගෝ</span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: sans-serif; font-size: 12.8px;">
<span style="font-size: 1em;">චිත්ර කලාව දෙසට අවධානය යොමු කිරීමේ දී මඟ හැරිය නොහැකි කලාකරුවකු ලෙස මෙන්ම දැවැන්ත ප්රතිරූපයක් හිමි කලාශිල්පියෙකු ලෙස වින්සන්ට් වැංගෝ හඳුන්වා දිය හැකිය. ළමා වියේ දී චිත්ර ශිල්පියකු වීමට නැඹුරුතාවක් නොතිබූ ඔහු වැඩිහිටියකු වූ පසු චිත්ර කලාව වෙත අවතීර්ණ වූ බව සඳහන් වේ. ඔහුගේ මුල් කාලීන සිතුවම් වල වස්තුවිෂය වී ඇත්තේ ස්වාභාවික භූ දර්ශනයන් සහ ගොවි බිම් දර්ශනයන් ය. ඔහු එම යුගයේ භාවිත කරන ලද්දේ අඳුරු පැහැයට සමීප වූ වර්ණයන්ගෙන් යුත් වර්ණාවලියකි. පසුව වර්ණ සඳහා බලපෑම් කළ ශිල්පියකු ලෙස කැමිල් පිසාරෝ සඳහන් කළ හැකිය. ඔහුගේ අඳුරු පැහැයට සමීප වූ වර්ණ වලට ආලෝකය සඳහා දීප්තිමත් වර්ණ භාවිතා කිරීමට එය මනා පිටුවහලක් විය. සිතුවම් සඳහා වස්තුවිෂය කුමක් වුවත් ශෛලිය දැඩි ලෙස ප්රකාශයට පත් කිරීම ඔහුගේ විශේෂයෙන් කැපී පෙනෙන ලක්ෂයයි. අඳුර - ආලෝකය නිර්මාණ වල ශිල්පීය තාක්ෂණික ගුණයන් තීව්ර කිරීම සඳහා බහුලව යොදා ගන්නා උපක්රමයකි. ශක්තිමත් බුරුසුවක් උපයෝගී කර ගනිමින් රිද්මය සමපාත ලෙස පවත්වා ගෙන යාම සඳහා ප්රබලතාවෙන් යුක්තව මෙන්ම ආවේණිකත්වය නිරූපණය කරයි. ඝණ ලෙස පින්තාරු කරමින් ගොඩනැංවීමක් ලෙස මෙහෙයවන ආකාරය සැබවින්ම පිරික්සා බලන කල මනාව පෙනී යයි. මේ අයුරින් භූමි දර්ශන පමණක් නොව පුද්ගල රූප, ස්ව ආලේඛ්ය සිතුවම් ප්රමාණාත්මකව ගත් කල විශාල සංඛ්යාවක් ඔහුගේ චිත්ර නිර්මාණ අතරට එක් විය. ඔහු සවිඥානිකව පුද්ගල රූප කෙරෙහි යොමු වූවා සේම ස්ව ආලේඛ්ය කෙරෙහි වූ නැඹුරුව පුද්ගල අනන්යතාව කේන්ද්ර කරගෙන වූවක් බව ප්රකාශ කළ හැකිය. කලාවෙන් පරිපූර්ණ වීම අපේක්ෂා කරගෙන දිගුකාලීන නිර්මාණ කාරයයෙහි යෙදුණු ශිල්පියකු ලෙස සඳහන් කළ හැකිය. වැංගෝ තම ජීවිතයෙහි අස්ථාවරත්වය සහ දුර්වලත්වය කැන්වසය මත වර්ණ හා නොසන්සුන් brush stroke මගින් තියුණු ලෙස වෙනස්කම් දක්වමින් තාක්ෂණික හා කලාත්මක කාර්යයක නියැලී ඇති බව කිව හැකි ය. වැංගෝගේ සිහිනය වූයේ, ඔහුගේ මිතුරෙකු වූ චිත්ර ශිල්පී පෝල් ගොගෑන් සමග ආල්ස් හි චිත්ර ජනපදයක් පිහිටුවීමටය. ගොගෑන්ගේ පැමිණීමෙන් පසු ඔවුන්ගේ පුද්ගලිකත්වයන් ගැටුම්කාරී තත්ත්වයට පත් වූ අතර ඔවුන් හට එකට වැඩ කිරීමට නොහැකි විය. ඔවුන් නිතරම සුබවාදී බවක් එහි නොවූ අතර එක් හුවමාරුවකින් පසුව වැංගෝ තම ස්වයං පාලනය නැති කර ගොගෑන් වෙත පහර දුන්නේය. එයින් ඔහුගේ මානසික වියවුල දක්වා ගමනක් විය. උපස්තිථිවාදී බලපෑම් ඔහුගේ කෘති කෙරෙහි බොහෝවිට සාකච්ඡා කෙරේ. ක්රමානුකූලව තීන්ත ආලේප කිරීමේ ක්රමවේදය භාවිතා කරමින් මෙන්ම විවිධ තාක්ෂණික ක්රම භාවිතා කරයි. මුහුණ නිර්මාණය කෙස් සඳහා ප්රබල ලෙස අවකාශ වෙන් කරන අතර හිසකෙස් මුහුණෙහි හැඟීම් ප්රකාශනය පිළිබඳව උපකාර වේ. සාධනීය ලක්ෂණ ව්යුහගත කරමින් වර්ණ හා අවකාශය භාවිතය පමණක් නොව සංරචනයට එහා ගිය කාරණා මෙහි දී බලපවත්වයි. වැංගෝට දැඩි ලෙස මානසිකව පීඩා විඳීමට සිදු විය. ඔහුගේ මානසික ව්යාකූල තත්ත්වය නිසා ඔහුගේ අඳුරු අවපාත හා අවසානයේ දී මරණයට වගකිව යුතු වුවත් වර්ණයෙන් ඇති වන චිත්තවේගික බලපෑම හා එහි ඉහළම අන්තරාලය භාවිතා කරන අන්දම පිළිබඳව අද්විතීය අවබෝධයක් සහිතව ඔහු ආශ්වාදජනක ලෙස නිර්මාණ කාර්යෙහි නියුක්ත විය. ස්ව ආලේඛ්ය සිතුවම් ගණනාවක් නිර්මාණය කරමින් ආත්ම චාරිකාවක නියැලීම හා ගවේෂණය කිරීම පිළිබඳව දෘශ්ය සාධක මේ යැයි ඉදිරිපත් කළ හැකිය. ඔහුගේ සිතුවම් දෙස බලන විට මෙම ගුණාංගය නිරතුරුව හඳුනාගෙන ඇති අතර, ඔහු විසින් නිර්මාණය කරන ලද සිතුවම් සඳහා ඔහුට කලා ඉතිහාසයක් නිර්මාණය වී ඇත. එම කලා ඉතිහාසයේ ජනප්රිය කලාශිල්පීන් අතරින් වින්සන්ට් වැංගෝ බවට පත් වී ඇත්තේ මොහුයි. සමස්තයක් ලෙස ගත් කල වින්සන්ට් වැංගෝ ගේ ස්ව ආලේඛ්ය සහ පසුකාලීන කෘති වල නිරූපණයත් ඔහුමයි. ඒ පින්සල් පහරවල් සහ සියලුම දේවල් වල මතුපිට ස්වභාවය ගැන ඔහුගේ ඇතුළත ස්වභාවය එළියට පොළා පැනීමකි. සමස්තයක් ලෙස අරමුණක් නැති චංචල සිතුවිලි වල වලප්නාව, ඔහුගේ ලෙලදෙන, සෙලවෙන, ඇඹරෙන, දඟලන, නලියන සහ දිගට දිවෙන පින්සල් පහරවල් සහ වර්ණ පදාසයන් ගෙනහැර දක්වන්නේ ඔහුගේ ලෝකයේ මානසික කාන්සාවයි. </span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: sans-serif; font-size: 12.8px;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: sans-serif; font-size: 12.8px;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgY52D_qgvaT-XehDQux8lPb8Nl6vIOZEwjiRTHzeHbcHD8YLqboGRpF-_zLz7rv61gOQb-5IJME6HkdYYHDaj8CjcRBvhT5KZOjbUgyp2ZisGysO66YhKc62ZxeVZoPniHQNSeMq4mDIc/s1600/swa+copy.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1465" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgY52D_qgvaT-XehDQux8lPb8Nl6vIOZEwjiRTHzeHbcHD8YLqboGRpF-_zLz7rv61gOQb-5IJME6HkdYYHDaj8CjcRBvhT5KZOjbUgyp2ZisGysO66YhKc62ZxeVZoPniHQNSeMq4mDIc/s320/swa+copy.jpg" width="293" /></a></div>
<div dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: sans-serif; font-size: 12.8px; text-align: center;">
<span style="font-size: 1em;"><br /></span></div>
the texthttp://www.blogger.com/profile/07432478541937872746noreply@blogger.com0